Sammanfattning och kommentar Kompetensbarometern våren 2021

Kompetensbristen inom staten ökar igen. Framförallt är det it-kompetens som är svår att hitta, men även jurister har blivit svårare att rekrytera. Samtidigt har många medlemmar svårt att få anslagen att räcka till, trots att budgeten växt. Under pandemin ökade anslagssparandet men redan 2021 väntas en större andel låna än spara.

Medlemmarnas kompetensförsörjning

Brist på kompetens ökar igen

Våren 2021 uppgav 62 procent av medlemmarna att de hade brist på lämpliga sökande. Det är en ökning från förra barometern då andelen var 44 procent. Framför allt är det inom It-systemutveckling och förvaltning som bristen på lämpliga sökanden är störst. Den bristen minskade dock under coronapandemin men har nu ökat igen, från 12 till 27 procent. Som nummer två ligger nu bristen på juridiskt utredningsarbete som ökat från 2 till 19 procent.

Diagram: Utveckling av kompetensbrist inom statlig sektor 1998 till 2020

Diagrammet visar hur stor andel av Arbetsgivarverkets medlemmar som från 1998 till våren 2021 rapporterat att de haft brist på lämpliga sökanden vid rekrytering. I samband med krisen inom it-branschen våren 2001 blev det lättare att rekrytera till staten och bristen minskade kraftigt under några år, från 75 procent brist 2001 till endast 10 procent i slutet på 2005. Sedan 2005 har bristen varierat men ökat långsiktigt fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt, från 80 procent till 44 procent, beroende på Coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden. Under 2021 har bristen ökat igen och var under våren 62 procent.

Sedan 2005 har kompetensbristen i staten ökat kontinuerligt, fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt beroende på coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden, men ökar nu snabbt igen våren 2021.

Svårigheten att behålla personal är relativt oförändrad

Andelen medlemmar som upplever svårigheter att behålla personal, har sjunkit kraftigt de senaste två åren. Hösten 2019 angav nästan hälften av medlemmarna att de hade svårigheter att behålla personal. Eftersom pandemin slog hårt mot arbetsmarknaden sjönk dock andelen som hade svårt att behålla personal till 9 procent under hösten 2020. I vårens undersökning är det 10 procent som har sådana svårigheter. Störst utmaning har man inom Socialt skydd, där 23 procent av arbetsgivarna har svårt att behålla personal.

Ökning av uppsägningar och övertalighet

Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret har ökat från 27 till 40 procent och även de som anser att de har övertalighet det kommande året har ökat från 26 till 30 procent.

Likartat läge vad gäller chefer med personalansvar

När det gäller chefer med personalansvar är rekryteringsläget relativt bra. Andelen medlemmar som har brist på chefer med personalansvar respektive svårt att behålla chefer är i vårens barometer 6 respektive 3 procent. Men det ser olika ut i statens olika verksamhetsområden. Bristen på chefer är störst inom Allmän offentlig förvaltning och inom Socialt skydd. Där upplever 45 procent av medlemmarna upplever svårigheter att behålla chefer.

Färre tror på ett ökat antal årsarbetare

40 procent av medlemmarna tror på ett ökat antal årsarbetare under 2021 och 12 procent tror på ett minskat antal. 2020 hade 50 procent av medlemmarna ett ökat antal årsarbetare.


Medlemmarnas ekonomi

Budget har ökat för fler än hälften av medlemmarna

71 procent av medlemmarna förväntar sig en ökning av den totala budgeten i reala termer, för 2021 jämfört med 2020. Det vill säga de förväntar sig en större budget, utöver prisökningar och inflation. Detta är en något mindre andel än i höstprognosen.

I vårens barometer svarade 58 procent av medlemmarna att de anslagssparade 2020, det vill säga de använde inte hela sitt anslag. Detta är en något högre andel än året innan. Samtidigt var det 21 procent av medlemmarna som överskred sitt ramanslag och därför utnyttjade anslagskrediten, vilket kommer att belasta kommande budgetår. 21 procent av medlemmarna hade sina anslag i balans år 2020. Medlemmarna uppskattar att endast 13 procent kommer att anslagsspara 2021 och att 41 procent kommer att utnyttja anslagskrediten.

Diagram 1: Utveckling av budgetökning/minskning 2010 till 2021

Diagrammet visar hur många procent av Arbetsgivarverkets medlemmar som haft en budgetökning. 2010 hade 66 procent fått en budgetökning, 2016 76 procent, 2021 förväntar sig 71 procent av medlemmarna en budgetökning.
Trenden är att allt fler medlemmar fått en ökad budget och 71 procent av medlemmarna förväntar sig en ökning även 2021.


Diagram 2: Utveckling av anslagskredit/anslagsparande 2010 till 2021

Diagrammet visar hur många procent av Arbetsgivarverkets medlemmar som har använt anslagskrediten. 2010 hade 9 procent av medlemmarna använt sin anslagskredit, 2016 var det 39 procent. 2021 förväntar sig 41 procent av medlemmarna att de behöver använda anslagskrediten.
Många medlemmar överskrider ramanslaget och utnyttjar anslagskrediten, vilket tyder på att anslagen inte räcker till. Medlemmarna uppskattar att 41 procent kommer att utnyttja anslagskrediten 2021.


Arbetsgivarverkets kommentar till årets resultat

Kärvt läge på arbetsmarknaden har gradvis förbättrats

Förra året försämrades konjunkturen och antalet arbetslösa ökade dramatiskt under det andra kvartalet. Under pandemiårets sommar och senare del började dock arbetslösheten sakta minska igen och sedan dess har arbetsmarknadsläget gradvis förstärkts mer än vad de ursprungliga bedömningarna indikerade.

Det stora antalet korttidspermitterade kan ses som en personalreserv inom respektive företag och därför menade många bedömare att det skulle ta ganska lång tid innan företagen återigen skulle börja nyanställa. Nyanställningarna har dock kommit igång snabbare än väntat och det har varit en positiv trend under hela hösten och våren vad gäller antalet nyanmälda jobb på Arbetsförmedlingen.

Uppgifter från Konjunkturinstitutet visar att många företag nu planerar att rekrytera igen och att bristen på arbetskraft ökar. Ur det perspektivet är det inte särskilt förvånande att våra medlemmar också känner av en ökad konkurrens om arbetskraft och att bristen på lämpliga sökanden återigen börjar öka i staten.

Kompetensbrist inom it kommer tillbaka

I om med en allt starkare efterfrågan på arbetsmarknaden har den under hösten minskade bristen på IT- kompetens snabbt ökat igen. I vårens barometer ser vi även en ökad brist inom juridiskt utredningsarbete, framförallt inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Där upplever hälften av arbetsgivarna brist.

Vår bedömning är att behovet av IT-kompetens kommer att fortsätta att vara stort de kommande åren. Detta beror inte minst på att IT inom många statliga myndigheter har gått från att vara en stödverksamhet till att bli en del av kärnverksamheten. Läs mer om detta i Arbetsgivarverkets rapport "Hur ska statsförvaltningen möta kompetensutmaningen på en förändrad arbetsmarknad?" som fördjupar analysen av statens kompetensbehov.

Rapporten "Hur ska statsförvaltningen möta kompetensutmaningen på en förändrad arbetsmarknad?"

Diagram: Utveckling av kompetensbristen inom it-systemutveckling och förvaltning samt juridiskt utredningsarbete våren 2017 till våren 2021

Kompetensbristen inom it-systemutveckling och förvaltning har sjunkit från 34 procent hösten 2019 till 12 procent hösten 2020. Under 2021 ökar bristen igen och var under våren 27 procent. Kompetensbristen inom juridiskt utredningsarbete minskade kraftigt under 2018, från 31 procent till 8 procent och har därefter minskat något ytterligare. Hösten 2020 var bristen två procent. Under 2021 ökar bristen och var under våren 19 procent.

Kompetensbristen inom It-systemutveckling och förvaltning har vänt uppåt och bristen på jurister har ökat avsevärt.

Ökade budgetanslag för många medlemmar

Resultaten i våra undersökningar har över tid följt två tydliga trender. Sedan 2015 är trenden att allt fler medlemmar i reala termer fått en allt större budget. Sannolikt beror det på att när befolkningen växer så ökar omfattningen på verksamheten. Det har också funnits en stark politisk majoritet för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar. För att mildra konsekvenserna av pandemin har regeringen också, utöver ordinarie budget, satsat extra resurser.

Under pandemin ökade sparandet men över tid har de varit svårt att få anslagen att räcka till

Samtidigt ser vi en annan tydlig tendens att det blir svårare för medlemmarna att få anslagen att räcka till. Sedan år 2010 har andelen medlemmar som sparat, det vill säga inte använt hela sitt anslag, minskat samtidigt som andelen som utnyttjat anslagskrediten t ökat. Pandemiåret är dock ett undantag då anslagssparande varit något högre än året innan. Färre resor, hotellnätter, mässor och konferenser, uteblivna satsningar och investeringar samt en ökad digitalisering har gjort att kostnaderna minskat. I näringslivet har rörelsekostnaderna minskat kraftigt under 2020 och det mesta tyder på att vi även bland våra medlemmar ser samma utfall.

Enligt prognosen för 2021 väntas andelen som behöver utnyttja anslagskrediten att öka kraftigt. Det innebär att en större andel av våra medlemmar lånar än sparar. En möjlig förklaring är att de förvaltningsanslag som ska finansiera myndigheternas personal, lokaler och övriga förvaltningskostnader inte hänger med i samma takt som sakanslagen. Förvaltningsanslagen ökar heller inte i samma takt som löne- och prisökningarna i andra delar av samhället.

Otillräckliga förvaltningsanslag en risk när verksamheter skalas upp på grund av corona

Arbetsgivarverket har uppmärksammat att uppskrivningen av förvaltningsanslagen kommer att minska ytterligare de närmsta åren på grund av den avmattning som inleddes redan innan pandemin. Dessutom görs ytterligare besparingar i förvaltningsanslagen för år 2021 motsvarande 15 procent av myndigheternas historiska resekostnader, på grund av de inskränkningar som coronapandemin medfört.

När många myndigheter på grund av coronapandemin får större sakanslag för en ökad verksamhet så är det viktigt att resurser för personal och annan förvaltning räcker till. Annars finns det risk för att åtgärderna inte får avsedd effekt.


Bakgrund till undersökningen

På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätundersökning, Konjunkturbarometern för den statliga sektorn, där alla Arbetsgivarverkets medlemmar får svara på ett antal frågor om sin kompetensförsörjning och ekonomi. Våren 2021 svarade 73 procent av medlemmarna.

Medlemmarnas svar viktas i relation till antalet anställda så att organisationer med många medlemmar får större genomslag i resultatet än de med färre anställda.

Digital Kompetensbarometer

Kompetensbarometern för den statliga sektorn (före detta Konjunkturbarometern) har tidigare gjorts som en publikation, från och med undersökningen hösten 2020 görs den digitalt på webben med interaktiva diagram.

Gå till Kompetensbarometern 2021 med interaktiva diagram i två färger och lägre detaljering

Gå till Kompetensbarometern 2021 med interaktiva diagram i flera färger och med mer data