Arbetsmiljö i staten med tabeller

Ett systematiskt och aktivt arbetsmiljöarbete gör arbetslivet hållbart. Det leder också till en mer effektiv verksamhet. Här redovisar Arbetsgivarverket den arbetsmiljöundersökning som genomförs vartannat år. Redovisningen baseras på svaren från gruppen statligt anställda i SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning för hela arbetsmarknaden.

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är nyckeln till ett hållbart arbetsliv

Resultaten från arbetsmiljöundersökningen är en del i uppföljningen av arbetsmiljön i statlig sektor. För att arbetsmiljöarbetet ska fungera krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer om det systematiska arbetsmiljöarbetet

Om resultaten vi redovisar

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket en undersökning av hela arbetsmarknaden med utgångspunkt från de anställdas upplevelse av sin arbetsmiljö. Arbetsgivarverket redovisar delar av resultaten från den statliga sektorn jämfört med hela arbetsmarknaden.

Gå direkt till:

Här finns direktlänkar till de olika delarna i arbetsmiljörapporteringen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

Hälsofrämjande arbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ledarskap och tillit

Fysisk hälsa

Mental belastning

Påfrestningar (Stress)

Diskriminering

Arbetsklimat

Arbete i hemmet och på kontoret

Återhämtning

Hållbarhet i arbetslivet

Datoranvändning

Krav- och kontrollindex

 

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2021 ansåg att det är tydligt vem som har arbetsmiljöansvaret, om det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen och om företagshälsovården har besökt arbetsplatsen det senaste året..

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Är tydligt vem som har arbetsmiljöansvaret	78	74	82	71	70	72
Systematiskt arbetsmiljöarbete finns på arbetsplatsen	75	73	78	62	62	63
Företagshälsovården  har besökt arbetsplatsen det senaste året	13	9	16	15	12	17

Att arbetsmiljöarbetet är systematiskt är grunden för en arbetsplats fri från olycksfall och ohälsa, men det räcker inte. Det är av största betydelse vilka åtgärder som genomförs, att de följs upp och vilken effekt de får. Det är också värdefullt att ha ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet eftersom det kan bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljöarbetet. Om det är tydligt vem som har arbetsmiljöansvaret, och även vilka andra roller och uppgifter som finns kopplat till arbetsmiljöarbetet, så underlättar det arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Ibland behövs sakkunnig hjälp utifrån i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Värt att notera är att företagshälsovården ofta kopplas in vid problem i specifika arbetsgrupper. Övriga i verksamheten vet då inte att företagshälsovården har anlitats eller vilken roll den haft.

Hälsofrämjande arbete

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 ansåg att arbetet är meningsfullt, att de har lagom med inflytande och får uppskattning av chefer varje vecka.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Arbetet upplevs meningsfullt	79	79	78	70	75	65
Har lagom med inflytande	66	71	61	62	64	60
Får uppskattning av chefer varje vecka	37	31	44	43	40	46

För de flesta är arbetet en central del av livet där man tillbringar en tredjedel av sin tid. Trivsel blir därför avgörande och att ha ett intressant och stimulerande arbete bidrar.

Även möjligheten att kunna kontrollera och styra det egna arbetet har stor betydelse. Detta är beroende av hur arbetsplatsen är organiserad, hur arbetet leds och vilka tekniska förutsättningar som finns. Inflytande över arbetet kan till exempel handla om att kunna påverka var och när arbetet ska utföras. Att ha inflytande över det egna arbetet bidrar generellt till ökad hälsa men såväl för litet som för mycket inflytande kan vara en riskfaktor, särskilt då arbetet är psykiskt påfrestande.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tabellen visar många anställda i procent som upplever att de har tydliga mål i arbetet, har lagom arbetsbelastning och får besked av chef om vad som ska prioriteras.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Har tydliga mål i arbetet	51	51	52	59	62	56
Lagom arbetsbelastning	36	37	34	39	35	41
Besked av chef vad som ska prioriteras	25	25	25	29	30	28

Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som påverkas av ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som påverkas av socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Tydliga mål är en hälsofrämjande arbetsmiljöfaktor och frågor om detta har ställts i undersökningen sedan 2015. Både att ha för mycket och för lite att göra är stressande om det inte går att påverka själv. Socialt stöd kan verka som buffert mot oro och påfrestningar.

Ledarskap och tillit

Tabellen visar hur många i procent som anser att de kan påverka hur arbetet ska göras, som vågar framföra kritiska synpunkter, som kan påverka när olika arbetsuppgifter ska göras samt har tillräckligt med tid för huvudsysslan.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Kan påverka hur arbetet ska göras	85	83	87	74	72	75
Vågar framföra kritiska synpunkter	78	80	76	79	79	79
Kan påverka när arbetet ska göras	79	77	82	61	56	65
Har tillräckligt med tid för huvudsysslan	62	63	62	64	63	65

Att uppleva det svårt att framföra kritiska synpunkter kan påverka både individens psykiska hälsa och den sociala arbetsmiljön negativt.

Fysisk hälsa

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 upplevde att de hade ont i övre delen av ryggen eller nacken, ont i nedre delen av ryggen varje vecka eller satt och arbetade mer än två timmar i sträck.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Ont i övre delen av ryggen eller nacken	38	46	30	35	43	28
Ont i nedre delan av ryggen varje vecka	33	40	26	32	36	29
Sitter och arbetar mer än två timmar i sträck	42	42	42	30	29	31

För mycket stillasittande är en riskfaktor för hälsan.

Mental belastning

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2021 kände sig trötta och håglösa, kände sig otillräckliga med arbetsinsatsen och kände olust inför att gå till arbetet. 

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Känner sig trött och håglös	43	53	32	46	51	42
Känner sig otillräcklig med arbetsinsatsen	35	35	35	26	29	23

Olustkänslor kan vara ett tidigt tecken på ohälsa. Det kan även leda till att motivation och engagemang minskar och medför därmed en risk för verksamhetens fortsatta utveckling. Över tid har kvinnorna oftare och i högre grad upplevt sig otillräckliga med arbetsinsatsen.

Påfrestningar (Stress)

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 upplevde att de hade alldeles för mycket att göra, att arbetet oftast krävde full uppmärksamhet och koncentration och hade det så stressigt att de inte hann tänka på annat än arbetet.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Upplever att man har alldeles för mycket att göra	56	55	57	51	56	47
Upplever att arbetet oftast kräver full uppmärksamhet och koncentration	34	37	31	39	44	34
Har det så stressigt att man inte hinner tänka på annat än arbetet	24	29	17	29	33	25

 

Diskriminering

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 upplevde diskriminering (alla diskrimineringsgrunder inkluderade) och just specifikt på grund av kön eller ålder. För de övriga diskrimineringsgrunderna; etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning; saknas det uppgifter för de statligt anställda eftersom antalet svar är för få.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Upplever sig diskriminerad	10	14	5	10	13	8
Upplever sig diskriminerad på grund av kön	3	7	Värde saknas	4	7	2
Upplever sig diskriminerad på grund av ålder	5	8	Värde saknas	5	7	4

 

Arbetsklimat

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 ansåg att de hade blivit utsatta för våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna, hade blivit personligt förföljda av chefer eller arbetskamrater eller hade utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Blivit utsatt för våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna	17	21	11	13	18	9
Blivit personligt förföljd av chefer eller arbetskamrater	4	4	5	7	7	7
Utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater	2	3	Värde saknas	2	3	1

 

Arbete hemifrån och på kontoret

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 arbetade hemifrån ibland, högst några timmar varje vecka och minst en dag per vecka.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Arbetar hemifrån ibland	75	79	70	49	50	49
Arbetar hemifrån högst några timmar varje vecka	8	8	9	14	12	15
Arbetar minst en dag per vecka	40	42	37	22	25	22

Att arbeta hemifrån ställer stora och delvis nya krav på organisationens ledarskap och medarbetarskap. På distans är det svårare att reglera arbetsbelastning och arbetstider, uppskatta hur mycket resurser som krävs och skapa tydlighet kring vem som gör vad. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete med dialog och samverkan blir ännu viktigare när anställda arbetar hemifrån.

Återhämtning

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2021 upplevde att de inte kunde koppla bort tankar på arbete under fritiden, sällan kunde ta pauser och fick klart otillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Kan inte koppla bort tankar på arbete under fritiden	49	53	43	49	51	46
Kan sällan ta pauser	38	44	31	51	61	41
Får klart otillräckligt med vila mellan arbetsdagarna	9	12	6	11	14	9

Att återhämta sig mellan arbetsdagarna är viktigt för både kropp och mental hälsa. Svårigheter att koppla av kan vara en tidig signal på ohälsa och är viktig att uppmärksamma eftersom tidiga insatser kan förhindra långvarig ohälsa. Sömn är en mycket viktig hälsofaktor. God sömn är en förutsättning för att klara arbetslivets utmaningar, till exempel att kunna lära sig nya saker och hantera påfrestningar.

Hållbarhet i arbetslivet

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2021 var nöjda med arbetet i stort, hade oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker och hur många 50- till 64-åringar som bedömde att de inte kommer orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Nöjd med arbetet i stort	81	84	77	76	77	74
Har oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker	37	40	34	41	43	39
50- till 64-åringar som bedömer att de inte kommer orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder	Värde saknas	Värde saknas	Värde saknas	10	13	8

Att vara nöjd med sitt arbete kan vara en bidragande orsak till att man vill arbeta kvar. Denna nöjdhet kan möjligen även bidra till att arbetsplatsen upplevs attraktiv.

Datoranvändning

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2021 arbetade med dator, arbetade minst 4 timmar i sträck vid dator och som upplevde att datorprogrammen är användarvänliga.

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Arbetar med dator	Värde saknas	Värde saknas	Värde saknas	87	91	84
Arbetar minst 4 timmar i sträck vid dator	11	9	13	9	9	9
Upplever att datorprogrammen är användarvänliga	70	74	64	75	77	73

Att arbeta med svåra och komplicerade datorsystem kan vara påfrestande. Det kan leda till psykisk ohälsa men också stora förluster i produktivitet och effektivitet för verksamheten. Eftersom sammanhängande perioder av datorarbete bidrar till låg fysisk aktivitet kan det leda till minskat välbefinnande och hälsoproblem om det pågår under längre tid. Datorarbete är ansträngande för ögonen. Besvär från ögonen kan visa sig i form av till exempel ögontrötthet, sveda, gruskänsla, ljuskänslighet och huvudvärk.

Krav- och kontrollindex

Krav- och kontrollindex är skapat utifrån de frågor i arbetsmiljöundersökningen som beskriver krav respektive kontroll (inflytande) i arbetet. Krav handlar om mental arbetsbelastning, det vill säga hur mycket mental kraft som behövs för att utföra en arbetsuppgift. Kontroll handlar om den kompetens man har i arbetet och hur stor möjligheten att fatta beslut är.

Jobb med låg anspänning är arbeten med låga krav och stor möjlighet att själv styra över när och hur arbetet ska utföras. I en sådan situation finns liten risk att drabbas av arbetsrelaterad stress. Men det finns också de som upplever arbetet otillfredsställande.

Aktiva jobb innebär höga krav men också stora möjligheter att själv styra över arbetet. Denna typ av jobb kan göra arbetet mer stimulerande och utvecklande och kan därför ha positiv effekt på hälsan.

Passiva jobb innebär att den anställde är utsatt för låga krav och små möjligheter att själv styra över arbetet.

Jobb med hög anspänning ökar risken för psykologiska påfrestningar och besvär eftersom arbetet innebär höga krav och samtidigt små möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras.

Enligt den här modellen kan man klara av högt ställda krav om man själv har mandat att fatta beslut om sitt arbete och upplever sig ha ett bra stöd i organisationen. Graden av krav och kontroll påverkar hur stor påfrestningen blir, men människor reagerar olika. Det gäller att hitta balansen där den enskilda individen har en hanterbar kravnivå och upplever sig ha tillräcklig kontroll för att må bra.

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2021 hade jobb med låg anspänning, aktiva jobb, passiva jobb och jobb med hög anspänning

Fråga	Staten män och kvinnor	Staten kvinnor	Staten män	Hela arbetsmarknaden män och kvinnor	Hela arbetsmarknaden kvinnor	Hela arbetsmarknaden män
Jobb med låg anspänning	44	40	50	36	32	40
Aktiva jobb	27	30	22	22	21	22
Passiva jobb	13	13	13	19	18	19
Jobb med hög anspänning	16	17	15	24	29	19

Både arbeten med låg anspänning och aktiva arbeten har störst möjligheter att skapa hälsosamma arbetsplatser. Det beror på att bra möjligheter att påverka sin arbetssituation och få det stöd man behöver generellt är positivt.

Om jobb med hög anspänning fortgår en längre tid och möjligheten till återhämtning är otillräcklig finns uppenbar risk att arbetet leder till ohälsa. Även passiva arbeten kan leda till ohälsa på sikt.

Jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden har den statliga sektorn både högst andel aktiva arbeten och jobb med låg anspänning. Det innebär att statsanställda i högre grad upplever sig ha kontroll över sitt arbete.

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är nyckeln till ett hållbart arbetsliv

Arbetsmiljöarbetet förebygger risker och gynnar utveckling

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är den främsta strategin för att lösa komplexa arbetsmiljöutmaningar. Det leder till ett hållbart arbetsliv och ger möjlighet för att skapa förändring och förebygga arbetsmiljörisker, för såväl individ, arbetsgrupp och organisation. Vi behöver skapa arbetsmiljöer, arbetsförhållanden och arbetsvillkor som gör att anställda vill och kan utvecklas samt klarar av ett långt arbetsliv.

Integrera arbetsmiljöarbetet i vardagen

En välmående organisation lyckas integrera arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten och organisationens långsiktiga strategi. Varje organisation inom staten behöver aktivt arbeta med att identifiera de faktorer som främjar hälsa och välmående samt förebygga risker, för att skapa ett hållbart arbetsliv. Verksamheterna inom den statliga sektorn skiljer sig åt, har olika förutsättningar och behöver därför hitta olika strategier för sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

En bra arbetsmiljö leder till en effektivare verksamhet

De flesta människor tillbringar en stor del av sina liv med förvärvsarbete, där arbetet påverkar fysisk och psykisk hälsa, livskvalité och arbetsglädje. Upplevelsen av att tillsammans arbeta med något viktigt, i enlighet med verksamhetens uppdrag och mål, leder i regel till att anställda känner sig mer nöjda och motiverade. När arbetsmiljön är bra, och anställda och organisationen kan ha fokus på verksamheten och dess uppgifter, kan verksamheten utvecklas och bli mer effektiv.

Mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete finns på vår webbsida om FFR, Främjande, Förebyggande och Rehabiliterande arbetsmiljöarbete