Arbetsmiljö i staten med tabeller

Här finns ett urval av Arbetsmiljö i staten 2019 i tabeller. Det är en version som passar bra för bland annat dig som läser med skärmläsare.

Ett systematiskt och aktivt arbetsmiljöarbete gör arbetslivet hållbart. Det leder också till en mer effektiv verksamhet. Här redovisar Arbetsgivarverket den arbetsmiljöundersökning som genomförs vartannat år. Redovisningen baseras på svaren från gruppen statligt anställda i SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning för hela arbetsmarknaden.

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är nyckeln till ett hållbart arbetsliv

Resultaten från arbetsmiljöundersökningen är en del i uppföljningen av arbetsmiljön i statlig sektor. För att arbetsmiljöarbetet ska fungera krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer om det systematiska arbetsmiljöarbetet

Om resultaten vi redovisar

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket en undersökning av hela arbetsmarknaden med utgångspunkt från de anställdas upplevelse av sin arbetsmiljö. Arbetsgivarverket redovisar delar av resultaten från den statliga sektorn jämfört med hela arbetsmarknaden.

Undersökningen pågick under oktober 2019 och fram till första kvartalet 2020. Resultaten handlar därför i huvudsak om förhållanden under 2019 men även om början på 2020. Dessutom innehåller vissa frågor texten "under de senaste 12 månaderna" vilket gör att svaren även berör 2018. Insamlingen pågick såväl innan corona-pandemin som under början av den pågående pandemin. Svaren kan i någon mån ha påverkats av den förändrade arbetssituationen, men eftersom undersökningen inte är gjord för att kunna jämföra situationen före och efter virusutbrottet är det inte möjligt att dra några slutsatser om effekten av pandemin.

Det kan finnas frågor där antal svarande är för få för att få fram ett resultat, då står "Värde saknas".

Gå direkt till:

Här finns direktlänkar till de olika delarna i arbetsmiljörapporteringen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

Hälsofrämjande arbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ledarskap och tillit

Fysisk hälsa

Mental belastning

Påfrestningar (Stress)

Diskriminering

Arbetsklimat

Arbete i hemmet och på kontoret

Återhämtning

Hållbarhet i arbetslivet

Datoranvändning

Krav- och kontrollindex

 

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2019 ansåg attt det är tydligt vem som har arbetsmiljöansvaret, om det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen och om företagshälsovården har besökt arbetsplatsen det senaste året..
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Är tydligt vem som har arbetsmiljöansvaret 76 69 83 68 66 71
Systematiskt arbetsmiljöarbete finns på arbetsplatsen 74 71 79 61 58 63
Företagshälsovården  har besökt arbetsplatsen det senaste året 22 20 23 20 15 24

Sedan 2001 har en större andel inom den statliga sektorn, jämfört med övriga sektorer, upplevt att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Att arbetsmiljöarbetet är systematiskt är grunden för en arbetsplats fri från olycksfall och ohälsa, men det räcker inte. Det är av största betydelse vilka åtgärder som genomförs, att de följs upp och vilken effekt de får. Det är också värdefullt att ha ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet eftersom det kan bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljöarbetet. Om det är tydligt vem som har arbetsmiljöansvaret, och även vilka andra roller och uppgifter som finns kopplat till arbetsmiljöarbetet, så underlättar det arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

68 procent av de anställda på hela arbetsmarknaden tycker att arbetsmiljöansvaret är tydligt. Inom statlig sektor är andelen 76 procent. Det är fler män än kvinnor som tycker det är tydligt, både sett på hela arbetsmarknaden och bland de statsanställda.

Ibland behövs sakkunnig hjälp utifrån i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De senaste åren har var femte arbetsplats inom staten haft besök av företagshälsovården och omfattningen är ungefär densamma sett på hela arbetsmarknaden.

3 av 10 anställda, både inom staten och på hela arbetsmarknaden, upplever att företagshälsovården har en roll i att förbättra arbetsmiljön. Värt att notera är att företagshälsovården ofta kopplas in vid problem i specifika arbetsgrupper. Övriga i verksamheten vet då inte att företagshälsovården har anlitats eller vilken roll den haft.

Hälsofrämjande arbete

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 ansåg att arbetet är meningsfullt, att de har lagom med inflytande och får uppskattning av chefer varje vecka.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Arbetet upplevs meningsfullt 76 78 74 69 73 65
Har lagom med inflytande 62 59 65 62 63 62
Får uppskattning av chefer varje vecka 36 27 47 39 36 43

Jämfört med den totala arbetsmarkanden upplever en större andel inom statlig sektor att de har ett meningsfullt arbete som ger möjligheter till utveckling och att lära nytt. När det gäller skillnader mellan statsanställda kvinnor och män visar 2019 års undersökning att män i högre grad upplever sig kunna utvecklas i yrket och få uppskattning från chefen. De statsanställda kvinnorna har sedan 2015 en något nedåtgående trend.

För de flesta är arbetet en central del av livet där man tillbringar en tredjedel av sin tid. Trivsel blir därför avgörande och att ha ett intressant och stimulerande arbete bidrar. Så många som 8 av 10 statsanställda anger att de har ett intressant och stimulerande arbete. På hela arbetsmarknaden är andelen 10 procentenheter lägre.

Även möjligheten att kunna kontrollera och styra det egna arbetet har stor betydelse. Detta är beroende av hur arbetsplatsen är organiserad, hur arbetet leds och vilka tekniska förutsättningar som finns. Inflytande över arbetet kan till exempel handla om att kunna påverka var och när arbetet ska utföras. Att ha inflytande över det egna arbetet bidrar generellt till ökad hälsa men såväl för litet som för mycket inflytande kan vara en riskfaktor, särskilt då arbetet är psykiskt påfrestande.

Var fjärde anställd, både på hela arbetsmarknaden och inom statlig sektor, upplever att de har för litet inflytande. Andelen har legat på samma nivå vid de senaste mätningarna. Var tredje statsanställd kvinna upplever sig ha för litet inflytande, att jämföra med var femte man i statlig sektor. Det finns även anställda som upplever att deras inflytande är för stort. På arbetsmarknaden som helhet anger 15 procent detta. Bland de statsanställda är andelen 13 procent.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tabellen visar många anställda i procent som upplever att de har tydliga mål i arbetet, har lagom arbetsbelastning och får besked av chef om vad som ska prioriteras.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Har tydliga mål i arbetet 48 50 45 59 59 59
Lagom arbetsbelastning 31 32 29 36 33 39
Besked av chef vad som ska prioriteras 30 30 30 31 32 30

 Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som påverkas av ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som påverkas av socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Tydliga mål är en hälsofrämjande arbetsmiljöfaktor och frågor om detta har ställts i undersökningen sedan 2015. Vid samtliga undersökningstillfällen har resultatet visat på förbättringspotential för den statliga sektorn, så även för 2019. Ungefär hälften av de statsanställda (48 procent) vet vad arbetsgivaren förväntar sig att de ska uppnå i sitt arbete.

Både att ha för mycket och för lite att göra är stressande om det inte går att påverka själv. En relativt låg andel inom staten tycker att de har en lagom arbetsbelastning och situationen har varit densamma under de 26 år som undersökningen har genomförts. Kvinnorna i statlig sektor upplever sig ha en högre arbetsbelastning än vad de statsanställda männen upplever.

Socialt stöd kan verka som buffert mot oro och påfrestningar. Inom staten menar 75 procent att de får stöd och uppmuntran från chefer och så många som 87 procent att de får stöd och uppmuntran från arbetskamrater när arbetet känns besvärligt.

Såväl inom arbetsmarknaden som helhet som inom den statliga sektorn är det endast tre av sju anställda som upplever att de för det mesta får hjälp av sin chef med att prioritera arbetsuppgifter.

Ledarskap och tillit

Tabellen visar hur många i procent som anser att de kan påverka hur arbetet ska göras, som vågar framföra kritiska synpunkter, som kan påverka när olika arbetsuppgifter ska göras samt har tillräckligt med tid för huvudsysslan.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Kan påverka hur arbetet ska göras 82  81 84 76 73 78
Vågar framföra kritiska synpunkter 77 72 83 80 78 81
Kan påverka när arbetet ska göras 75 78  71 61 55 67
Har tillräckligt med tid för huvudsysslan 55 56 54 60 59 62

De frågor i undersökningen som handlar om tillit visar på rätt så små skillnader mellan statlig sektor och den totala arbetsmarknaden.

Frågan om man har tillräckligt med tid för sin huvudsyssla var med första gången i undersökningen år 2017. Bara hälften av de anställda i statlig sektor upplever sig ha tillräckligt med tid att fokusera på sin huvudsyssla. Inom hela arbetsmarknaden är andelen 60 procent.

Åtta av tio statsanställda kan påverka när och hur olika arbetsuppgifter ska göras. Det är en något högre andel än på hela arbetsmarknaden.

Att uppleva det svårt att framföra kritiska synpunkter kan påverka både individens psykiska hälsa och den sociala arbetsmiljön negativt. Här finns ingen större skillnad mellan staten och arbetsmarknaden som helhet, men det finns en viss skillnad mellan kvinnor och män i staten. Statligt anställda kvinnor upplever i högre grad att det är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden.

Fysisk hälsa

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 upplevde att de hade ont i övre delen av ryggen eller nacken, ont i nedre delen av ryggen varje vecka eller satt och arbetade mer än två timmar i sträck.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Ont i övre delen av ryggen eller nacken 32 42 20 34 44 25
Ont i nedre delan av ryggen varje vecka 30 34 25 30 35 26
Sitter och arbetar mer än två timmar i sträck 32 38 26 26 23 29

Var tredje statsanställd har ont i någon del av ryggen. Större andel kvinnor än män har ont i rygg och axlar. Denna typ av besvär kan bidra till ohälsa.

För mycket stillasittande är en riskfaktor i sig för hälsan. Var tredje anställd på hela arbetsmarknaden arbetar sittande mer än två timmar i sträck under en arbetsdag. Inom staten är motsvarande andel densamma. Det finns förmodligen skillnader i arbetsuppgifter och arbetssätt mellan de 38 procent statsanställda kvinnor och 26 procent statsanställda män som sitter mer än två timmar i sträck med arbete vid dator.

Var tredje anställd upplever huvudvärk. Andelen statsanställda ligger här 15 procentenheter högre än för hela arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män upplever huvudvärk, både inom staten och inom hela arbetsmarknaden.

Hälften av de anställda inom hela arbetsmarknaden upplever sig vara uttröttade i kroppen när de kommer hem från arbetet. Inom statlig sektor är andelen lägre, 39 procent.

Mental belastning

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2019 kände sig trötta och håglösa, kände sig otillräckliga med arbetsinsatsen och kände olust inför att gå till arbetet. 
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Känner sig trött och håglös 41 48 33 45 50 41
Känner sig otillräcklig med arbetsinsatsen 27 30 23 22 26 19
Känner olust inför att gå till arbetet 17 21 12 20 21 18

Olustkänslor kan vara ett tidigt tecken på ohälsa. Det kan även leda till att motivation och engagemang minskar och medför därmed en risk för verksamhetens fortsatta utveckling. På hela arbetsmarknaden upplever var femte anställd olust inför att gå till jobbet. Andelen är densamma i statlig sektor. 2019 års undersökning visar att nästan var fjärde kvinna i staten känner olust för att gå till arbetet, att jämföra med 12 procent av de statsanställda männen. Över tid har en allt större andel av de statsanställda kvinnorna upplevt denna typ av mentala belastning, jämfört med männen.

Känslan av otillräcklighet förekommer oftare bland statsanställda än på arbetsmarknaden som helhet. 23 procent av männen känner sig otillräckliga med arbetsinsatsen jämfört med 39 procent för kvinnorna. Över tid har kvinnorna oftare och i högre grad upplevt sig otillräckliga med arbetsinsatsen.

Påfrestningar (Stress)

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 upplevde att de hade alldeles för mycket att göra, att arbetet oftast krävde full uppmärksamhet och koncentration och hade det så stressigt att de inte hann tänka på annat än arbetet.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Upplever att man har alldeles för mycket att göra 51 53 48 47 51 44
Upplever att arbetet oftast kräver full uppmärksamhet och koncentration 31 34 27 41 47 36
Har det så stressigt att man inte hinner tänka på annat än arbetet 24 28 19 29 32 25

De statsanställdas svar på frågor om stress liknar svaren från hela arbetsmarknaden. Många av svaren i undersökningen tyder på att andelen som upplever stress har legat på en förhållandevis konstant nivå under många år.

Vid de senaste undersökningarna har nästan tre av tio statsanställda män haft arbeten som krävt uppmärksamhet och koncentration nästan hela tiden. Kvinnorna i statliga sektorn har däremot haft en nedåtgående trend, från varannan kvinna år 2015 till 34 procent 2019.

På hela arbetsmarknaden upplever 29 procent att det är så stressigt att man inte hinner prata eller tänka på annat än arbetet. Andelen statsanställda kvinnor som upplever detta är 28 procent, vilket är 10 procentenheter högre än för män i statlig sektor.

Varannan anställd på arbetsmarknaden kan som mest bestämma sin arbetstakt under hälften av sin arbetstid. Under samtliga undersökningsår har hälften av de statsanställda upplevt att de har alldeles för mycket att göra, så även år 2019. 60 procent av de statsanställda ägnar minst halva arbetstiden åt att lösa krävande problem.

4 av 10 statligt anställda män känner att de behöver vara tillgängliga på telefon, jämfört med endast var femte statsanställd kvinna. 4 av 10 anställda inom staten upplever att de förväntas läsa e-post även på fritiden.

Diskriminering

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 upplevde diskriminering (alla diskrimineringsgrunder inkluderade) och just specifikt på grund av kön eller ålder. För de övriga diskrimineringsgrunderna; etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning; saknas det uppgifter för de statligt anställda eftersom antalet svar är för få.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Upplever sig diskriminerad 16 21 8 12 15 9
Upplever sig diskriminerad på grund av kön 12 17 5 5 8 2
Upplever sig diskriminerad på grund av ålder 8 10 6 7 8 5

Andelen som svarat att de upplevt diskriminering på arbetsplatsen är bland de statligt anställda kvinnorna högre än bland kvinnor sett på hela arbetsmarknaden.

Tolv procent av de anställda på den totala arbetsmarknaden upplever att de har blivit diskriminerade. Bland statligt anställda är andelen 16 procent. Av de statsanställda kvinnorna upplever sig 21 procent ha blivit diskriminerade, att jämföra med kvinnor på den totala arbetsmarknaden där 15 procent upplever sig diskriminerade.

Andelen anställda som upplever att de på arbetsplatsen blivit utsatta för diskriminering på grund av sitt kön är fem procent på hela arbetsmarknaden. Bland statligt anställda är andelen 12 procent. Andelen kvinnor på totala arbetsmarknaden som upplever könsdiskriminering är åtta procent, medan det bland statsanställda kvinnor är 17 procent.

Totalt på arbetsmarknaden upplever 7 procent att de har blivit utsatta för åldersdiskriminering. Inom statlig sektor är andelen ungefär densamma.

Arbetsklimat

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 ansåg att de hade blivit utsatta för våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna, hade blivit personligt förföljda av chefer eller arbetskamrater eller hade utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Blivit utsatt för våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna 17 15 20 13 17 10
Blivit personligt förföljd av chefer eller arbetskamrater 12 16 7 8 9 8
 Utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater 3 Värde saknas Värde saknas 2 3 1

Våld eller hot

Inom staten är andelen anställda som svarat att de utsatts för våld eller hot om våld något lägre än inom kommuner och regioner. Arbetsmiljöundersökningen för år 2019 visar fortsatt att andelen anställda inom statlig sektor som utsatts för våld eller hot om våld är något större än för hela arbetsmarknaden. Ungefär en femtedel av de statsanställda upplever våld eller hot om våld, något fler män än kvinnor.

Konflikter

Sedan år 1995 ställs frågan om de anställda har haft någon konflikt med chefen under de senaste 12 månaderna. Över tid har andelen som svarat att de haft någon konflikt med chefen varit på en mer eller mindre konstant nivå för både män och kvinnor i statlig sektor. Var fjärde anställd, såväl inom staten som på hela arbetsmarknaden, har varit i bråk eller konflikt med en chef.

Både på hela arbetsmarknaden och i den statliga sektorn har nästan 3 av 10 anställda varit i bråk eller konflikt med någon kollega under senaste året. Detta är en minskning i jämförelse med undersökningen 2015.

Bråk med andra än kollega eller chef har 32 procent av de anställda på arbetsmarknaden råkat ut för. Störst andel inom kommunal och regional sektor och lägst inom den privata sektorn. Bland de statsanställda är andelen 37 procent. Andelen kvinnor i staten ligger 6 procentenheter högre än andelen statsanställda män.

Sexuella trakasserier

Frågan om sexuella trakasserier har funnits med i arbetsmiljöundersökningen sedan 1995. Generellt på arbetsmarknaden har andelen kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier långsamt ökat sedan 2011. Årets undersökningar visar på att trenden kan vara bruten på arbetsmarknaden. Uppmärksamheten kring Metoo och de efterföljande kunskapsinsatserna på arbetsplatserna kan säkerligen vara en bidragande orsak till den förhoppningsvis kommande positiva utvecklingen av minskade sexuella trakasserier.

Andelen statsanställda som upplever att de utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater har varierat marginellt mellan undersökningstillfällena. I den statistik som finns för 2013 och 2015, och som SCB har levererat till Arbetsgivarverket, saknas dock statistik om sexuella trakasserier inom staten eftersom svaren varit för få.

Personlig förföljelse (mobbing)

Andelen anställda på arbetsmarknaden totalt som upplever att de blivit utsatta för personlig förföljelse (mobbning) från chefer eller arbetskamrater har varit ganska oförändrad över tid. Andelen anställda som upplevt detta är ganska lika oavsett kön och arbetsmarknadssektor.

Statlig sektor har i jämförelse med övriga sektorer en något högre andel som upplever mobbning från chef eller arbetskamrat. Undersökningen 2019 indikerar att mobbning i staten kan ha ökat. För statsanställda kvinnor mer än männen i statlig sektor. Emellertid kan ökningen vara en konsekvens av att de anställda har fått ökad kunskap om organisatorisk och social arbetsmiljö, vilket kan ha bidragit till att fler vågat uppge sin utsatthet eller att fler har blivit medvetna om att de blivit utsatta för en kränkning.

2019 års mätning visar att hela 12 procent av de statsanställda har upplevt mobbning. De statsanställda kvinnornas andel är hela 16 procent. På hela arbetsmarknaden är andelen kvinnor och män som upplevt mobbning från chef eller arbetskamrat 8 procent.

Arbete hemifrån och på kontoret

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 arbetade hemifrån ibland, högst några timmar varje vecka och minst en dag per vecka.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Arbetar hemifrån ibland 46 51 39 36 33 38
Arbetar hemifrån högst några timmar varje vecka 28 29 26 26 23 28
Arbetar minst en dag per vecka 17 21 8 11 9 11

Vid arbete på kontoret har 60 procent av de anställda på arbetsmarknaden i tillräcklig utsträckning tillgång till rum för ostört arbete, telefonsamtal, mindre spontana möten och liknande. Detsamma gäller de statsanställda. 9 av 10 statligt anställda har även ett höj- och sänkbart skrivbord.

Över tid har utveckling kring att arbeta hemifrån varit ganska stabil såväl på hela arbetsmarknaden som inom statlig sektor. Jämfört med arbetsmarknaden totalt arbetar fler hemifrån inom staten. 2019 års undersökning visar att varannan i staten kan arbeta hemifrån. Var femte statsanställd kvinna arbetar minst en dag i veckan hemifrån att jämföra med männen i statlig sektor där 8 procent arbetar minst en dag i veckan hemifrån.

Effekter av den pågående pandemin kan inte påvisas i dessa undersökningsresultat. Att arbeta hemifrån ställer stora och delvis nya krav på organisationens ledarskap och medarbetarskap. På distans är det svårare att reglera arbetsbelastning och arbetstider, uppskatta hur mycket resurser som krävs och skapa tydlighet kring vem som gör vad. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete med dialog och samverkan blir ännu viktigare när anställda arbetar hemifrån.

Återhämtning

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som  2019 upplevde att de inte kunde koppla bort tankar på arbete under fritiden, sällan kunde ta pauser och fick klart otillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Kan inte koppla bort tankar på arbete under fritiden 49 55 42 45 51 41
Kan sällan ta pauser 32 36 28 48 58 40
Får klart otillräckligt med vila mellan arbetsdagarna 11 17 Värde saknas 11 12 9

Statsanställdas möjlighet att ta kortare pauser är ganska bra eftersom endast 32 procent tycker att det är svårt att kunna ta kortare pauser från arbetet. På arbetsmarknaden som helhet är andelen 48 procent. Kvinnorna har svårare än männen att ta paus, såväl på hela arbetsmarknaden totalt som inom staten. Inom statlig sektor har 36 procent av kvinnorna svårt att ta kortare pauser från arbetet, att jämföra med män inom statlig sektor där siffran är 8 procent lägre.

Att återhämta sig mellan arbetsdagarna är viktigt för både kropp och mental hälsa. 1 av 10 anställda anser att de får otillräckligt med vila mellan arbetsdagarna, såväl inom staten som på hela arbetsmarkanden.

Varannan statsanställd kan inte koppla av tankarna på jobbet på sin fritid, nära detsamma gäller hela arbetsmarknaden. Svårigheter att koppla av kan vara en tidig signal på ohälsa och är viktig att uppmärksamma eftersom tidiga insatser kan förhindra långvarig ohälsa.

Sömn är en mycket viktig hälsofaktor. God sömn är en förutsättning för att klara arbetslivets utmaningar, till exempel att kunna lära sig nya saker och hantera påfrestningar. Anställda inom staten upplever i högre grad än på totala arbetsmarknaden en sämre återhämtning på grund av otillräcklig sömn mellan arbetsdagarna. I statlig sektor är andelen kvinnor som får otillräcklig sömn 23 procent, för männen är motsvarande siffra 11 procent.

Hållbarhet i arbetslivet

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2019 var nöjda med arbetet i stort, hade oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker och hur många 50- till 64-åringar som bedömde att de inte kommer orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Nöjd med arbetet i stort 83 80 86 76 77 75
Har oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker  43 44 43 45 48 43
50- till 64-åringar som bedömer att de inte kommer orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder 7 Värde saknas Värde saknas 13 15 11

Hela 83 procent av de statsanställda är på det stora hela nöjda med arbetet, att jämföra med totala arbetsmarknaden på 76 procent. Att vara nöjd med sitt arbete kan vara en bidragande orsak till att man vill arbeta kvar. Denna nöjdhet kan möjligen även bidra till att arbetsplatsen upplevs attraktiv.

Fyra av tio känner oro för att nuvarande arbete på sikt kan medföra hälsorisker. Sett på hela arbetsmarknaden bedömer 13 procent av alla 50- till 64-åringar att de inte kommer att kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Inom den statliga sektorn är motsvarande andel 7 procent.

20 procent av de anställda på totala arbetsmarknaden har övervägt att byta arbetsgivare av hälsoskäl. Inom statlig sektor är motsvarande siffra 16 procent. Sett över tid har kvinnor i högre grad än män övervägt att sluta sitt arbete av hälsoskäl. Andelen kvinnor i staten som övervägt detta har stadigt ökat sedan år 2009, att jämföra med andelen statsanställda män som varit relativt konstant. År 2019 övervägde 20 procent av de statsanställda kvinnorna att byta arbetsgivare av hälsoskäl, vilket är dubbelt så många procent som för de statsanställda männen.

Andelen som övervägt att byta eller förändra sina arbetsuppgifter på grund av hälsoskäl är 15 procent inom hela arbetsmarknaden och 13 procent i statlig sektor. Dessa siffror har legat på ungefär samma nivå under alla mätningar sedan 1999.

14 procent av de statsanställda kvinnorna har arbetat trots att de varit sjuka någon gång under det senaste året. Det är i nivå med vad som gäller för kvinnor på hela arbetsmarknaden. Av männen, såväl inom hela arbetsmarknaden som inom staten, har 4 procent arbetat trots att de med tanke på sitt hälsotillstånd egentligen borde ha låtit bli.

Datoranvändning

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2019 arbetade med dator, arbetade minst 4 timmar i sträck vid dator och som upplevde att datorprogrammen är användarvänliga.
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Arbetar med dator 99 99 99 86 90 82
Arbetar minst 4 timmar i sträck vid dator 9 9 8 7 6 7
Upplever att datorprogrammen är användarvänliga 68 72 63 73 75 71

Att arbeta med svåra och komplicerade datorsystem kan vara påfrestande. Det kan leda till psykisk ohälsa men också stora förluster i produktivitet och effektivitet för verksamheten. Närmare 70 procent av de statsanställda upplever att datorprogrammen de har i arbetet är enkla att använda. Det är i nivå med andelen på den totala arbetsmarknaden.

Endast en av tio anställda arbetar minst halva arbetsdagen i sträck framför datorn. Eftersom sammanhängande perioder av datorarbete bidrar till låg fysisk aktivitet kan det leda till minskat välbefinnande och hälsoproblem om det pågår under längre tid.

Datorarbete är ansträngande för ögonen. Besvär från ögonen kan visa sig i form av till exempel ögontrötthet, sveda, gruskänsla, ljuskänslighet och huvudvärk. Under de senaste tre åren har 36 procent av de statsanställda genomfört synkontroll. Andelen är högre än på hela arbetsmarknaden där motsvarande siffra är 24 procent.

Krav- och kontrollindex

Krav- och kontrollindex är skapat utifrån de frågor i arbetsmiljöundersökningen som beskriver krav respektive kontroll (inflytande) i arbetet. Krav handlar om mental arbetsbelastning, det vill säga hur mycket mental kraft som behövs för att utföra en arbetsuppgift. Kontroll handlar om den kompetens man har i arbetet och hur stor möjligheten att fatta beslut är.

Jobb med låg anspänning är arbeten med låga krav och stor möjlighet att själv styra över när och hur arbetet ska utföras. I en sådan situation finns liten risk att drabbas av arbetsrelaterad stress. Men det finns också de som upplever arbetet otillfredsställande.

Aktiva jobb innebär höga krav men också stora möjligheter att själv styra över arbetet. Denna typ av jobb kan göra arbetet mer stimulerande och utvecklande och kan därför ha positiv effekt på hälsan.

Passiva jobb innebär att den anställde är utsatt för låga krav och små möjligheter att själv styra över arbetet.

Jobb med hög anspänning ökar risken för psykologiska påfrestningar och besvär eftersom arbetet innebär höga krav och samtidigt små möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras.

Enligt den här modellen kan man klara av högt ställda krav om man själv har mandat att fatta beslut om sitt arbete och upplever sig ha ett bra stöd i organisationen. Graden av krav och kontroll påverkar hur stor påfrestningen blir, men människor reagerar olika. Det gäller att hitta balansen där den enskilda individen har en hanterbar kravnivå och upplever sig ha tillräcklig kontroll för att må bra.

Tabellen visar hur många arbetstagare i procent som 2019 hade jobb med låg anspänning, aktiva jobb, passiva jobb och jobb med hög anspänning
FrågaStaten män och kvinnorStaten kvinnorStaten mänHela arbetsmarknaden män och kvinnorHela arbetsmarknaden kvinnorHela arbetsmarknaden män
Jobb med låg anspänning 44 44 42 38 33 43
Aktiva jobb 25 22 28 21 20 22
Passiva jobb 16 14 19 18 19 17
Jobb med hög anspänning 15 19 10 23 28 17

Både arbeten med låg anspänning och aktiva arbeten har störst möjligheter att skapa hälsosamma arbetsplatser. Det beror på att bra möjligheter att påverka sin arbetssituation och få det stöd man behöver generellt är positivt.

Om jobb med hög anspänning fortgår en längre tid och möjligheten till återhämtning är otillräcklig finns uppenbar risk att arbetet leder till ohälsa. Även passiva arbeten kan leda till ohälsa på sikt.

Jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden har den statliga sektorn både högst andel aktiva arbeten och jobb med låg anspänning. Det innebär att statsanställda i högre grad upplever sig ha kontroll över sitt arbete.

Andelen anställda inom staten som upplevde sig ha arbeten med hög anspänning låg 2015 och 2017 på samma nivå som för hela arbetsmarknaden. Årets undersökning visar att arbeten med höga krav och lågt inflytande minskat inom staten. Fler kvinnor än män i statlig sektor har arbeten med hög anspänning, det skiljer sju procent mellan könen vilket det även gjorde vid förra mätningen.

 

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är nyckeln till ett hållbart arbetsliv

Arbetsmiljöarbetet förebygger risker och gynnar utveckling

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är den främsta strategin för att lösa komplexa arbetsmiljöutmaningar. Det leder till ett hållbart arbetsliv och ger möjlighet för att skapa förändring och förebygga arbetsmiljörisker, för såväl individ, arbetsgrupp och organisation. Vi behöver skapa arbetsmiljöer, arbetsförhållanden och arbetsvillkor som gör att anställda vill och kan utvecklas samt klarar av ett långt arbetsliv.

Integrera arbetsmiljöarbetet i vardagen

En välmående organisation lyckas integrera arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten och organisationens långsiktiga strategi. Varje organisation inom staten behöver aktivt arbeta med att identifiera de faktorer som främjar hälsa och välmående samt förebygga risker, för att skapa ett hållbart arbetsliv. Verksamheterna inom den statliga sektorn skiljer sig åt, har olika förutsättningar och behöver därför hitta olika strategier för sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Gå tillbaka till början på sidan

En bra arbetsmiljö leder till en effektivare verksamhet

De flesta människor tillbringar en stor del av sina liv med förvärvsarbete, där arbetet påverkar fysisk och psykisk hälsa, livskvalité och arbetsglädje. Upplevelsen av att tillsammans arbeta med något viktigt, i enlighet med verksamhetens uppdrag och mål, leder i regel till att anställda känner sig mer nöjda och motiverade. När arbetsmiljön är bra, och anställda och organisationen kan ha fokus på verksamheten och dess uppgifter, kan verksamheten utvecklas och bli mer effektiv.

Mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete finns på vår webbsida om FFR, Främjande, Förebyggande och Rehabiliterande arbetsmiljöarbete