Tidsanvändningsstatistik

Tidsanvändningsstatistiken visar hur den fastställda arbetstiden fördelas på arbetad tid och olika typer av frånvaro, till exempel semester, sjukfrånvaro och föräldraledighet under ett kalenderår. Arbetsgivarverket producerar tidsanvändningsstatistik varje år sedan år 2000.

Statistikunderlaget som avser föregående kalenderår samlas in årligen efter det att januarilönekörningarna är klara. Därefter återrapporteras myndighetsspecifika uppgifter samt referensstatistik i mars.

Tidsanvändningsstatistiken för år 2016 omfattar 154 medlemmar som tillsammans har knappt 210 000  anställningar. Detta motsvarar 64 procent av alla medlemmar som har haft verksamhet hela året och 80 procent av de statliga anställningarna.  Den totala sjukfrånvaron i tidsanvändningsstatistiken för 2016 är 4,0 procent. Det innebär en ökning av sjukfrånvaron på 0,1 procentenheter jämfört med 2015. Ökningstakten av sjukfrånvaron har därmed minskat.

Vad är tidsanvändningsstatistik?

Tidsanvändningsstatistiken visar hur den fastställda arbetstiden fördelas på arbetad tid och olika typer av frånvaro, till exempel semester, sjukfrånvaro och föräldraledighet under ett kalenderår. De olika frånvarotyperna delas upp i underområden, till exempel redovisas sjukfrånvaron uppdelad efter frånvarons längd. Utöver olika typer av frånvaro redovisas också övertid, mertid samt tid för jour och beredskap. Tidsanvändningsstatistiken är inte en tidsstudie av hur arbetstiden fördelas på olika aktiviteter.

Deltagande i tidsanvändningsstatistiken

Det är frivilligt och avgiftsfritt för dig som medlem att delta i tidsanvändningsstatistiken. För närvarande kan medlemmar med PA-systemen Palasso, Primula och Heroma delta eftersom dessa system har rutiner att ta fram den statistikfil som krävs.

Arbetsgivarverket skickar ut anvisningar inför varje insamlingstillfälle till de medlemmar som har möjlighet att delta.

Insamling och kvalitet

Underlag för tidsanvändningsstatistiken är de uppgifter som finns registrerade i lönesystemet. Kvaliteten i statistiken är beroende av inrapporteringen till lönesystemet. Sker inte en korrekt inrapportering av tid för en viss frånvaro, till exempel för fackliga aktiviteter, så kommer statistiken inte att ge en riktig bild av tidsåtgången för denna frånvaro. Dessutom krävs det ett visst förberedelse- och underhållsarbete av de medlemmar som deltar för att statistiken ska bli rättvisande.

Tidsanvändningsstatistiken bygger på individuppgifter som omfattas av statistiksekretess. All återrapportering sker därför på aggregerad nivå. När bearbetning och sammanställning är klar får varje medlem sina egna resultat återrapporterade inklusive referensstatistik för aktuell sektor och samtliga deltagande medlemmar. Återrapporteringen görs via e-post, inga tabeller publiceras för närvarande på medlemssidan. Preliminär tidpunkt för återrapportering är mars efterföljande år.

Vad kan tidsanvändningsstatistiken användas till?

Tidsanvändningsstatistiken kan användas för att göra jämförelser med den egna sektorn eller med staten totalt, då grunderna för insamling och beräkningar är desamma för alla medlemmar som deltar i Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik. Dessutom är statistiken uppbyggd på ett sådant sätt att det är möjligt att i stor utsträckning göra jämförelser med den tidsanvändningsstatistik som Svenskt Näringsliv redovisar för deltagande företag inom den privata sektorn.

Materialet kan användas för att skapa sig en bild av den egna verksamheten, till exempel vid uppföljning av verksamhet, kostnadsberäkningar, personalplanering och som diskussionsunderlag för personalstrategiska frågor.

Tidsanvändningsstatistiken utgör ett viktigt underlag i Arbetsgivarverkets avtalsförhandlingar och intressebevakning. Statistiken är en källa till kunskap om olika typer av frånvaro samt underlag för kostnadsberäkningar i samband med avtalsförhandlingar och regelförändringar.