Studieledighet

En arbetstagare som vill studera har rätt till behövlig ledighet från sin anställning enligt lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (1 § studieledighetslagen).

Vad är studier?

Med utbildning avses en kunskapsförmedling som följer en kurs- eller studieplan. Arbetsdomstolen (AD) har prövat vad som avses med utbildning i lagens mening (AD 1982:32).

Finns det någon kvalifikationstid?

Enkelt svarat, ja. Men, man skiljer på facklig utbildning där inga krav på anställningstid innan ledighet för utbildning finns och annan utbildning där arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren vid ledighetens början.

Kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten?

Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledighet som överstiger en arbetsvecka i upp till sex månader från ansökningstillfället utan att få berörd lokal arbetstagarorganisations samtycke. Däremot ska både arbetstagaren och arbetstagarorganisationen genast underrättas om beslutet och skälen för detta. Ledighet som sammanlagt motsvarar högst en arbetsvecka får skjutas upp i högst två veckor. Samma gäller för utbildning som till väsentlig del avser fackliga frågor eller frågor som hänger samman med facklig verksamhet.

Vad är behövlig ledighet?

Uttrycket behövlig ledighet innebär att det måste finnas ett samband mellan utbildningens och ledighetens längd, omfattning och förläggning.

Om det är fråga om undervisning som ligger utanför arbetstid, har arbetstagaren alltså rätt till ledighet endast om arbetstagaren måste vara ledig för att kunna fullfölja utbildningen, till exempel för att kunna läsa in den aktuella kurslitteraturen (så kallad skälig förberedelsetid).

För vilka tider ska ledigheten beviljas?

Ledigheten får inte beviljas för annan tid än den som arbetstagaren begärt. Om arbetstagaren till exempel begär studieledighet för en termin i taget, får arbetsgivaren inte ändra ledighetsperioden till att till exempel avse ett helt läsår.

Har arbetstagaren rätt att avbryta ledigheten och återgå till arbetet?

En arbetstagare som avbryter sin utbildning har rätt att återgå i arbete. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om de ändrade planerna. Arbetsgivaren kan skjuta på återgången två veckor om ledighetens längd är mer än en vecka och en månad om ledighetens längd är ett år eller mer. Om arbetsgivaren vill skjuta på återgången ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta och samtidigt ange när återgången kan ske.

En arbetstagare som önskar återgå i arbete efter flera års studieledighet kan inte kräva att få tillbaka sina tidigare arbetsuppgifter om arbetsgivarens verksamhet har genomgått förändringar sedan arbetstagarens studieledighet började. Enligt studieledighetslagen ska dock arbetstagaren "vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om han ej haft ledighet" (9 § stu-dieledighetslagen).

Är studieledighet semesterlönegrundande?

Studieledighet innebär vanligtvis att helt löneavdrag görs och att ledighe-ten inte är semesterlönegrundande. Viss ledighet för utbildning är semesterlönegrundande enligt semesterlagen (17 § SemL). Om arbetsgivaren betalar lön, helt eller delvis, under studieledigheten grundar ledigheten rätt till semester på samma sätt som arbetad tid.

Vad gäller vid tvist?

Den lokala arbetstagarorganisationen har i vissa fall så kallat tolkningsföreträde om det uppstår tvist om tillämpningen av studieledighetslagen, det vill säga organisationens mening gäller till dess tvisten avgjorts i Arbetsdomstolen. Arbetstagarorganisationen kan dock inte genom tolkningsföreträde hindra arbetsgivaren från att skjuta upp en studieledighet under en viss tid. Sådana tvister kan till exempel avse frågor om vad som är behövlig ledighet, om studierna ska anses vara utbildning, om ledigheten ska anses avse facklig utbildning, om kvalifikationstiden är uppnådd eller om vilka uppskjutandefrister som gäller.