”Digitaliseringen leder till ökat tryck på att ständigt leverera nytt”

Arbetsgivarverkets andra träff i utvecklingsprogrammet präglades av engagemang och diskussioner. Många pekade på vikten att lyfta fram misslyckanden som har lett till viktiga lärdomar i den egna verksamheten.

Arbetsgivarverkets andra träff i utvecklingsprogrammet hölls på Clarion Sign i Stockholm. Syftet med dagens träff var att lyfta fram faktorer som främjar innovation på ett praktiskt sätt och diskutera hur en organisation kan arbeta för att bidra till ökad innovation på olika nivåer.

Inbjuden gästföreläsare var Susanne Nilsson, forskare vid KTH och PhD i integrerad produktutveckling. Hon har över 15 års erfarenhet inom medicinteknisk industri, senast i rollen som innovationsansvarig. Susanne Nilsson inledde med en föreläsning och dagen fortsatte med ett antal workshops där deltagarna både arbetade i sina egna myndighetsgrupper och med andra deltagare i samma yrkesroll.

– Organisationer upplever idag ett ökat tryck som bland annat drivs av digitaliseringen vilket gör att stressen ökar på att ständigt leverera nytt. Innovationsfältet har ju funnits under lång tid och har varit ett forskningsområde sedan 1950-talet och då handlade innovation mest om teknisk utveckling.  Skillnaden idag är att innovation mer handlar om nya och realiserade idéer som skapar mervärde, sade hon.

För att ge några konkreta exempel nämnde hon tre moderna organisationer som är uppbyggda på helt andra sätt än traditionella företag. Uber är världens största taxibolag, men äger inga egna taxibilar, AirBnB är världens största hotellkedja utan att de äger en enda fastighet och Facebook är ett av världens största mediebolag utan att de har någon egen produktion av innehåll.

Hon menar att komplexiteten inom den statliga sektorn är mer differentierad, komplex och innehåller fler aktörer med helt olika drivkrafter jämfört med den privata sektorn. Dessutom måste statliga myndigheter förhålla sig till den politiska styrningen. Sedan tidigare har regeringen gett Vinnova uppdraget att genomföra insatser kring innovation mellan industriföretag och små innovativa företag mellan 2016 och 2017.
– Mot den bakgrunden kan en myndighet inte vara innovativ, men däremot kan medarbetarna vara det, sade hon.  

Slutligen lyfte Susanne Nilsson fram sex faktorer som behöver uppfyllas för att främja innovation. En viktig faktor är att alltid utgå från användarens behov. Många projekt har misslyckats just på grund av att användarens behov har åsidosatts.
– Jag kan nämna som exempel ett biståndsprojekt som skulle bygga en vattenpump i en afrikansk by för att kvinnorna skulle slippa gå långa sträckor för att hämta vatten varje dag. Vad de inte visste var att detta med att hämta vatten var en viktig del i den sociala samvaron för byns kvinnor. Själva ville de istället bygga upp en skola för barnen.  

Det märktes att deltagarna var diskussionssugna. De delade med sig av erfarenheter från den egna verksamheten och ställde också en rad frågor. Flera framhöll att det är viktigt att lyfta fram misslyckanden som har lett till viktiga lärdomar.

Det måste också finnas stöd för kunskapsdelning exempelvis genom tekniska system där medarbetare kan lagra och dela information och bygga upp nätverk. En tredje faktor är att skapa förutsättningar för kreativitet, t.ex. genom att avsätta tid. Genom att ha en dynamisk hantering av resurser kan man allokera om resurser för de innovativa möjligheter som uppstår. 
– Man kan ju fråga sig vad det kostar en organisation att avstå från en innovationsmöjlighet, fortsatte hon. 

Den femte faktorn handlar om att styra lagom mycket och anpassa ledarskapet efter de behov som olika personer har. Istället kan man skapa förutsättningar, införa stödstrukturer och göra uppföljningar. Slutligen måste man ha mod, uthållighet och kontinuerligt lära nytt. I korthet handlar det om att lära sig från händelser som sker sällan och kunna hantera överraskningar och misslyckanden. 

 

Fakta: Arbetsgivarverkets utvecklingsprogram

Arbetsgivarverkets utvecklingsprogram hålls vid fyra tillfällen under året med syfte att ge inspiration, kunskap och möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan medlemmar på temat innovation och arbetsgivarpolitik. Träffarna hålls den 30 mars, 27 april, 1 juni och 28 september i Stockholm och är heldagsmöten.

Totalt nio verksamheter deltar i Arbetsgivarverkets utvecklingsprogram. De deltar med en konstellation bestående av högsta chef, en ledningsperson som företräder kärnverksamheten samt den person som är medlemsföreträdare gentemot Arbetsgivarverket. Deltagarna åtar sig att medverka vid samtliga mötestillfällen samt att arbeta i sina respektive organisationer med hemuppgifter mellan träffarna.