Att delta i digitala möten ingår i arbetsskyldigheten. Arbetstagare som vägrar att delta gör sig således skyldiga till misskötsamhet. Detta hanteras med korrigerande samtal som dokumenteras. Om beteendet upprepas kan det bli fråga om en disciplinpåföljd enligt 14 § lagen om offentlig anställning.

Så långt det är möjligt bör arbetsgivaren försöka komma överens med arbetstagaren om andra arbetsuppgifter. Arbetstagaren är dock skyldig att utföra arbetsuppgifter, inom ramen för arbetsskyldigheten, det vill säga uppgifter som:

- omfattas av det kollektivavtal hen omfattas av,
- omfattas av det enskilda anställningsavtalet,
- hen har kvalifikationer för och som
- har ett naturligt samband med verksamheten.

Det är Arbetsgivarverkets uppfattning att dessa fyra parametrar kan tolkas vidsträckt under en kortare period i samband med ett ansträngt läge, då detta inte innebär att anställningen förändras i grunden.

Så länge det rör sig om högst tillfälliga omdispositioner, finns inte någon förhandlingsskyldighet enligt MBL. Blir det däremot fråga om mer långvariga eller stora förändringar är arbetsgivaren förhandlingsskyldig innan beslutet fattas. Det är emellertid bra att föra en kontinuerlig dialog med de lokala arbetstagarorganisationerna om tänkbara scenario och om samverkansformerna före eventuella beslut om viktigare förändring som behöver fattas med kort varsel.

Reglerna för bisyssla gäller även i denna situation, det vill säga det ni har att ta ställning till är om bisysslan är förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande. När det gäller smittorisken är den i sig inte ett skäl att neka bisyssla.

Arbetsgivarverket bedömer att om en doktorand inte har kunnat utföra de uppgifter som åvilar doktoranden på grund av omständigheter som kan kopplas till covid-19 bör det kunna vara möjligt att förlänga den sammanlagda anställningstiden. 

En förlängning skulle kunna bli aktuell om den egna forskningen påverkats negativt till följd av smittspridningen av coronaviruset. 

Bedömningen av huruvida doktoranderna och postdoktorer har arbetat mer än de maximala gränserna om 20 % görs med beaktande av hela anställningstiden. Det innebär att doktoranden respektive postdoktorn kan ianspråktas för undervisningsuppgifter i större omfattning under vissa perioder, så länge som måttet om 20 % inte överskrids sett till hela anställningstiden.

Man kan komma överens om att personen börjar anställningen när karantänen hävs eller hindret försvinner i kombination med en lämplig tidsgräns. Man kan också komma överens om att anställningen trots frånvaron påbörjas. Väljer man detta alternativ finns det två sätt att hantera den uppkomna situationen på, antingen beviljar arbetsgivaren arbetstagaren tjänstledigt enligt 10 b § tjänstledighetsförordningen eller så betraktas frånvaron som lovlig. Någon lön utgår inte i något av fallen.

Nej, arbetstagaren är arbetsskyldig och det blir fråga om olovlig frånvaro alternativt arbetsvägran. 

Det är dock viktigt att arbetsgivaren tar arbetstagarens oro på allvar tillhandahåller en tillfredsställande arbetsmiljö, vidtar åtgärder för att minska smittspridningen på arbetsplatsen och till exempel förskjuter arbetstiden för att arbetstagare ska kunna undvika rusningstid i kollektivtrafiken. Vilka åtgärder som är adekvata att vidta blir en bedömning från fall till fall med utgångspunkt i verksamhetens behov, i kombination med medarbetarens och eventuella anhörigas hälsotillstånd.

Om arbetsgivaren vill tillmötesgå arbetstagarens önskan om att få stanna hemma kan arbetsgivaren lägga ut semester eller bevilja tjänstledighet utan lön. I extrema fall kan oron vara så allvarlig att den utgör en sjukdom som faktiskt påverkar arbetsförmågan negativt. Då blir reglerna om sjuklön tillämpliga.