Svag uppskrivning av förvaltningsanslagen

Enligt pris- och löneomräkningen räknas myndigheternas förvaltningsanslag i genomsnitt upp med 0,85 procent år 2022, motsvarande uppskrivning för 2021 var 1,35 procent vilket historiskt sett även det var en låg siffra.

Uppskrivningen på 0,85 procent är ett genomsnitt för hela staten. Uppskrivningen för respektive myndighet beror på vilken resursmix mellan löner, och lokaler och övriga förvaltningskostnader som varje myndighet har. I genomsnitt står lönerna för 64,2 procent av förvaltningsanslagen medan lokaler och övriga förvaltningskostnader står för 10,1 respektive 25,7 procent av förvaltningsanslagen.

AKI(ram) är arbetskostnadsindex för ramanslag och tas fram av SCB: Det visar hur arbetskraftskostnaderna förändras för tjänstemän inom industrin i procent. Det används för att skriva upp myndighetens anslag för löner.

PEK är produktivitetsavdrag eller produktivitets- och effektivitetskrav. Det tas fram av SCB och är ett sparkrav som läggs på uppskrivningen.

Anslagen för löner ökar, efter ett produktivitetsavdrag, med 1,09 procent. Det så kallade anslaget för löner ska finansiera alla typer av arbetskostnader (inklusive arbetsgivaravgifter, löneskatter, tjänstepension och andra kollektivavtalade förmåner). Med tanke på att löneökningarna de senaste åren legat på cirka 2,5 procent blir det återigen en utmaning.

Anledningen till den svaga uppskrivningen av löneanslag är fler. I den så kallade pris- och löneomräkningen baseras uppskrivningen av förvaltningsanslagen för löner och andra arbetskostnader i staten, på hur löner och arbetskostnader utvecklats för tjänstemän inom industrin. Trenden med en låg löneutveckling inom industrin förstärktes ytterligare förra året då industriavtal, på grund av Coronakrisen, slöts betydligt senare än vanligt. Detta fick till effekt att sena lönerevisioner inte kom med i utfallet för de lönekostnader som omräkningstalet bygger på.

Även andra arbetskraftskostnader för industritjänstemännen, till exempel pensioner, har också ökat långsamt de senaste åren. Orsaken är att börsen utvecklats starkt och att förvaltningen av pensionskapitalet varit så framgångsrikt att premierna för den förmånsbestämda pensionen för tjänstemän inom industrin, kunnat hållas på en låg nivå. Tyvärr, innebär det samtidigt att löneanslagen blir lägre.

När de gäller den låga uppskrivningen av anslagen för lokaler och övriga förvaltningsanslag så skrivs de upp med inflationen som också länge varit låg.

Fakta

Pris- och löneomräkningen baseras på utfallsstatistik och avspeglar därför pris- och löneförändringar i övriga samhället med två års eftersläpning.

Löner

Anslaget för löner skrivs upp med AKI-ram med ett avdrag för ett produktivitetsavdrag, PEK. AKI(ram) är arbetskostnadsindex för ramanslag och tas fram av SCB: Det visar hur arbetskraftskostnaderna förändras för tjänstemän inom industrin i procent. Det används för att skriva upp myndighetens anslag för löner. PEK är produktivitetsavdrag eller produktivitets- och effektivitetskrav. Det tas fram av SCB och är ett sparkrav som läggs på uppskrivningen. Avdraget baseras på produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.

Lokaler

Omräkningstalet för lokalkostnader beräknas enligt två olika metoder beroende på om avtalet för fastigheten i fråga kan omförhandlas under det kommande budgetåret eller inte.

Övriga förvaltningskostnader

En nyhet för året är att omräkningen av de övriga förvaltningskostnader är att de från och med 2022 skrivs upp med konsumentprisindex, KPI (se prop. 2020/21:1 Prisomräkning av vissa statliga förvaltningskostnader). Tidigare användes ett sammanvägt omräkningstal baserat på flera omräkningstal från Statistiska centralbyrån.