Satsningar i vårbudgeten på polis och försvar och på utsatta skolor

Regeringen presenterade idag en vårbudget där de största nyheterna för statlig sektor gäller ökade satsningar på polis och försvar. Samtidigt aviseras till budgetpropositionen i höst skattehöjningar som riskerar att inverka negativt på statens kompetensförsörjning.

Foto på Roger Vilhelmsson.Vårbudgeten presenteras i en högkonjunktur där Sveriges ekonomi och offentliga finanser utvecklas starkt. Detta har möjliggjort satsningar på anslagsökningar på 700 miljoner kronor extra på Polisen och 500 miljoner kronor extra på totalförsvaret. Andra exempel gäller utsatta skolor där regeringen satsar 500 miljoner kronor för att öka andelen elever som är behöriga till nationella program på gymnasiet och 150 miljoner kronor på gymnasieskolans introduktionsprogram.

– Med tanke på tudelningen på arbetsmarknaden välkomnar Arbetsgivarverket satsningar för att få fler elever att klara gymnasieskolan. Inom gruppen arbetslösa är det en mycket hög andel som inte har en fullständig gymnasieutbildning, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

För personer som är etablerade på arbetsmarknaden är utvecklingen stark och bristen på arbetskraft börjar nå nivåer som är tillväxthämmande. Företag och offentlig sektor har till exempel stora problem med att hitta personal som utvecklar IT-system. Detta hämmar den pågående digitaliseringen av statlig sektor och minskar möjligheterna till effektivisering.

– En god tillgång till högutbildad arbetskraft är avgörande för de statliga myndigheternas utveckling. Därför är det oroande att regeringen återigen aviserar att de tänker fortsätta att begränsa uppskrivningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Det här kommer att öka marginalskatten vilket riskerar att påverka både antal arbetade timmar men även produktiviteten negativt, säger Roger Vilhelmsson.

Arbetsgivarverket menar att de upprepade begränsningarna sannolikt motverkar viljan att prestera och ta ansvar för att få en högre lön och att den så kallade utbildningspremien försämras. Arbetsgivarverket menar att detta skickar fel signaler med tanke på att den ökade digitaliseringen i samhället innebär att behovet av livslångt lärande och vidareutbildning blir allt större.

Vårbudgeten presenterar också siffror för den årliga pris- och löneomräkning av anslag som används inom de statliga myndigheterna för förvaltnings- och investeringsändamål. Omräkningen syftar till att återspegla pris- och löneförändringar i övriga samhället. Enligt vårbudgeten ökar uppskrivningen för en genomsnittlig myndighet med 1,6 procent år 2018. Det är en liten ökning från innevarande års uppskrivning på 1,2 procent.

Enligt regeringen ökar anslagsutgifterna 2017 och 2018 med 2 respektive 4 miljarder kronor jämfört med det föregående året. År 2019 väntas i pris- och löneomräkningen preliminärt ökade utgifter med ytterligare 4 miljarder kronor och 2020 med 5 miljarder kronor jämfört med året innan.