Skogsstyrelsen – med ett stort engagemang för arbetsmarknadspolitik

Under 2016–2017 hade Skogsstyrelsen över 300 praktikanter. Och det är kanske inte så konstigt att just de har haft så många praktikanter hos sig. Deras erfarenhet av praktik och andra arbetsmarknadspolitiska insatser sträcker sig tillbaka ända till 1950-talet.

Bild: Fredrik Gunnarsson, Skogsstyrelsen

Detta har lett till att det ses som ett av deras sakområden nästintill, eftersom det är en så naturlig del av deras ordinarie verksamhet inom den gröna näringen, förklarar Fredrik Gunnarsson, ansvarig för Skogsstyrelsens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

– Eftersom vi kan bidra så ska vi bidra. Det är det måtto som genomsyrar hela myndigheten. Att bidra till de arbetsmarknadspolitiska målen och att göra en samhällsinsats har historiskt sett alltid varit en del av våra strategiska ställningstaganden. Vi märker också att vi är bra på det och att det ger oss så mycket tillbaka, både i form av kompetensutveckling och goodwill, vilket förstås ger oss ytterligare motivation att fortsätta. Exempelvis upplever vi att de som arbetar med handledning utvecklar sin ledarskapsförmåga enormt mycket.

Vägen till praktik och anställning är snarlik

En framgångsfaktor för Skogsstyrelsens arbete med praktik återfinns i ett mycket gott samarbete med Arbetsförmedlingen. Tillsammans har de satt ramarna för ett rekryteringsförfarande som är så likt det ordinarie förfarandet vid anställning som möjligt, som tvingar en person att ansöka.

Arbetsledare för de olika arbetslagen på Skogsstyrelsen har kontakterna med Arbetsförmedlingen och sköter rekryteringen. Arbetsförmedlingen bjuder in de sökande till en informationsdag, och där sker antingen en intervju direkt på plats (genom så kallad ”speeddate”) eller så kallas de till intervju efteråt.

En av utmaningarna i arbetet för 2018 är att få in fler nyanlända kvinnor inom de gröna näringarna. Många har uppfattningen att det framförallt handlar om tunga arbeten, som att hugga ner träd. Men det finns många arbetsuppgifter som handlar om inventeringar av olika slag, av källor och vandringsleder.

Det finns även lättare röjningsarbeten. Här tror Fredrik att deras samarbete med Arbetsförmedlingen är nyckeln till att locka fler kvinnor till Skogsstyrelsen.

Arbetsförmedlingen är de som i första hand träffar aktuella individer och som kan förklara vad arbetet innebär och se till att de kommer på informationsdagarna. De har nu också planer på att ha vissa informationsdagar då de enbart bjuder in kvinnor, för att på så sätt få ännu fler kvinnor att bli intresserade av praktik eller arbete hos Skogsstyrelsen.

Den allra största utmaningen är dock att få fler praktikanter inom deras administrativa stödfunktioner. Inom den gröna näringen har de ett välfungerande arbetssätt sedan många år tillbaka. Deras arbetsmarknadspolitiska program inom den gröna näringen upptar också så stora volymer att de lägger största delen av sin kapacitet på det.

Det går åt mycket resurser till att hålla utbildningar och att på andra sätt hjälpa till i dessa program, vilket gör att det blir svårt att hinna med att satsa även på praktikplatser inom andra delar av myndigheten.

– Vi anser dock att det vore en mycket viktig samhällsinsats med praktikanter även inom de delarna. På de ställen där vi har ordnat praktikplatser inom stödverksamheten har det också fungerat överraskande bra och både praktikanterna och de ordinarie anställda har varit mycket nöjda. Till exempel hade vi två praktikanter med funktionsnedsättning på serviceenheten i Jönköping, som nu har gått vidare till moderna beredskapsjobb. 

Språkfokus och anställningsbarhet

Fredrik beskriver att Skogsstyrelsen har lång erfarenhet av att arbeta med psykosociala situationer och arbetsmiljö i samarbetssituationer givet att det ofta är stora grupper med personer som åker ut i skog och mark tillsammans. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är språket särskilt viktigt för att alla ska känna sig inkluderade och förstådda.

Något som Skogsstyrelsen tagit fasta på genom att ofta använda sig utav tolkar. Det behövs till exempel tolkar både vid konfliktsituationer och när personer ska lära sig att hantera exempelvis röjsåg och att arbeta säkert.

Man försöker också skapa engagemang mellan deltagarna själva där de som har kommit långt i sin SFI-utbildning brukar bli utsedda att vara ”språkmentorer” för andra med mindre kunskap i svenska.

Just när det gäller språkkunskaper brukar de även ha blandade arbetslag med varierande språkkunskaper från till exempel en långtidsarbetslös med flytande kunskaper till en nyanländ som inte varit i landet så länge.

– Detta brukar vara en win-win situation åt båda håll – de nyanlända ”lyfter” och motiverar de långtidsarbetslösa samtidigt som de långtidsarbetslösa bidrar till att de nyanlända lär sig svenska snabbare. De nyanlända får också ett socialt nätverk utanför den egna etniska gruppen vilket också bidrar till integrationen.

Många av praktikanterna får också sedan en tidsbegränsad anställning hos Skogsstyrelsen, men Fredrik betonar samtidigt att syftet med praktiken är att praktikanterna ska få värdefulla erfarenheter och lärdomar att kunna ta vidare till arbete eller utbildning någon annanstans.

För att hjälpa dem att ta det steget anordnar också Skogsstyrelsen branschdagar dit de bjuder in potentiella arbetsgivare. De har också särskilda ”matchningsresurser” som till exempel hjälper till med CV och liknande.

Nu har Skogsstyrelsen, tillsammans med några andra myndigheter, fått ytterligare ett regeringsuppdrag som sträcker sig till och med år 2020, och som kompletterar Praktik i staten. 

– Vi är mycket glada att vi fått detta uppdrag, och med det ytterligare medel och resurser för att fortsätta vårt arbete med att ge ännu fler nyanlända och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden en chans till erfarenhet och kompetens som förbättrar deras möjligheter att få en anställning framöver.