Organisation & uppdrag
Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation. Medlemmarna är cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Dessutom är vi en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen.
Arbetsgivarverket är medlemmarnas forum och verktyg för att utveckla arbetsgivarpolitiken och för att sluta kollektivavtal för de cirka 285 000 anställda. Medlemmarna styr och finansierar verksamheten.
Arbetsgivarverkets uppgift är att:
- ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna
- företräda staten i arbetsrättsliga tvister
- utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken genom samverkan med medlemmarna.
Verket är uppbyggt som en medlemsstyrd förening och verksamheten finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter. Avgiftens storlek beräknas som andel av respektive medlems bruttolönesumma.
Arbetsgivarverket är också en förvaltningsmyndighet vilket innebär att den lyder under regeringen.
Arbetsgivarverket har cirka 70 medarbetare. Generaldirektör i Arbetsgivarverket är Christina Gellerbrant Hagberg. Arbetsgivarverkets ledningsgrupp består av generaldirektören och de fem enhetscheferna.
Arbetsgivarverkets ledningsgrupp
Arbetsgivarverkets medlemmar
Arbetsgivarverkets medlemmar består av cirka 250 myndigheter och affärsverk men också andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Medlemmarna har tillsammans cirka 285 000 anställda. Medlemmarna i Arbetsgivarverket delas in i olika sektorer i huvudsak baserat på verksamhetsinriktning. Det finns två medlemsråd som är rådgivande till Arbetsgivarverkets styrelse. Medlemsråden bidrar till att få fram bra beslutsunderlag i det gemensamma uppdraget att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Medlemsundersökning
Arbetsgivarverket genomför varje år en medlemsundersökning. Resultaten från undersökningen rapporteras till Regeringskansliet via årsredovisningen, återkopplas i medlemsorganisationen och används till planering och utveckling av verksamheten. Medlemsundersökningen består av två delar.
Webbenkät till medlemsföreträdare för att utvärdera övergripande, styrande och stödjande mål som inte utvärderas på annat sätt. Medlemsföreträdarna besvarar enkäten som representant för sin verksamhet och utifrån Arbetsgivarverkets uppdrag som arbetsgivarorganisation. Denna del utgör vårt underlag för resultatbedömningar.
Intervjuundersökning med medlemschefer för att få en fördjupad bild av hur Arbetsgivarverkets stöd till myndighetscheferna fungerar och på vilket sätt det kan utvecklas och bli bättre.
Den arbetsgivarpolitiska delegeringen
Arbetsgivarverket bildades 1994 efter att riksdag och regering beslutat om den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten. Det innebar att statlig sektor blev en del av den svenska modellen för avtalsförhandlingar. Innan den arbetsgivarpolitiska delegeringen infördes var det regeringen som ytterst ansvarade för löneförhandlingar och lönebildningen på statens område. Genom delegeringen har regering och riksdag delegerat ett partsansvar i lönebildningsfrågor till Arbetsgivarverket och dess medlemmar.
Den arbetsgivarpolitiska delegeringen har haft stor betydelse, inte bara för utvecklingen av svensk statsförvaltning utan för hela den svenska lönebildningen, något du kan läsa mer om i vår jubileumsskrift.
Strategi för en statlig arbetsgivarpolitik
Arbetsgivarverket har i samverkan med medlemmarna tagit fram en arbetsgivarpolitisk strategi, för att stödja effektiva verksamheter och säkerställa långsiktig kompetensförsörjning. Strategin är ett värdefullt verktyg i vårt utvecklingsarbete.
Den arbetsgivarpolitiska strategin
Medlemmarnas inflytande
Fem sektorer
Varje medlems högsta chef utser en medlemsföreträdare som representerar medlemmen i någon av Arbetsgivarverkets sektorer. Att vara medlemsföreträdare förutsätter ett mandat att företräda den egna verksamheten i arbetsgivarfrågor och ett aktivt deltagande vid sektormötena.
Det finns fem sektorer. Varje sektor träffas tre till fyra gånger per år för att diskutera aktuella arbetsgivarfrågor, utbyta erfarenheter och bidra till att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Indelningen i sektorer görs främst utifrån verksamhetsinriktning enligt följande:
Sektor 1: Allmän offentlig förvaltning, försvar, samhällsskydd och rättskipning.
Sektor 2: Näringslivsfrågor, Miljöskydd samt Bostads- och samhällsutveckling.
Sektor 3: Hälso- och sjukvård, kultur, utbildning och socialt skydd.
Sektor 4: Universitet och högskolor.
Sektor 5: De till antalet största medlemmarna exklusive lärosäten.
Två medlemsråd
Medlemsråden är rådgivande organ till Arbetsgivarverkets styrelse. Råden bidrar till att få fram bra beslutsunderlag i det gemensamma uppdraget att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Ledamöter är medlemsföreträdare och kommer från alla sektorer och representerar både stora och små myndigheter. Ledamöterna bidrar med sina samlade kunskaper och erfarenheter och agerar utifrån ett arbetsgivarpolitiskt helhetsperspektiv.
Styrelsen
Styrelsen utses av regeringen på förslag från Arbetsgivarkollegiet (se nedan) och består av högst 15 medlemschefer. Rikspolischef och överbefälhavare är obligatoriska ledamöter. Styrelsen anställer Arbetsgivarverkets generaldirektör som också är ledamot i styrelsen.
Arbetsgivarkollegiet
Arbetsgivarkollegiet är Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år. Ledamöter är varje medlems högsta chef. Kollegiet beslutar om Arbetsgivarverkets inriktning och hur de statliga arbetsgivarna gemensamt ska agera. Det beslutar också om medlemsavgift och ger förslag till ledamöter i Arbetsgivarverkets styrelse.
