Internationellt och EU

Arbetsmarknads- och partsfrågor internationaliseras allt mer. Beslut som antas på EU-nivå och annat internationellt arbete påverkar idag utvecklingen i Sverige på många områden med arbetsgivarpolitisk anknytning. Internationell intressebevakning har alltid varit en uppgift för Arbetsgivarverket. Sedan inträdet i EU 1995 har tonvikten förskjutits från nordisk samverkan mot samverkan i EU som helhet.

EUPAN

EUPAN, European Public Administrations Network, är ett informellt nätverk för EU:s statliga förvaltningar som främjar idé- och kunskapsutbyte mellan nätverkets medlemmar.

För Sverige har Statskontoret på regeringens uppdrag ett övergripande ansvar för allmänna förvaltningspolitiska frågor i nätverket. Arbetsgivarverket har motsvarande ansvar för frågor som rör arbetsgivarpolitiska frågor.

En betydande del av Arbetsgivarverkets internationella arbete sker inom ramen för EUPAN.

Arbetsgivarverket medverkar aktivt i EUPAN av flera skäl. EUPAN är den enda arena som finns för någorlunda systematiskt utbyte av arbetsgivarpolitiska frågor mellan EU:s samtliga statsförvaltningar. Flera av de frågor som tas upp är intressanta och Arbetsgivarverket får tillfälle att förespråka pragmatiska system enligt svensk modell. Arbetsgivarverket deltar i det så kallade GD-mötet och i cirka två arbetsgruppsmöten per halvår.

EUPAN har inget permanent sekretariat. I stället samverkar föregående, innevarande och de två kommande ordförandeskapen nära i en så kallad "utvidgad Trojka" om planering och genomförande av nätverkets olika aktiviteter. Ordförandeskapen följer EU:s och växlar alltså halvårsvis. Varje ordförandeland finansierar sedan de aktiviteter som ordförandeskapet genomför. Deltagande arbetstagarorganisationer och arbetsgivare står för sina respektive kostnader.

Kunskaps- och idéutbyte

Nätverkets kunskaps- och idéutbyte sker på olika sätt och i olika former. Det är vanligt att EUPAN beställer en eller flera studier för att belysa olika frågor. För att få underlag skickar ordförandelandet ofta ut enkäter till medlemsländernas företrädare, varefter svaren sammanställs i rapporter med teoretiska överblickar och empiri från medlemsländerna.

Samarbete via arbetsgrupper

Det direkta samarbetet i EUPAN sker i olika arbetsgrupper och utmynnar i ett generaldirektörsmöte per halvår. Arbetsgrupperna förbereder generaldirektörsmötena genom att behandla rapporter och idéskrifter i olika förvaltningspolitiska frågor.

Förutom de permanenta arbetsgrupperna finns ett antal tillfälliga eller ämnesorienterade arbetsgrupper. Gemensamt för dessa är att enbart de länder som har ett särskilt intresse för de frågor som behandlas i gruppen deltar. Medverkande länder finansierar också verksamheten. Viss återkoppling sker på de permanenta arbetsgrupps- och GD-mötena.

 

SGI Europe

SGI Europe företräder som arbetsgivarorganisation europeiska offentliga och offentligägda arbetsgivare. I den svenska sektionen ingår Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Arbetsgivarverket, Sobona, Fastigo, KFO och Arbetsgivaralliansen.

Arbetsgivarverket har varit medlem i SGI Europe (före detta CEEP) sedan 1995 då Sverige gick med i EU. Via den svenska sektionen SGI Europé - Sweden deltar Arbetsgivarverket i sektionens styrelse och i beredningen av de ärenden som styrelsen behandlar.

Arbetsgivarverket innehar också en plats i generalförsamlingen, det högsta beslutande organet inom SGI Europe samt delar i Social Affairs Board, en arbetsgrupp för arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor

Arbetsgivarverket har i frågan om de olika sektorsdialogerna inom EU, gjort ställningstagandet att delta inom den översektoriella sociala dialogen tillsammans med BusinessEurope and ETUC, men inte i dialogen specifikt för statliga förvaltningar.

Flera europeiska översektoriella ramavtal och ramprogram har slutits som resultat av den sociala dialogen i EU, bland annat om föräldraledighet, deltids- och visstidsanställning, jämställdhet, arbetsrelaterad stress och trakasserier och våld i arbetet. I det senaste ramavtalet En arbetsmarknad för alla (Framework agreement on Inclusive labour markets) från 2011 är syftet att öka kunskapen om vikten av tillgång till och återgång i arbetsmarknaden och ge parterna ett ramverk för att identifiera hinder och lösningar och mobilisera sina medlemmar i arbetet med att få fler i arbete och bidra till en snabbare etablering av unga.

Arbetet som remissinstans gentemot kommissionen kring olika förslag som berör de sociala parterna har också varit omfattande från SGI Europe, inte minst gällande förslaget 2020 om ett bindande direktiv för minimilöner inom EU.

 

Sociala dialogen i EU

Den sociala dialogen handlar om samarbetet mellan EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå.

Syftet med den sociala dialogen är att EU ska ta tillvara arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen på eget initiativ eller när EU-kommissionen planerar regler inom det socialpolitiska området, till exempel om rörlighet, arbetsmiljö eller social trygghet.

Den sociala dialogen innebär att arbetsmarknadens parter kan yttra sig och rekommendera åtgärder för EU-kommissionens förslag. Parterna har också rätt att träffa avtal i de aktuella frågorna.

Den sociala dialogen drivs på två nivåer, översektoriellt och sektoriellt. Arbetsgivarverket deltar i den översektoriella dialogen genom sitt medlemskap i CEEP.

Översektoriell social dialog

Den översektoriella sociala dialogen omfattar hela arbetsmarknaden och genomförs i flera mer eller mindre formella former:

Den Sociala dialogkommittén är det främsta organet för den bilaterala dialogen mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivare. Kommittén har 64 medlemmar, hälften för vardera sidan och möts 3-4 gånger per år.

Arbetsgrupper och seminarier

Förhandlingar mellan partsvisa förhandlingsdelegationer under ordförandeskap av en särskild medlare. Förhandlingsresultaten ska godkännas av den Sociala dialogkommittén och undertecknarnas beslutande organ.

Toppmöten som leds av Kommissionens ordförande med representanter för Europeiska och nationella partsföreträdare.

Huvudaktörerna i den översektoriella sociala dialogen är, förutom EU-kommissionen, fyra paraplyorganisationer för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i Europa: 

  • CEEP (European Centre of Employers and Enterprises Providing Public Services) är en organisation för offentliga arbetsgivarorganisationer och företag. Medlemmar i den svenska CEEP-sektionen är SKR, Arbetsgivarverket, Arbetsgivarförbundet Pacta, Kommunala företagens samorganisation KFS och Fastigo.
  • BEU (BusinessEurope) representerar privata arbetsgivare och företag och har Svenskt Näringsliv som svensk medlem.
  • UEAPME (The European Association of Craft, Small and Medium-sized Enterprises) är arbetsgivarorganisation på EU-nivå för hantverkare, återförsäljare och små och medelstora företag. Företagarna är medlemmar.
  • ETUC (European Trade Union Confederation) är Europafacket där LO, TCO och Saco är svenska medlemsorganisationer.

Sektoriell social dialog

För att stärka genomslaget av EU-fördraget uppmuntrar Kommissionen (DGEmployment)bildandet av sektorskommittéer för social dialog på branschnivå. Antalet sektorskommittéer har ökat kraftigt under senare år och uppgår 2012 till cirka 45 stycken.

Varje sektorsdialog har en organiserad arbetsgivarplattform och motsvarande på den fackliga sidan. Inför bildandet av utbildningssektorn har ett 20-tal arbetsgivarorganisationer, varav flera är medlemmar i CEEP, bildat EFEE (the European Federation of Education Employers) som plattform för sektorsdialogen. EFEE är också kollektiv medlem i CEEP.

 

OECD

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) arbetar för ekonomisk tillväxt i medlemsländerna genom att samla in data, analysera dessa, rapportera och leda diskussioner i syfte att sprida statistik, erfarenheter och intressanta exempel.

Arbetsgivarverket levererar underlag till OECD:s undersökningar inom ramen för sitt stabsuppdrag åt regeringen samt bevakar statliga arbetsgivarfrågor i anslutning till OECD:s kommitté för offentlig styrning (PGC). Detta görs genom att vi deltar i regeringens beredning av svenska förhållningssätt och genom att vi är aktiva i arbetsgruppen Public Employment and Management (PEM).

Arbetet består av att förbereda underlag för OECD/PGC/PEM:s undersökningar och förfrågningar samt av att bevaka nyttan och effektiviteten med dessa. I detta ingår att skapa kunskap om och respekt för den svenska förvaltningsmodellen och parternas roll på svensk statlig arbetsmarknad samt även ta till sig erfarenheter av till exempel resultatbaserad lönesättning från andra länder.

OECD:s rapport "Government at a Glance" kommer ut vartannat år och innehåller nyckeltal och jämförelser mellan medlemsstaternas statliga förvaltningar. Rapporten har väckt stort intresse både internationellt och i Sverige. Även om det finns svårigheter att få fram jämförbara data och det ibland kan bli fråga om att jämföra äpplen och päron, så får de data som publiceras stort genomslag. För Sveriges del blev det tydligt att lönerna för svenska statligt anställda och chefer är relativt låga jämfört med många länder. En indikation på att den svenska modellen med decentraliserad lönesättning och individuell lön fungerar och inte är kostnadsdrivande.

Inom ramen för arbetet med kompetensförsörjning/HR-management publiceras "Survey on Strategic HRM in Central/Federal Governments" som även den revideras regelbundet.

 

Övrigt internationellt arbete

Ytterligare internationellt arbete bedrivs i EFEE, EIM, ILO, regeringens partssamråd i EU-frågor och i Nordiska ministerrådet.

EFEE (European Federation of Education Employers)

Organisationen bildades 2010 och är en europeisk arbetsgivarorganisation för utbildningsområdet. Arbetsgivarverket är formellt medlem i EFEE för den svenska högskolesektorns räkning.

EIM (European Rail Infrastructure Managers)

Organisationen företräder arbetsgivare inom järnvägssektorn i EU.

ILO (International Labour Organisation)

ILO är ett självständigt organ inom FN som arbetar fram konventioner för arbetsmarknaden i medlemsländerna. Arbetsgivarverket bistår tidvis den svenska ILO-kommittén med att ta fram underlag och med att svara på förfrågningar från ILO.

Regeringens partssamråd i EU-frågor

Arbetsgivarverket deltar i Arbetsmarknadsdepartementets partssamråd i EU-frågor och i Statsrådsberedningens EU-sekretariats partssamråd i EU-frågor. Samråden bevakar och diskuterar utvecklingen på EU-nivå i relevanta frågor och syftar till att skapa bredare underlag för regeringens formulering av ståndpunkter inför arbete i expertgrupper vid EU-kommissionen eller inför förhandlingar i Ministerrådet. Det kan leda till att regeringen och arbetsmarknadens parter gemensamt inrättar arbetsgrupper i EU-frågor med påverkan på arbetsrätten. Även andra departement har partssamråd men i dessa deltar inte Arbetsgivarverket.

Nordisk arbetsgivarpolitik

Arbetsgivarverket är ledamot i Nordiska ministerrådets löne- och personalutskott som behandlar anställningsvillkor på rådets kansli och i rådets olika institutioner i Norden.

Kontakt

Kontaktperson för Arbetsgivarverkets internationella arbete:

Lars Andrén
08-700 13 15
lars.andren@arbetsgivarverket.se

Arbetsgivarverkets internationella intressebevakning

  • Förklarar den arbetsgivarpolitiska delegeringen
  • Verkar för önskade regeländringar och motverka oönskad reglering
  • Sprider förståelse för den svenska modellen för reglering av statlig arbetsmarknad
  • Lär av andra länders erfarenheter