ARBETSGIVARPODDEN 29: Bidrar friskvårdssatsningar till en bättre hälsa?, transkribering

Transkribering av ARBETSGIVARPODDEN 29: Bidrar friskvårdssatsningar till en bättre hälsa?

Robert Cloarec: Hej, och varmt välkommen till Arbetsgivarpodden, som är Arbetsgivarverkets podcast. I podden vill vi belysa olika perspektiv, inspirera och sprida kunskap om arbetsgivarfrågor. Arbetsgivarverket är arbetsgivarorganisationen för de statliga arbetsgivarna. Mitt namn är Robert Cloarec.
Med mig idag har jag två gäster. Wivecka Ljungh, HR- och kvalitetschef på Mimer, som är ett allmännyttigt bostadsbolag i Västerås. Hej Wivecka.

Wivecka Ljungh: Hej.

Robert Cloarec: Och Helén Björkman, HR-chef på Kammarkollegiet. Hej Helén.

Helén Björkman: Hej.

Robert Cloarec: Kul att ni är här och varmt välkomna båda till Arbetsgivarpodden. Vi ska idag prata om olika typer av friskvård och vilken effekt friskvårdssatsningar har på hälsan och effektiviteten. Vi brukar prata om medarbetarnas välmående, energi, arbetslust och så vidare. Men, bidrar friskvård till en god hälsa och effektivare verksamhet, och går det att mäta? Hoppas vi kan få svar på dessa frågor tillsammans. Jag börjar med några korta frågor, som ni gärna får ge korta svar på. Helén, vad är friskvård för dig och för Kammarkolleiet? Vad betyder det, vad är det för något?

Helén Björkman: Egentligen är det ganska mycket. Det är ju allt vi gör, för att bidra till en frisk och välmående organisation, med medarbetare som mår bra. Det kan vara alltifrån att vi jobbar med samverkan och på så sätt ger medarbetare och chefer större inflytande över sin verksamhet och arbetssituation. Men det är också att vi kan erbjuda livs- och karriärutvecklingsprogram och vi jobbar internt också inom myndigheten med ledarskaps- och medarbetarskapsfrågor och teamutveckling. Och hälsofrämjande aktiviteter som inspirationsföreläsningar, hälsotips och stegtävlingar och konstutställningar och livsvårdsteam och friskvårdsbidrag. En blandad palett skulle jag säga.

Robert Cloarec: Ett väldigt brett begrepp.

Helén Björkman: Ja, det blir det.

Robert Cloarec: Och Wivecka, vad säger du, vad är friskvård för dig och för Mimer?

Wivecka Ljungh: Friskvård för mig är att på olika sätt se till att människor får känna att de är friska, både fysiskt och psykiskt. För Mimer handlar det om att medarbetarna är friska, så att de orkar och vill, och har kompetens att göra ett bra jobb, göra en prestation.

Robert Cloarec: Får man friskvårda på arbetstid hos er?

Wivecka Ljungh: Hos oss friskvårdar man hemma, men man får tid som man kan ta ut när kunden och arbetsgivaren så tillåter.

Robert Cloarec: För att sänka frånvaron, höja effektiviteten och få en friskare verksamhet erbjuder ju många arbetsgivare idag någon form av friskvårdsbidrag och friskvårdstimme. På Kammarkollegiet pratar ni om livsvårdstimme. Hos er på Mimer lockar ni med extra semesterdagar om era medarbetare tränar. Det låter rätt spännande med olika varianter. Helén, kan du berätta lite mer om hur ni på Kammarkollegiet tänker kring livsvårdstimmen. Vad är det egentligen, hur har ni hittat det begreppet?

Helén Björkman: För oss som använder livsvård och inte friskvård, vi vill betona att det handlar om att du har möjlighet att använda en timme i veckan till nånting som du mår bra av. Det behöver inte vara en pulshöjande aktivitet, vilket man lätt tänker på när man använder begreppet friskvård. Vi ser livsvårdstimmen som nånting bredare, där du också ska ta ditt eget ansvar för att göra nånting som du mår bra av, som stöttar din fysiska och mentala hälsa. Det ska inte kännas som ett krav på prestation, utan det är ditt eget ansvar som vi betonar. Att du kan göra nåt som du mår bra av, som gynnar dig.

Robert Cloarec: Vad fick er att börja med det begreppet.

Helén Björkman: Kammarkollegiet, innan jag började där, satt i andra lokaler på Riddarholmen. I de lokalerna fanns en motionslokal. Då hade man en friskvårdstimme som medarbetare fick nyttja till en aktivitet i den motionslokalen. Men i övrigt var det inte fritt val, vad man kunde använda friskvårdstimmen till. När Kammarkollegiet sedan flyttade till nya lokaler, fanns ingen motionslokal. Då beslutade ledningen att ta bort friskvårdstimmen och höja friskvårdsbidraget istället. 2016 fick vi en ny ledning till Kammarkollegiet. De frågor som då tydligt kom på agendan var medarbetarskap, ledarskap och vi jobbade fram inriktningsmål för Kammarkollegiet. I målen ingår mobilt och förnyat arbetssätt, ökad målgruppsnytta och eget ansvar tillsammans. Med det egna ansvaret tillsammans diskuterades det 2017 om att vi kanske ska införa friskvårdstimmen igen. Vad ska vi då få nyttja den till? Men då föll vi faktiskt inte i fällan att skriva en lista på vad man ska få göra på sin friskvårdstimme. Vi sa då att vi har ju inriktningsmålet eget ansvar tillsammans. Då säger vi istället att, ja, du får nyttja en timme i veckan till en aktivitet som har positiv inverkan på hur du mår. Därav livsvårdstimme, vars syfte är att du ska få ett avbrott i veckan och göra nåt du mår bra av. Vi har inte talat om vad, för det vet du bäst själv tänker vi.

Robert Cloarec: På Mimer har ni valt att istället ge extra semesterdagar om era medarbetare motionerar. Ni är mera inne på det klassiska friskvårdsbegreppet. Hur kommer det sig? Hur fick ni idén? Vad var det som fick er att utveckla det här och vad har det betytt?

Wivecka Ljungh: Vi kände att vi behöver ta ett grepp om hela människan när vi gjorde hälsoprofiler 2016. Då tog vi fram ett verktyg som heter livsstilshjulet där vi tittar på allt kring människan. Hur man jobbar med sina relationer, hur man har det med ekonomin, hur man har det med kost och allt. Sen gjorde vi ett livshjul som varje medarbetare fick gå igenom en timme med en hälsocoach. Sen gjorde vi aktiviteter utifrån det som behövdes. Var det relationer så satte arbetsgivaren in kring relationer. Var det nånting annat så gjorde vi det. Det som vi sen såg var att hos oss ökade de stresspåverkade sjukdomarna. Vi började få en del utbrända, en problematik som ökade mest hos oss. Även om vi såg att de insatser vi gjorde på andra sätt i livsstilshjulet gav resultat var det det vi inte fick bukt med. Och sjukfrånvaron ökade på Mimer, som faktiskt alltid varit låg innan. Då började vi läsa, forska, fundera. Vad ska vi göra för att få bukt med detta? Då blev det ganska entydigt att pulshöjande aktivitet är det som får kroppen att orka mer. Då gick vi runt och pratade. Varför gör ni inte det, ni har friskvårdsbidrag, ni tränar fritt på Friskis och svettis, ni har alla möjligheter. Ni vet hur viktigt det är, varför gör inte det ändå? Då kom svaret, vi har inte tid. Vi har en familj att sköta, vi har så mycket annat. Då tänkte vi som arbetsgivare, då ger vi dem tid för det här, eftersom det är så viktigt för oss att vi har människor som är friska och orkar. På det sättet började det här och därför är det viktigt för oss att det är en pulshöjande aktivitet som man gör tre gånger i veckan. Upp till tre gånger, man väljer själv, men upp till så mycket så betalar vi igen 20 procent av den tiden i ledig tid. Då har vi jobbat och funderat, klurat på det här med friskvårdstimme förut. Men då blev det också så att de som har jättemycket att göra hann inte iväg och vi tyckte som ledning att kunderna ibland blev drabbade av att, just nu ska jag gå iväg, det kanske inte passade. Då tyckte vi det var bättre, gå när du vill, när det passar dig, gör något pulshöjande. Vi litar på att du gör det, så får du ledig tid som du gör upp med din chef och så är du ledig när det passar kunden och oss i verksamheten.

Robert Cloarec: Intressant. Där har vi ett gemensamt tema, det här med livsstil, men ni hittade ett specifikt område, ni har samma perspektiv nånstans i det hela med livsstil och livsstilshjul.

Wivecka Ljungh: Absolut, och det var ett jättefint ord också.

Robert Cloarec: Men Helén, varför ska man som arbetsgivare arbeta med friskvård, vad lägger ni i det begreppet? Bidrar ni till friskare medarbetare, vars energi och arbetslust ökar? Hur tänker ni om friskvårdsdelen i det här?

Helén Björkman: Vi vet att det är väldigt uppskattat och vi tror verkligen på att det är positivt att få ägna en timme i veckan till nånting som du mår bra av. Vi tänker förstås också att om du själv mår bra, så gynnar det ju oss. Både engagemanget i arbetet och samarbetet med kollegor, arbetsklimatet i teamen osv. Vi tror verkligen att motiverade och friska medarbetare med balans i livet är en rejäl tillgång för oss.

Robert Cloarec: Wivecka, hur får man det här att fungera på lång sikt?

Wivecka Ljungh: Det är alltid det svåra. Det är många som frågar oss, varför gör ni det här som ett projekt, varför gör ni inte friskvårdssatsningen permanent? Men så fort man gör nånting permanent och det blir slentrian, nåt man blir van med och man nästan räknar med det, då är det inte på agendan på riktigt samma sätt. För att få nånting långsiktigt, måste man för det första hålla i, exempelvis göra hälsoprofilsbedömningar, livsstilsanalyser, löpande hela tiden. Vi gör det vartannat år. Men också att man hittar på nya saker, att man följer med i forskningen, man provar nytt. Att man hela tiden har frågorna på agendan och inte blir nöjd. Därför har vi sagt att vi kommer att fortsätta ett år till, men sen tror vi att det är dags för nånting annat för att hålla det vid liv. Kanske med några nya grupper, för man når också olika hela tiden, man når inte 100 procent tror jag. Den som hittar en sån satsning, den kommer jag att sno direkt. Man når vissa och inte alla.

Robert Cloarec: Helén, hur ser ni på långsiktigheten, hur får ni det att bli långsiktigt?

Helén Björkman: Det kanske är lite enklare för oss som har ett bredare begrepp. Det gör ju att vår mångfald av aktiviteter blir större. Det kommer alltid att finnas nånting som kan passa alla. Men det egna ansvaret är alltid oerhört viktigt för individen att ta. Vad vi som arbetsgivare kan göra är att inspirera och möjliggöra, såsom ni gör, och vi inspirerar och har en mångfald av aktiviteter genom våra aktiva idrotts- och kulturföreningar. Men det behöver inte vara där man deltar, det kan vara ett helt eget val. Långsiktigheten, ja, det är nog inte vi som arbetsgivare som ska ansvara för den heller. Vi kan inspirera till den, men det är det egna ansvaret till syvende och sist.

Robert Cloarec: Hur bidrar ledarskapet till att få det att fungera? Hur motiverar ni cheferna att i sin tur sköta om sig själva men även alla andra medarbetare, att få dem att ta del av det här?

Helén Björkman: Vi har förstås en samsyn kring det här hos chefsgruppen, att vi verkligen tror på att det är nåt positivt ur många olika aspekter. Det skickar också signaler om tillit, vilket vi har pratat mycket om, att tilliten är viktig i ledarskapet.

Robert Cloarec: Wivecka, hur gör ni med ledarskapet och cheferna för att mobilisera det här?

Wivecka Ljungh: Vi har jobbat med hälsa samt ledarskap och utbilda våra chefer i det, för två och ett halvt år sedan. Man tänker hela tiden, hur är ett hälsosamt ledarskap. Vi ska ju bli Sveriges bästa bostadsföretag, det är vår vision. Då måste vi lyckas inom fyra olika områden. Det handlar om medarbetarna, engagerade medarbetare som vill jobba hos oss. Vi måste ha den bästa kompetensen hos de som vill. Det handlar om att jobba med kvalitet, vi ska få utmärkelsen Svensk kvalitet 2020 har vi sagt. Sen ska vi jobba med lönsamhet och nöjdaste kunder, hyresgäster, hos oss. Medarbetarna är en stor del och då vet varje chef, ett av mina uppdrag i de fyra målen, det är att få medarbetare som faktiskt orkar, vill och är motiverade att jobba. Då kan man vara med själv, man kan lyfta goda exempel. För cheferna handlar det nog mer om att se till att ingen jobbar för mycket, att man ser alla, att man har tydliga roller, att det finns en balans, att man bryr sig om människan på riktigt, inte bara om den insats den gör. Ledarskapet är mer där och vår satsning är en sådan morot i sig, att få en extra semestervecka, så där behöver knappt ledarna hjälpa till, utan det blir den andra balansen i det hela.

Robert Cloarec: Du nämnde att vara en attraktiv arbetsgivare, att kunna rekrytera folk. Har er friskvårdssatsning en betydelse för det?

Wivecka Ljungh: Ja, vi har haft sån tur med det. Om man nu tränar tre gånger i veckan under ett helt år och får 20 procent, så är det 31,2 timmar. Skulle man ha en friskvårdstimme på jobbet, handlar det om 52 timmar som man får vara ledig från jobbet. Det är nästan hälften. Vi har fått en uppståndelse kring det här projektet, som att det vore nåt helt fantastiskt, och det får medarbetarna gärna tycka och känna, och det är det ju. Men det har blivit större än jag nånsin kunde tänka mig. Och det kommer när vi nu söker folk. Vi har hört om er friskvårdssatsning, vi är liksom med lite överallt och när vi berättar om det säger de va. Säger vi friskvårdstimme är det ingen som reagerar, men det här, aah, här vill jag jobba, ni bryr er på riktigt. Det har verkligen gett en riktig skjuts åt vårt arbetsgivarmärke och det är vi glada för.

Robert Cloarec: Ser ni det samma med er livsvårdstimme?

Helén Björkman: Ja, faktiskt. Det har också varit lite överraskande. Vi tyckte förstås att vi hade ett bra koncept, men när vi berättar om det här på anställningsintervjuer så ser vi verkligen att det är många som blir väldigt positivt överraskade och vi får också massor av spontana kommentarer: Det här är fantastiskt. Vi använder det ihop med det egna ansvaret. Det är förstås nåt vi lyfter fram på vår webb när vi skriver våra arbetsgivarerbjudande där.

Robert Cloarec: Helén, hur många utnyttjar ert friskvårdserbjudande, alltså er livsvårdstimme och annat?

Helén Björkman: Vi möter inte det lika tydligt som ni på Mimer gör. Vi följer inte upp hur många som tar ut en friskvårdstimme. Vi hör att det är uppskattat och vi får positiva kommentarer om att det är fantastiskt att vi har det. Vårt friskvårdsbidrag kan vi däremot följa upp och det var förra året cirka 60 procent som nyttjade det. Men där har vi själva sagt att för 2019 vill vi i alla fall uppnå att 70 procent nyttjar sitt friskvårdsbidrag.

Robert Cloarec: Hur får ni fler som nyttjar det?

Helén Björkman: På vårt intranät förstås och när vi träffas gemensamt på myndigheten. Då kan vi inspirera och hoppas på att fler vill nyttja vårt fina bidrag.

Robert Cloarec: Wivecka, hur är omfattningen hos er, hur många nyttjar, mer eller mindre förmodar jag?

Wivecka Ljungh: Ja, man skriver sin träningsdagbok, som lämnas in till lön och därför är det lätt för oss att mäta. 77 procent under 2018 använde träningsdagboken. Men som sagt, det kan ju vara att man har tränat några gånger eller tre gånger i veckan, det är olika. Men det är ungefär 77 procent. Sen är det så att en del tränar ändå men orkar inte skriva träningsdagbok och struntar i ledig tid. Det är säkert högre.

Helén Björkman: Vi har ju också idrotts- och kulturföreningarna, som har ett erbjudande minst en gång i månaden, med olika typer av aktiviteter. Alltifrån bokcirklar till motionslopp. När de erbjudandena går ut brukar de bli fullbokade ganska snart. Intresset att delta i sånt som vi inspirerar med, det är stort.

Robert Cloarec: Angående hållbart arbetsliv, hur förhåller sig livsvårdstimmen till det, både för verksamheten och arbetsmiljön och för individerna?

Helén Björkman: Vi har ju arbetet med livsvårdstimmen, men vi har också ett pågående arbete som handlar om hållbara team. Där fokuserar vi på befintliga grupper hos oss. Vi arbetar tillsammans med teamen, vi har teorigenomgångar och diskussioner om grupputveckling och faktorer som bidrar till hållbara och effektiva team. Vi ökar kunskapen och förmågan om att kunna teama kan man säga. Vi stöttar teamen i att medvetandegöra deras egna förutsättningar att bli ett hållbart team. Centrala begrepp i det arbetet är delaktighet, engagemang, samarbete, tillit och åter igen eget ansvar. Det här är ett arbete som vi har dragit igång efter att vi har blivit inspirerade av Livsmedelsverket. För oss blir det en röd tråd, både med individsatsningar och satsningar i organisationen på organisatorisk nivå.

Robert Cloarec: Wivecka, hur går ni vidare nu, vad blir nästa steg?

Wivecka Ljungh: Jag håller ögonen öppna. Det vi såg i december 2018 var att sjukskrivningarna minskade med 30 procent, vi är nere i 3,37 procent. Vi har ingen långtidssjukskriven på 100 procent i företaget. Vi har alltså sett extrema skillnader. Sömnsvårigheter har minskat, stressen har minskat. Hur mycket som vi mätt innan och efter med hälsoprofilsbedömningsvikt, allt har gått åt rätt håll. Nånstans får vi vila i det positiva och köra på lite grand, men hela tiden ha tentaklerna ute. Vad är nästa område, när händer det igen, vad kan vi göra då?

Robert Cloarec: Men ni fortsätter troligen med de extra semesterdagarna ett tag till?

Wivecka Ljungh: I alla fall ett år till, det är jag helt övertygad om.

Robert Cloarec: Helén, vilka råd och tips skulle du vilja ge andra arbetsgivare som ska dra igång nån friskvårdssatsning?

Helén Björkman: Självklart måste man utgå från sin egen organisation, precis som ni har gjort och vi också tycker jag. Vi tittar på vad vi har för verksamhet och vad vi tror skulle gynna oss. På samma sätt som alltid är det ju otroligt bra att omvärldsbevaka och låta sig inspireras av hur andra jobbar med de här frågorna kring friskvård och hälsofrämjande organisationer och följa forskningen som ni också har gjort.

Robert Cloarec: Wivecka, vilka råd skulle du vilja ge till andra som vill komma igång med liknande aktiviteter?

Wivecka Ljungh: Det första jag tänkte när jag började på Mimer var att jag vill inte lägga 80 procent på rehabiliterande åtgärder, för så såg det ut, och 20 procent till främjande. Jag vill vända på det. Det har vi precis gjort och kan visa att vi lägger 80 procent av våra resurser på friskvård, främjande. Vi har inställningen att vi jobbar innan man blir sjuk. Vi vill ha friska medarbetare och inte jobba med dem som redan är sjuka. Det är det första. Det andra tror jag handlar om att människorna känner att man bryr sig på riktigt. Här vill man att jag ska ha balans i livet. Här vill man inte bara att jag ska prestera, man bryr sig faktiskt om oss som hel person på riktigt. Det tar tid att bygga en sån kultur och det måste alla i ledarskapet hjälpas åt med.

Robert Cloarec: Det ska inte bara vara en anställningsförmån utan det ska vara en central del av verksamheten?

Wivecka Ljungh: Det här är en del av vår värdegrund. Ett av våra värdeord är omtanke. Först bestämma sig för hur man ska jobba, människorna ska kunna lita på det man gör och känna sig viktiga. Det sista är att hela tiden motivera och inspirera. Vi brukar säga vattna där det gror. Om vi ser nånting som är positivt, ut med det, vattna där det gror. Det är mina tre råd.

Robert Cloarec: Hur följer man upp vilka effekter satsningarna har haft, vad säger du Helén?

Helén Björkman: Det vi vet är att det är väldigt uppskattat, det får vi väldigt tydlig feedback på av medarbetare. Det vi i så fall gör är ju mer övergripande mätningar som medarbetarundersökningar. Där kan vi se att vi ligger väldigt bra till på medarbetarskapsindex och även värden som mäter attraktiv arbetsgivare. Vi tror ju förstås att det är ett av de bidrag som gör att man tycker Kammarkollegiet är en bra arbetsgivare där vi också visar på omtanke kring hela individen som lustig nog också är ett av våra ledord i ledarskaps- och medarbetarskapspolicyn.

Robert Cloarec: Wivecka, du har ju redovisat tydlig statistik, men gör ni några andra uppföljningar?

Wivecka Ljungh: Vi gör ju coachsamtalen, sätter upp mål och gör livsstilshjulen, de gör vi vartannat år, hälsoprofiler, och det fortsätter vi med hela tiden. Det är där vi kan se signaler och så kan vi räkna. För mig har det varit viktigt att kunna visa. Jag har varit tvungen att i min organisation visa vad det här kostar och vad det ger i pengar. För att det ska funka mot hyresgäster eller mot styrelsen. För det kom frågor från styrelsen när det blev så stort i pressen, vilket vi inte hade en aning om. Hur har vi råd med det här? Då får man gå till styrelsen och då är det väldigt viktigt att ha på fötterna. För mig var det det och vi kunde visa nästan på kronan vad det här har gett i minskade rehabiliteringskostnader osv.

Robert Cloarec: Kan man se andra positiva effekter för verksamheten av sådana satsningar, som ligger utanför det ni har nämnt? Har ni några andra exempel på positiva effekter?

Wivecka Ljungh: Hos är det ju stolthet. I och med att det fick så stor uppmärksamhet, så är man ju stolt över att jobba på Mimer. Att vara stolt över sin arbetsgivare och sprida det till sina kompisar och vänner, att det är en bra arbetsgivare, de bryr sig om oss på riktigt. Vi har det här och få känna att man kan vara stolt. Det bygger också ett större engagemang i företaget.

Helén Björkman: Jag håller med dig, Wivecka. Jag tror också det, man känner sig stolt över att det faktiskt inte är alla myndigheter som erbjuder livsvårdstimme. Friskvård har alla hört talas om men det här är nånting lite annorlunda, som vi tror på helt enkelt och som gör medarbetare stolta.

Robert Cloarec: Det kan finnas utmaningar om man ska etablera sådana aktiviteter, som livsvårdstimme eller extra semesterdagar. Vad är utmaningen?

Helén Björkman: För oss på Kammarkollegiet, så sålde idén sig själv väldigt väl. Det fanns nog ingen utmaning i det hos oss.

Wivecka Ljungh: Nej, det är en så positiv sak. För oss, för mig, handlar det om att kunna visa, då får man ju säga först såhär att jag tror av hela min erfarenhet att det här kommer vi att tjäna pengar på. Så får man hoppas att man har det förtroendekapitalet i ledning, att man kan få driva igenom en sån här sak. Det är det första som är en utmaning. Det kan bli så att nån tycker, nu lägger de sig i vad jag gör på fritiden också, nu ska den där få extrapeng, jag vill inte röra mig, varför ska den få extra semester? Det är väldigt lite så, men det finns en sån utmaning, ni ska strunta i vad jag gör på min fritid, lite den attityden. Då måste man först ha byggt kulturen att vi bryr oss på riktigt.

Robert Cloarec: Det är dags att avrunda. Vi har idag pratat om hur man kan jobba med friskvård, att friska medarbetare ger effektiva organisationer och allmänt välmående för organisation och individer. Stort tack till dig Wivecka och till dig Helén för att ni ville vara med här idag och dela med er av er kunskap och era tankar och erfarenheter. Men, innan jag släpper iväg er så ska jag ställa en sista fråga till er båda. Är det nåt ni vill att vi ska ta med oss, om det var nåt ni sagt eller nåt ni vill förstärka ytterligare? Eller något helt nytt? Wivecka, om vi börjar med dig, är det något du vill att vi ska ta med oss, nån speciell punkt?

Wivecka Ljungh: Vattna där det gror.

Robert Cloarec: Vattna där det gror. Och Helén, vad säger du, vad tar vi med oss?

Helén Björkman: Att det egna ansvaret är väldigt avgörande för hur du mår. Det vi kan göra är att tillhandahålla möjligheten för dig att ha en timme i veckan där du kan välja.

Robert Cloarec: Tack ska ni ha och tack till dig som lyssnat. Om du har några frågor eller förslag på ämnen som du vill att vi ska prata om i podden, så hör gärna av dig till oss på arbetsgivarpodden@arbetsgivarverket.se. Mitt namn är Robert Cloarec. Vi hörs snart igen. Hej då.

Wivecka och Helén: Hej då.