Frågor och svar om Förebyggande arbete, vaccination och uppgifter om smitta

Arbetsgivarverket sammanställer löpande frågor och svar med arbetsrättslig information för statliga arbetsgivare med anledning av spridningen av coronavirus. Frågor och svar uppdateras löpande, datum anges efter varje fråga.

  • FRÅGA: Omfattas corona-vaccinationer av rätt till ledighet med lön, enligt 9 kap 1§ villkorsavtalen/15 § 1 mom AVA? (2021-03-29)

    SVAR:
    Nej, vaccinationer omfattas inte och arbetstagaren har därmed inte rätt att vara ledig utan löneavdrag utifrån lag eller avtal. Det är dock av samhällsintresse att stoppa spridningen och att så många som möjligt vaccinerar sig.

    Arbetstagaren ska i första hand försöka få tid för vaccinering utanför arbetstid alternativt använda flex/förtroendearbetstid. Om det inte är möjligt, eller det finns verksamhetsskäl i till exempel i kontaktyrken, bör arbetsgivaren ha en generös inställning och överväga att låta arbetstagaren vaccineras på betald arbetstid (arbetsbefria/ledig utan löneavdrag), men det sker då inte med stöd av avtal. Det är upp till varje arbetsgivare att besluta om arbetstagare får vara lediga med bibehållen lön för att vaccinera sig samt den praktiska hanteringen av detta

  • FRÅGA: En arbetstagare vill av olika skäl inte vaccinera sig. Kan du som arbetsgivare kräva att arbetstagaren använder viss skyddsutrustning eller omplacera arbetstagaren, dels för att undvika att hen smittas, dels för att undvika att hen smittar andra. (2021-02-09)

    SVAR: 
    Utgångspunkten är att arbetstagare till offentliga arbetsgivare enligt regeringsformen 2 kap 6 § är skyddadade mot påtvingat kroppsligt ingrepp, till exempel vaccinationer. Vaccination är således inget som en statlig arbetsgivare kan kräva av sina arbetstagare och därför inte heller något som arbetsgivaren får beakta vid utövandet av rätten att leda och fördela arbetet. 

    Samtidigt ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Ansvaret innebär, enligt Arbetsmiljöverkets "åtgärdstrappa", att risken i första hand ska elimineras, i andra hand begränsas och i sista hand skydda arbetstagarna mot risken genom att använda personlig skyddsutrustning eller genom andra åtgärder, AFS 2001:1 och AFS 2018:4.

    Beroende på vilken verksamhet det är fråga om kan risken för smitta hanteras på olika sätt, till exempel genom arbete hemifrån, digitala möten, fysisk distans i myndighetens lokaler till såväl arbetstagare som dem verksamheten riktar sig till, god ventilation och noggrann rengöring. I vissa verksamheter krävs det kanske skyddsutrustning eller att endast vaccinerad personal utför vissa arbetsuppgifter. Som en yttersta konsekvens kan då omplacering bli aktuell tills smittan inte längre bedöms innebära någon risk. Detta följer såväl av arbetsmiljölagens krav på åtgärder, arbetsledningsrätten som av arbetstagarens skyldighet enligt 2 kap. 1 § smittskyddslagen, att genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.

    Det bör dock poängteras att innan en arbetsgivare behandlar vaccinerad och icke vaccinerad personal olika, måste en bedömning göras av om den aktuella åtgärden faktiskt påverkar smittorisken. Denna bedömning bör göras med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets rekommendationer och föreskrifter.

    I första hand bör arbetsgivaren vidta åtgärder i konsensus med arbetstagaren. Vidare ska sedvanlig samverkan med de fackliga organisationerna ske före beslut om åtgärder, om dessa innebär en viktigare förändring av verksamheten eller för arbetsgatagaren.

  • FRÅGA: Vad innebär kravet att alla arbetsgivare ska göra en riskbedömning? (2020-02-07)

    SVAR: Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och smittrisker (AFS 2018:4) ska arbetsgivaren planera för hur ett utbrott av den smittsamma sjukdomen ska hanteras på arbetsplatsen, identifiera vilka arbetsuppgifter som måste utföras och se till att personalen som utför dessa arbetsuppgifter arbetar under så säkra förhållanden som möjligt. Vidare bör alla arbetstagare informeras om vad som gäller.

    Varje arbetsplats ska riskbedömas utifrån den verksamhet som bedrivs. I riskbedömningen ska det anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Bedömningen av de allvarliga riskerna ska resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att åtgärderna blir vidtagna.

    Om arbetsgivaren saknar kompetens att göra en riskbedömning ska man ta hjälp av expertis utifrån, till exempel företagshälsovården. Riskbedömning ska ske i samverkan med skyddsombudet.

    I samband med riskbedömningen är det även lämpligt att, utöver vad planeringen innebär i sak, diskutera med de lokala arbetstagarorganisationerna om samverkansformerna före eventuella beslut om viktigare förändring som behöver fattas med kort varsel.
  • FRÅGA: Hur hanterar vi medarbetares oro? (2020-03-18)

    SVAR: Det ingår i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar att skapa förutsättningar som, så gott det går, omhändertar medarbetares oro. Det är därför viktigt att chefer, med eller utan stöd av HR eller företagshälsovård, för en kontinuerlig dialog med sina medarbetare för att fånga upp eventuell oro och i möjligaste mån omhänderta den. Det kan således vara bra att dagligen sätta av lite tid så att det skapas utrymme för medarbetare som behöver ventilera olika frågor. Generellt kan emellertid sägas att vikten av tydlig information inte kan överskattas när det gäller:

    - arbetsgivarpolitiken, det vill säga vilka ställningstaganden och åtgärder arbetsgivaren gör för att minska smittspridningen och samtidigt hålla igång verksamheten samt
    - vart man ska vända sig om man vill få stöd och hjälp för att få svar på frågor eller hantera oro.
  • FRÅGA: Skulle hela arbetsplatsen kunna bli satt i karantän? (2020-03-06)

    SVAR: Utgångspunkten är att verksamheten ska upprätthållas. Vad avser beslut om karantän, isolering och avspärrning är detta inte något som arbetsgivaren har att hantera, utan frågor som regleras i smittskyddslagen och som Folkhälsomyndigheten tillsammans med smittskyddsläkare beslutar om.
  • FRÅGA: Vi får erbjudande från olika aktörer om att erbjuda de anställda att göra antikroppstest. Bör vi göra det? (2020-06-09)

    SVAR: Huruvida det är motiverat att testa anställda får avgöras utifrån ett verksamhetsperspektiv såväl som ett arbetsmiljöperspektiv. Enligt regeringsformen 2 kap. 6 § är emellertid varje individ gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Det grundlagsfästa skyddet innebär bland annat att staten som arbetsgivare inte kan tvinga arbetstagare vare sig att testa eller vaccinera sig.

  • FRÅGA: Vi har medarbetare som är eller antas vara smittade av coronavirus. Hur ska vi hantera/kommunicera denna uppgift internt? (2020-03-12)

    SVAR: Uppgift om medarbetares hälsotillstånd kan vara sekretessbelagd enligt 39 kap. 2 § OSL om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Information om enskilds hälsotillstånd får därför ske efter bedömning i varje enskilt fall. Medarbetaren kan ge sitt samtycke till att informationen kan kommuniceras på arbetsplatsen.

Fler frågor och svar finns här:

Arbetsgivarverket informerar: Frågor och svar om coronaviruset (startsida)

Kontakt

Har du ytterligare frågor kan du kontakta din rådgivare.