Ny lag om starkare skydd för visselblåsare

Riksdagen har fattat beslut om en ny lag som ger ett förstärkt skydd för visselblåsare ”Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden”. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017.

Arbetsgivarverket informerar nummer 11 2016

Arbetsgivarverket informerar nummer 11 2016

En särskild arbetsrättslig lag som kompletterar befintligt regelverk

Redan idag finns reglering som skyddar arbetstagare som slår larm, till exempel den yttrandefrihet som följer av grundlagarna och Europakonventionen. Den nya lagen innebär inte någon inskränkning av det skydd som kan gälla på annan grund utan kompletterar befintligt regelverk. Den nya lagen förstärker det skydd som redan finns för visselblåsare, genom att arbetstagare som utsätts för en repressalie av sin arbetsgivare, i strid med den nya lagen, ska ha rätt till skadestånd. Lagen ska gälla samtliga arbetsgivare i både offentlig och privat sektor samt även omfatta inhyrda arbetstagare och är tvingande till arbetstagarens fördel.  

Den nya lagen får särskild betydelse inom privat sektor, där arbetstagarna inte skyddas av grundlagarna i förhållande till arbetsgivaren i samma utsträckning som inom offentlig sektor. Offentligt anställda har redan idag ett långtgående skydd mot ingripanden från arbetsgivaren som beror på att arbetstagaren har utnyttjat sin yttrandefrihet. Om en offentligt anställd till exempel slår larm genom att lämna uppgifter till en nyhetstidning får arbetsgivaren inte vidta några åtgärder mot arbetstagaren. För offentligt anställda arbetstagare innebär den nya lagen att det nu finns en klar och tydlig grund för att erhålla skadestånd vid repressalier. 

Skydd mot repressalier

Den nya lagen reglerar inte arbetstagarens rätt att slå larm i sig eller rätten att kritisera arbetsgivaren eller annars yttra sig, utan ska erbjuda arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ett särskilt skydd mot att drabbas av repressalier från arbetsgivarens sida. Begreppet repressalie anknyter till det diskrimineringsrättsliga repressalieförbudet. Karakteristiskt för repressalier är att de utgör någon form av bestraffning eller hämndaktion. Repressalier omfattar bland annat uppsägning, avskedande, men också mindre ingripande åtgärder under anställningen, till exempel omplaceringar, fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, utfrysning på arbetsplatsen och trakasserier. För att omfattas av skyddet krävs att repressalien från arbetsgivaren vidtas på grund av att arbetstagaren slår larm enligt lagen. Det ska alltså finnas ett tydligt orsakssamband mellan larmet och repressalien i likhet med vad som gäller vid förbud mot repressalier enligt diskrimineringslagen.

Allvarliga missförhållanden

För att inte inskränka arbetsgivarens arbetsledningsrätt ställs relativt höga krav på vilken typ av missförhållanden larmet ska avse för att omfattas av skyddet. Enligt förarbetena till lagen bör konflikter på arbetsplatsen, allmänna missnöjesyttringar och liknande inte utgöra sådant allvarligt missförhållande som omfattas av lagens särskilda skydd.

Skyddet ska därför gälla vid larm om allvarliga missförhållanden. Med allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet avses brott med fängelse i straffskalan exempelvis bedrägeri, förskingring, trolöshet mot huvudman samt korrupta gärningar såsom givande och tagande av muta och miljöbrott. Även andra allvarliga missförhållanden omfattas av regleringen – det bör då röra sig om sådana kvalificerade överträdelser av gällande normer och föreskrifter eller så stora brister i verksamheten i övrigt att missförhållandet objektivt kan betraktas som allvarligt. Exempel på sådana icke brottsliga men allvarliga missförhållanden är kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, risker för liv, säkerhet och hälsa samt skador på miljön.

Interna och externa larm

För att omfattas av skyddet mot repressalier är det avgörande att arbetstagaren för fram konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden. Skyddet ska gälla för såväl interna som externa larm. Med interna larm avses larm direkt till arbetsgivaren eller en representant för denne eller att arbetstagaren använder sig av interna rutiner för rapportering som gäller på arbetsplatsen. Det ställs dock inga krav på att en sådan rutin gjorts känd skriftligen eller några andra formella krav avseende innehållet i en sådan rutin. Vidare skyddas arbetstagaren mot repressalier vid larm till arbetstagarorganisation.

Med externa larm avses att en arbetstagare slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande, eller genom att vända sig till en myndighet. Som utgångspunkt ska arbetstagaren också först ha larmat internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder. Denna ändring får särskild betydelse i privat sektor.

Lagens skydd gäller inte arbetstagare som genom att slå larm begår brott.

Bevisbörderegler m.m.

Arbetstagaren har en bevislättnad som innebär att det är tillräckligt att arbetstagaren visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon av arbetsgivaren har blivit utsatt för sådana repressalier som strider mot lagen. Lyckas arbetstagaren med det måste arbetsgivaren visa att sådana repressalier inte har vidtagits.

Mål om tillämpningen av lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister då lagen främst reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är också sannolikt att det i vissa mål kan åberopas flera grunder, till exempel att en uppsägning saknar saklig grund enligt 7 § anställningsskyddslagen och därtill utgör en repressalie på grund av att arbetstagaren har slagit larm. Beträffande preskriptionsregler hänvisar lagen till vissa bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Sanktionen är skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren

Arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med lagen har rätt till både ekonomiskt och allmänt skadestånd.  

Kommentar

Den nya lagen kommer sannolikt innebära fler tvister både i Arbetsdomstolen och i de allmänna domstolarna. Förutom att använda den nya lagen som en alternativ eller ytterligare grund i till exempel uppsägningstvister eller tvister om ingripande omplaceringar, kommer det sannolikt tillkomma vissa tvister där arbetstagare som idag inte omfattas av något skydd begär skadestånd för repressalier. För offentliga arbetsgivare gäller som ovan nämnts redan idag ett förbud mot att vidta repressalier på grund av att en anställd använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Med den nya lagen kommer det emellertid, vid larm om allvarliga missförhållanden, vara möjligt för arbetstagaren att erhålla skadestånd enbart på denna grund. Det är därför viktigt att understryka att det särskilda skyddet mot repressalier är begränsat till larm om allvarliga missförhållanden. Det finns dock en risk att repressalieförbudet åberopas i tvister på arbetsplatser som har sin grund i missnöjesyttringar och konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare eller emellan arbetstagare. Vanliga arbetsledningsbeslut och åtgärder som arbetsgivaren vidtar, kan angripas såsom varande repressalier trots att grunden för besluten är något helt annat än vad den nya lagen avser att skydda. Det gäller därför att arbetsgivaren kan visa att en åtgärd uteslutande vidtagits utifrån sakliga och objektiva grunder med hänsyn till verksamhetens behov och att åtgärden inte till någon del beror på att en arbetstagare utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta ”Arbetsgivarverket informerar” kontakta Maria Tingnell, telefon 08-700 14 66 eller Carl Durling, telefon 08-700 13 53.

Se även två tidigare nummer av nyhetsbrevet: