Felaktig examination och obehörigt slutna avtal var skäl för avsked

Arbetsdomstolen konstaterar att skälen för uppsägning av en lärare från Mälardalens högskola var giltiga. Domstolen slår också fast att arbetsgivaren inte brutit mot tvåmånadersregeln i lagen om anställningsskydd då läraren avskedades.

Arbetsgivarverket informerar nummer 7, 2013

Logga för nyhetsbrevet Arbetsgivarverket informerar.

Arbetsdomstolen, (AD), har i dom 2013 nr 25, mellan Lärarförbundet och staten, genom Mälardalens Högskola, (högskolan) prövat om arbetsgivaren haft laga skäl för avskedande av en lärare, (P-O.S).

AD har tagit ställning till om högskolan, till följd av tvåmånadersregeln i 18 § lagen om anställningsskydd, (LAS), försuttit rätten att åberopa de omständigheter som lagts till grund för avskedandet, dvs. om P-O.S. följt regelverket när det gäller examinationer, om han ingått avtal med externa aktörer samt konsekvenserna av hans agerande.

Bakgrund

P-O.S. anställdes vid högskolan 1997 och den 29 juni 2011 avskedades han. Vid tidpunkten för avskedandet var han universitetslektor, konstnärlig ledare och examinator vid en av högskolans utbildningar. Högskolan gjorde gällande att P-O.S. grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren genom att han

  • brutit mot reglerna om examination,
  • obehörigen träffat avtal med den kommunala kulturskolan och
  • obehörigen träffat avtal med två externa körledare.

Sammantaget hade P-O.S. agerande orsakat högskolan såväl ekonomisk skada som förtroendeskada.

Lärarförbundet å sin sida bestred att P-O.S. grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren och menade att högskolan känt till samtliga omständigheter som låg till grund för avskedandet i mer än två månader innan underrättelse om avskedandet lämnades. Förbundet ansåg därmed att högskolan förlorat rätten att lägga dessa omständigheter till grund för beslutet att skilja P-O.S. från anställningen. Lärarförbundet yrkade att avskedandet skulle ogiltigförklaras, ekonomiskt skadestånd samt ett allmänt skadestånd om 150 000 kronor.

AD:s domskäl

Tvåmånadersregeln

AD redogjorde för innebörden av tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket och 7 § fjärde stycket LAS, dvs. att underrättelse och varsel om avskedande inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader. Är händelserna svåra att överblicka börjar emellertid tidsfristen inte löpa förrän de närmare omständigheterna har blivit utredda. Det räcker att det finns en händelse inom ramen för tvåmånadersfristen för att arbetsgivaren även ska kunna åberopa förhållanden som varit kända för arbetsgivaren i mer än två månader.

Underrättelse och varsel om avsked lämnades den 2 maj 2011. AD konstaterade att de händelser som senast blivit kända för högskolan var avtalen med körledarna. Avdelningschefen hade, redan hösten 2009, mottagit fakturor med anledning av dessa avtal. AD fann emellertid att det var först i februari/mars 2011 som representanter för arbetsgivaren började förstå hur de aktuella körledarna anlitats. En kort tid därefter inleddes en utredning. AD ansåg att högskolan haft rätt att närmare utreda uppgifterna om förhållandena kring avtalen med körledarna. Utredningen avslutades i slutet av april 2011. Först vid denna tidpunkt ansåg AD att arbetsgivaren haft tillräcklig kännedom om omständigheterna. Detta innebar att avskedandet inte grundats enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader innan underrättelse lämnades. Därmed kunde samtliga de omständigheter som arbetsgivaren åberopat läggas till grund för bedömningen av om det förelegat laga skäl för avskedandet av P-O.S.

Examinationer vårterminen 2010

De bestämmelser som reglerar examinationer återfinns bland annat i högskoleförordningen och avser kravet på någon form av obligatorisk examination för att erhålla ett godkänt betyg. Därutöver gäller, som alltid inom den offentliga förvaltningen, principen om likabehandling och objektivitet enligt 1 kap. 9 § regeringsformen. Reglerna hade förmedlats i foldrar, på arbetsplatsmöten och obligatoriska utbildningstillfällen.

Under den aktuella kursen hade vissa studenter skrivit en salstentamen, andra hade bara närvarat vid undervisningen och vissa hade varken gjort det ena eller andra. AD fann att P-O.S. examinerat studenter i strid med tillämpliga regler samt behandlat dessa på olika sätt i examinationshänseende. AD konstaterade även att P-O.S. arbetat i cirka 15 år och under en stor del av den tiden som examinator. Han kunde därför inte ha undgått att skaffa sig god kännedom om reglerna för examination.

Avtal med Kulturskolan

Fråga i målet var även om P-O.S. ingått ett giltigt avtal med Kulturskolan för högskolans räkning och om detta, förutom kostnader, även inneburit felaktiga examinationer. Avtalet innebar att Kulturskolan skulle undervisa elever på höstterminen i syfte att de skulle bli antagna som studenter vid högskolan på vårterminen. Där skulle de fortsätta att bedriva studierna för att sedan examineras som om de läst hela kursen vid högskolan. Kostnaden för undervisningen vid Kulturskolan skulle högskolan stå för.

I målet var ostridigt att P-O.S. saknade behörighet att ingå ett sådant avtal samt att han fört diskussioner med Kulturskolans rektor om ett samarbete. P-O.S. menade emellertid att han blivit uppmanad av högskolan att skriva under och att högskolan godkände avtalet när man översände en kopia av det undertecknade avtalet till Kulturskolan.

Högskolan å sin sida förnekade påståendena och invände att Kulturskolan redan hade påbörjat verksamheten enligt avtalet, när man fick fakturan. För att bibehålla de goda relationerna valde man att betala. Vidare konstaterade högskolan att följden av avtalet blev att elva elever undervisades på kulturskolan på högskolans bekostnad. Av dessa antogs "bara" sju till högskolan påföljande termin. De fick då högskolepoäng som om de under hösten bedrivit studier vid högskolan. Samtidigt fick högskolan anslag för studenterna, så kallad HÅS och HÅP (helårsstudent och helårsprestation).

AD konstaterade, bland annat med utgångspunkt i mejlväxling mellan P-O.S. och rektorn på Kulturskolan, att den senare trott att det träffats ett giltigt avtal med högskolan och agerat därefter samt att P-O.S. fick anses ha förstått detta. Likväl hade han inte gjort något för att bringa klarhet i missuppfattningen. AD fann det visat att P-O.S. genom avtalet orsakat felaktiga examinationer, ett ekonomiskt risktagande med statliga medel och kostnader för högskolan.

Avtal med körledare

Högskolan gjorde även gällande att P-O.S. obehörigen ingått avtal om köp av körledartjänster med två körledare. Avtalen innebar att körledarna bedrev sina fritidskörer i högskolans lokaler och på högskolans bekostnad. Körverksamheten hade även lett till att studenter examinerats på felaktiga grunder.

Lärarförbundet ansåg att P-O.S. haft rätt att rekrytera timlärare och vikarier och att körverksamheten skett på ett korrekt sätt.

I målet var ostridigt att P-O.S. anlitat körledarna för att delta i högskolans körverksamhet och att P-O.S. examinerat de aktuella körstudenterna.

AD fann genom delegationsordningen utrett att P-O.S. saknade rätt att anlita körledarna och att detta också hade klargjorts för P-O.S. AD konstaterade att ett flertal av körmedlemmarna inte var antagna vid högskolan som studenter och för dessa personer var verksamheten att likna vid en fritidssysselsättning som bekostades av högskolan.

Av vittnesförhöret med en av körledarna, och av annan bevisning i målet, framgick att det var oklart vilka krav som gällde för examination, vilket lett till att P-O.S. examinerat studenter på felaktiga grunder. Vidare innebar avtalet kostnader för högskolan.

Slutsats

AD ansåg att P-O.S. agerat i strid med regelverket för examination, att han obehörigen ingått olika avtal, att han agerat illojalt mot arbetsgivaren och att han orsakat denne skada.

Av mejl och vittnesförhör framgick att ett skäl till P-O.S. agerande, var att få till stånd en kandidatexamen inom ramen för sin verksamhet. Detta skulle ske genom ett ökat antal studenter och ekonomiskt underlag. AD fann att samtliga händelser som högskolan lagt P-O.S. till last hade inneburit att högskolan felaktigt tagit emot anslag, till ett värde av mellan drygt 600 000 och knappt 1 500 000 kronor.

För en arbetstagare i P-O.S. ställning ställs det höga krav på omdöme och förmåga att tillämpa gällande regelverk. AD ansåg att han allvarligt hade åsidosatt sina förpliktelser. Såväl förtroendet för högskolan som högskolans förtroende för P-O.S. hade skadats. Avskedandet var lagligen grundat.

Kommentar

Troligtvis är detta första gången som AD tagit ställning till felaktig myndighetsutövning i form av examination på en högskola. Då detta inte ensamt utgjort grunden för avskedandet går det dock inte att utläsa hur allvarligt AD ser på just detta agerande.

När det gäller tvåmånadersregeln konstaterar AD att arbetsgivaren har rätt att skaffa sig "tillräcklig kännedom" innan underrättelse och varsel om uppsägning eller avskedande lämnas. Konsekvenserna av arbetstagarens agerande var dock i det aktuella fallet mycket svåra att genast överblicka, dels för att omständigheterna var komplexa och dels för att de delvis utreddes parallellt.

Målet är ett typiskt bevismål, där arbetsgivaren har bevisbördan för samtliga händelser. Med tanke på omständigheternas komplexitet och omfattning, vill Arbetsgivarverket poängtera att framgång i målet inte hade varit möjlig utan den gedigna och strukturerade dokumentation som högskolans jurist sammanställt, allteftersom den interna utredningen färdigställdes. En annan avgörande förutsättning var också det stora antal vittnen: kollegor, chefer, före detta studenter och rektorn för Kulturskolan, som hördes under huvudförhandlingen och talade för arbetsgivarens sak.

I bedömningen av om det förelåg laga skäl för avsked vägde även AD in arbetstagarens ställning och den långa anställningstiden. AD har också i domskälen skrivit att det under förhöret med P-O.S. framkommit att han, i viss utsträckning, "synes vidhålla" att han agerat korrekt. Därigenom visade P-O.S. bristande förståelse för nödvändigheten av att följa regelverket.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar", kontakta Hedda Mann, telefon 08-700 13 71.