Ändrade sekretessregler avseende urvalstester och anställning av vissa myndighetschefer

Den 1 april i år trädde två nya sekretessbestämmelser i kraft som har betydelse för anställningsförfarandet för statliga arbetsgivare. Bestämmelserna möjliggör för myndigheter att sekretessbelägga uppgifter som hänför sig till urvalstester och att sekretessbelägga vem som söker anställning som myndighetschef.

Arbetsgivarverket informerar nummer 7, 2010

Uppgifter i urvalstester

Enligt 39 kap. 5 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400- OSL) gäller sekretess i ärende om anställning för uppgift som hänför sig till urvalstester.

Vad som avses med urvalstester är inte definierat men kan gälla uppgifter från till exempel psykologiska undersökningar, personlighetstester, begåvningstester, prestationsprov och liknande tester som används vid urval i anställningsärenden. Sekretessbestämmelsen är tillämplig i alla anställningsärenden.

Anställning av vissa myndighetschefer

Enligt 39 kap. 5 b § OSL gäller sekretess i ärende om anställning av myndighetschef som lyder omedelbart under regeringen för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskilds kandidats identitet. Sekretessen omfattar således uppgiften om kandidatens namn men även avseende sådan information som medför att en sökandes identitet kan röjas.

Sekretessbestämmelsen avser ärenden om anställning som myndighetschef som lyder omedelbart under regeringen. Detta medför att bestämmelsen inte är tillämplig avseende andra chefer som anställs av regeringen till exempel överdirektörer. Den är inte heller tillämplig för länspolismästare, eftersom dessa inte lyder omedelbart under regeringen. Bestämmelse ska inte heller tillämpas avseende myndighetschefer som rekryteras under särskilda former, till exempel rektorer för statliga universitet och högskolor.

Omvänt skaderekvisit

En förutsättning för sekretess enligt 39 kap. 5 a och 39 kap. 5 b §§ OSL är att det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. Det är således ett så kallat omvänt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion om att uppgiften inte ska lämnas ut. Sekretess enligt 39 kap. 5 a § OSL gäller i högst 50 år och enligt 39 kap. 5 b § OSL i högst 10 år.

Arbetsgivarverkets kommentar

Arbetsgivarverket välkomnar ändringarna i OSL. Arbetsgivarverket har under en lång tid verkat för att det ska vara möjligt att sekretessbelägga uppgifter i urvalstester, vilket även uppmärksammats i propositionen. Många myndigheter har uppfattat att frånvaron av tillämpliga sekretessbestämmelser under anställningsförfarandet har inneburit att rekryteringsbasen begränsats, något som ytterst påverkar effektiviteten i statsförvaltningen. Genom de aktuella ändringarna skapas en bättre möjlighet att säkerställa att det är de mest lämpade som söker anställning. Möjligheten att sekretessbelägga identiteten på de sökande för anställning som myndighetschef berör ett begränsat antal anställningar. Det kan dock konstateras att lagstiftarens motivering till ändringen, att säkerställa att tillräckligt många intresserade anmäler sitt intresse, även äger giltighet för många andra anställningar i staten.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar", kontakta Carl Durling, telefon: 08-700 13 53.