Övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning och dess arbetsgivarpolitiska konsekvenser

Övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning från och med år 2009 innebär att arbetsgivare behöver vara mera uppmärksamma på de ekonomiska konsekvenserna vid till exempel uppsägningar som kan aktualisera pensionsersättningar.

Arbetsgivarverket informerar nummer 1 2009

Från och med budgetår 2009 ska myndigheternas förvaltningsutgifter avräknas mot anslag det år till vilket kostnaden hänför sig i stället för det år till vilket utgiften hänför sig.

Detta innebär att myndigheterna från årsskiftet ska belasta sitt anslag för förvaltningskostnader det år som kostnaderna uppkommer oavsett om det sker någon utbetalning eller ej. Hittills har anslagsavräkningen skett när myndigheten gjort en utbetalning. Universitets och högskolors förvaltningsutgifter är undantagna från denna förändring.

Övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning

Det finns två huvudsakliga skäl till övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. Dels blir det en förenkling för myndigheterna då anslagsavräkningen och den löpande bokföringen och bokslut sker enligt samma principer, dels medför det en förbättrad ekonomisk styrning i staten då kostnadsmässig anslagsavräkning ger en mer rättvisande bild av resursförbrukningen. Ur arbetsgivarpolitiskt perspektiv innebär den nya principen vissa förändringar och praktiska konsekvenser för personalrelaterade beslut och kostnadsposter.

Hur gör man från och med 1 januari 2009?

Den nya ordningen innebär en ny hantering av semesterlöneskulder, avsättningar för delpensioner, pensionsersättning enligt Trygghetsavtalet, intjänad övertid, upplupna löner, omställningsmedel med mera. Till exempel ska hela kostnaden för en individs pensionsersättning avräknas mot anslag det år som beslutet fattas. När sedan fakturorna kommer från SPV under åren framöver, belastas inte anslaget då. Detta innebär att kostnaden för pensionsersättning inte längre kan spridas ut över åren. Det är därför viktigt att ha nära samråd med myndighetens ekonomifunktion särskilt inför beslut om delpensioner och vid arbetsbristsituationer där det kan bli aktuellt med pensionsersättningar. Omställningsmedel enligt Avtal om lokalt aktivt omställningsarbete är ett annat exempel på sådant som nu kommer att avräknas mot anslaget det år som pengarna sätts av.

Hur hanteras gamla skulder som finns per 31 december 2008?

Alla skuldförda förvaltningskostnader per den 31 december 2008 kommer att an-slagsavräknas 2009. Här finns intjänad övertid, upplupna löner samt avsättningar för delpensioner, pensionsersättning, omställningspengar m.m.  Dessa skuldförda kost-nader ska avräknas mot ett ”särskilt anslag” som tilldelas varje myndighet under vå-ren 2009. Detta särskilda anslag kompenserar för den extra anslagsbelastningen år 2009, men måste betalas tillbaka under maximalt fem år med början 2009. Semester-löneskulder har undantagits från denna hantering för att undvika negativa effekter på myndigheternas verksamhet.

Semesterlöneskulder före och efter 1 januari 2009 ska hanteras på olika sätt

Semesterlöneskulden som myndigheterna har per den 31 december 2008 undantas från kostnadsmässig anslagsavräkning. Kostnaden för dessa semesterdagar, som är sparade innan 2009, ska anslagsavräknas när de tas ut, precis som tidigare. Däremot ska dagar som är intjänade från 1 januari 2009 anslagsavräknas det år som de tjänas in, oavsett om de tas ut eller ej. Till exempel, om en anställd tar ut en semesterdag år 2010 som är intjänad under år 2009 sker ingen anslagsavräkning 2010. Är dagen däremot intjänad år 2008 eller tidigare ska den anslagsavräknas 2010. Därför måste arbetsgivarna i framtiden kunna skilja på semesterdagar som sparats före respektive efter 31 december 2008.

Uppmärksamma departementet om eventuella problem

Övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning och budget innebär att anslagsförbrukningen blir annorlunda jämfört med tidigare. Om myndigheten genomför omstrukturering, neddragning av verksamhet eller annan effektivisering i syfte att dra ner personalkostnader, kan det med den nya hanteringen innebära inledningsvis högre anslagsförbrukning än om verksamheten hade bedrivits utan förändringar. Besparingarna syns i anslagsförbrukningen först året efter att förändringarna genomförts, och får då, till skillnad från hittills, full genomslagskraft.

Det är därför viktigt att ha tidig kontakt med fackdepartementet för att uppmärksamma eventuella problem med otillräckligt anslag vid ovan nämnda förändringar. Anslagskrediten kan komma att behöva användas i högre utsträckning. Förutom löpande kontakter är budgetunderlaget som myndigheten årligen lämnar till regeringen en annan naturlig väg att ta upp de tre närmast kommande årens finansiering.

Mer information

På ESV:s webbplats, www.esv.se(öppnas i nytt fönster), finns information om övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning och innehållet på sidan kompletteras allteftersom vägledningar med mera blir klara. ESV har också varit i kontakt med de PA-system som staten har ramavtal med, det vill säga Agressolön, Palasso och Palett/Heroma, för att få till stånd anpassningar i systemen. Till exempel behöver semesterdagar intjänade före 2009 kunna skiljas ut.

För ytterligare information om innehållet i detta ”Arbetsgivarverket informerar” kontakta förhandlare Pauliina Lundberg, telefon 08-700 14 53  eller din rådgivare på Arbetsgivarverket.