Beslut om nya särskilda regler för icke tidsbegränsad sjukersättning

Riksdagen har beslutat att från och med den 1 januari 2009 ska särskilda regler gälla för personer som har beviljats en icke tidsbegränsad sjukersättning före juli 2008. Beslutet innebär en möjlighet för dessa personer att återgå i arbete eller börja studera utan att Försäkringskassan omprövar rätten till ersättningen.

Arbetsgivarverket informerar nummer 21 2008

Beslutet innebär dessutom att bland annat reglerna om vilande sjuk- och aktivitetsersättning har ändrats för personer som uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning och för personer som beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning efter 1 juli 2008.

Fribelopp, steglös avräkning och reduceringsinkomst

Om en person, som beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning enligt före 1 juli 2008, väljer att börja arbeta tillåter de nya reglerna inkomster upp till ett fribelopp innan sjukersättningen reduceras. Fribeloppet motsvarar prisbasbeloppet vilket innebär att år 2009 kan en person med beviljad hel icke tidsbegränsad sjukersättning tjäna upp till 42 800 kr per år innan ersättningen minskas. Beslutet omfattar både personer med hel sjukersättning och med partiell sjukersättning. En person med partiell ersättning har ett högre fribelopp. Vid inkomster över fribeloppet kommer sjukersättningen att minskas enligt ett steglöst avräkningssystem. Sjukersättningen ska minskas i förhållande till den inkomst som överstiger fribeloppet, den så kallade reduceringsinkomsten. Avtrappningen av sjukersättningen är 50 procent av den inkomst som överstiger fribeloppet.

Exempel:

En arbetstagare som arbetar halvtid och är beviljad halv icke tidsbegränsad sjukersättning före den 1 juli 2008 har möjlighet att pröva att arbeta utöver halvtid enligt det steglösa avräkningssystemet. Först när inkomsterna överstiger 4,2 prisbasbelopp (det vill säga 179 760 kr enligt 2009 prisbasbelopp) kommer sjukersättningen att reduceras. Minskningen av sjukersättningen sker då med hälften av reduceringsinkomsten, det vill säga hälften av den inkomst som arbetstagaren tjänar utöver halvtidsarbetet.

Anmälan och beslut

För att de nya reglerna om steglös avräkning ska börja gälla för en person krävs att denne gör en skriftlig ansökan till Försäkringskassan innan han eller hon börjar arbeta. Ansökan ska göras för varje kalenderår. Försäkringskassan fattar därefter ett preliminärt beslut om löpande, steglös avräkning av sjukersättningen utifrån de uppgifter som lämnats. Det slutgiltiga beslutet fattas efter den tidpunkt då den pensionsgrundande inkomsten för kalenderåret har meddelats och reduceringsinkomsten slutligt kan fastslås. Försäkringskassan kommer antingen att betala tillbaka eller kräva åter det överskjutande beloppet om reduceringsinkomsten visar sig vara felaktig.

Rätt till sjukpenning m.m. om en person har inkomst enligt de särskilda reglerna för icke tidsbegränsad sjukersättning

Vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska Försäkringskassan bortse ifrån inkomst som hänför sig till förvärvsarbete som utförs med stöd av de särskilda reglerna. Detta innebär att den som arbetar med stöd av de särskilda reglerna för icke tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning i samband med sjukdom, föräldraledighet eller annan frånvaro som är ersättningsberättigad från socialförsäkringen, inte har rätt till ersättning för sådan tid. Personen anses försäkrad och kompenserad genom den sjukersättning som tidigare beviljats. Även vid partiell sjukersättning ska Försäkringskassan vid beräkning av SGI bortse ifrån sådant förvärvsarbete som utförs med stöd av de särskilda reglerna om sjukersättning. Om det inte går att avgöra från vilken arbetstid en frånvarotid härrör sig ska Försäkringskassan i första hand räkna av frånvarotiden från arbetstid som utförs med stöd av de särskilda reglerna om sjukersättning.

Ledighetsrätt

Regeringen har, som en följd av ovannämnda nya regler, fattat beslut om en ny lag ”Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m”. Den nya lagen innebär att de som omfattas av de nya reglerna och arbetar enligt systemet med steglös avräkning ska ha rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) och enligt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård (1988:1465). Lagen innebär en rätt att vara ledig, men inte rätt till ersättning enligt ovannämnda lagar. De nya reglerna kommer att gälla från och med 1 januari 2009.

Förslag om ändringar i sjuklönelagen

Regeringen föreslår i proposition 2008/09:22 ”Vissa socialförsäkringsfrågor” att arbetsgivaren från och med 1 januari 2009 inte ska vara skyldig att betala sjuklön till arbetstagare som arbetar och omfattas av de nya särskilda reglerna för icke tidsbegränsad sjukersättning. Förslaget innebär även att arbetstagaren, vid sjukdom, ska lämna uppgift till arbetsgivaren om att nedsättningen av arbetsförmågan avser sådan tid då han eller hon arbetar enligt de särskilda reglerna. Försäkringskassan ska inte betala sjukpenning för dessa personer, utan istället kompenseras personen av den tidigare beviljade sjukersättningen. Enligt propositionen kommer regeringen att ytterligare utreda om Försäkringskassan kan vidarebefordra information om att en person arbetar enligt de särskilda reglerna för icke tidsbegränsad sjukersättning till arbetsgivaren.

ALFA/AVA

Med anledning av de nya bestämmelserna har parterna tagit upp förhandling om eventuella ändringar i ALFA/AVA och PA 03.

Övriga ändringar i sjuk- och aktivitetsersättning för de som inte omfattas av de särskilda reglerna

Riksdagens beslut innebär även vissa ändringar för de personer som inte omfattas av de särskilda reglerna om steglös avräkning, det vill säga för personer som har tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning och de som har beviljats sjuk- och aktivitetsersättning efter 1 juli 2008.

Enligt tidigare lagstiftning behöll den person som på grund av arbete beviljades vilande sjuk- eller aktivitetsersättning sin ersättning under de tre första vilandemånaderna. Nu har regeringen beslutat att ett månatligt belopp, motsvarande 25 procent av ersättningen som är vilande, betalas ut från och med den månad sjuk- eller aktivitetsersättningen har beslutats vilande. Ersättningen betalas ut så länge som sjukersättningen är vilande, dock längst 12 månader.

De nya reglerna innebär inte en inskränkning av möjligheten att arbeta politiskt eller ideellt för en person som har hel sjukersättning, den så kallade åttondelen. Om en person däremot vill utnyttja sin restarbetsförmåga i förvärvsarbete omfattas denne av de nya, utökade reglerna om anmälningsplikt. Det innebär att en person som påbörjar ett förvärvsarbete, utökar omfattningen av redan påbörjat arbete eller fortsätter att arbeta efter tid då ersättningen varit vilande, är skyldig att anmäla detta till Försäkringskassan innan förvärvsarbetet påbörjas.

Mer information

Läs mer på www.forsakringskassan.se/arbetsgivare(öppnas i nytt fönster)

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar" kontakta Tina Eriksson, telefon 08-700 14 62 eller din rådgivare på Arbetsgivarverket.