Rekordstor brist vid rekrytering för statliga arbetsgivare

Bristen i samband med rekrytering har aldrig tidigare varit lika utbredd inom statlig sektor som under 2022. Samtidigt som det blivit svårare att behålla personal. Det visar Arbetsgivarverkets senaste Kompetensbarometer.

Vårens kompetensbarometer har uppdaterats under hösten med en färsk prognos för 2022 och 2023. Den visar att nästan samtliga av Arbetsgivarverkets medlemmar upplevt brist vid rekrytering vilket inneburit det högsta bristtalet sedan mätningen påbörjades för 25 år sedan. Samtidigt ökar även svårigheten att behålla personalen.

– Konjunkturinstitutets barometer visar nu att bristtalet för privat sektor sjunker under det tredje kvartalet i år, men motsvarande trendbrott har vi inte sett i statlig sektor. Kompetensförsörjningen i offentlig sektor är inte lika konjunkturkänslig som kompetensförsörjningen i privat sektor. Den här sortens förändringar inom privat sektor sker också ofta hos de offentliga arbetsgivarna men sker då med eftersläpning, säger Roger Vilhelmsson, Arbetsgivarverkets chefsekonom.

IT-bristen fortsätter att öka från redan höga nivåer

Liksom tidigare år är bristen på IT-systemutvecklare mest utbredd. Tre av fyra av Arbetsgivarverkets medlemmar har svårigheter att rekrytera IT-kompetens. Det är nästan en fördubbling mot mätningen våren 2022, vilket kan komma att påverka verksamheternas förutsättningar att utveckla och effektivisera verksamheten.

Ökad brist på HR- och personalkompetens

En tydlig förändring sedan tidigare mätningar är att bristen på HR- och personalarbete blivit mer utbredd. Det arbetsområdet ligger nu på plats fyra på bristlistan. Detta kan vara ett resultat av att behovet av HR-kompetens ökar när efterfrågan på arbetskraft är hög på arbetsmarknaden. Antalet statsanställda har samtidigt ökat i takt med att befolkningen ökar och genom satsningar på statlig verksamhet. Som andel av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden har däremot staten minskat. Efter att länge ha legat på 5,5 procent har den minskat till 5,3 procent kvartal 3 år 2022, enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik.

Rörligheten väntas minska

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar har, precis som i de senaste barometrarna, svarat att antalet årsarbetare ökar och väntas öka både 2022 och 2023. Vidare har andelen arbetsgivare som upplevt ökad personalomsättningen stigit kraftigt under 2022 men samtidigt väntas ökningen sjunka tillbaka under 2023. Detta tyder på de statliga arbetsgivarna förväntar sig att en kommande lågkonjunktur kommer att kyla ner arbetsmarknaden och att färre medarbetare då väljer att sluta. 

Trenden sedan 2012 är att statliga arbetsgivare får allt svårare att rekrytera rätt kompetens, undantaget under pandemiåren 2020 till 2021. Hösten 2022 uppgav 91 procent av de statliga arbetsgivarna att de har svårt att rekrytera.  Denna undersökning är en barometer, dvs vi frågar om ökning och minskning. Antal som svarar att något ökat minus antal som svarat att något minskat är nettotalet. Nettotalet för personalomsättningen år 2021 är 13 procent dvs något fler arbetsgivare fick en ökad personalomsättning än som fick en minskad personalomsättning. 2022 var nettotalet 48 procent dvs betydligt fler svarade att personalomsättningen ökat än som svarade att den minskat. Inför 2023, dvs i arbetsgivarnas prognos är nettotalet -3 procent, dvs fler arbetsgivare tror på en minskad personalomsättning än som tror på en ökad personalomsättning.  Det område som flest arbetsgivare uppgett att de har brist inom, 75 procent, är IT Systemutveckling och systemförvaltning. Därefter kommer IT Drift, underhåll och support där 42 procent har brist. Därpå följer Inköp och upphandling 32 procent, HR- personal 28 procent och medicinskt arbete 26 procent.

I barometern uppger 91 procent av de statliga arbetsgivarna att de har svårt att rekrytera rätt kompetens. Av Arbetsgivarverkets medlemmar säger 48 procent att de har haft en ökad personalomsättning 2022, men omsättningen förväntas minska igen 2023. IT-systemutveckling är fortfarande den kompetens som flest anger är svårast att rekrytera och bristen inom området är nu högre än någonsin. Kategorin HR- och personalkompetens har ökat från låga nivåer i föregående mätningar.

De statliga arbetsgivarnas prognos för anslagsutnyttjande har gått upp och ner genom åren, men aldrig varit så pessimistisk som inför 2023 när 49 procent av arbetsgivarna tror att de kommer att behöva utnyttja anslagskrediten, det vill säga behöva låna. Antalet anställda inom staten har ökat ända sedan 2010 och är 280685 personer år 2022. Men i procent av den totala arbetsmarknaden har andelen statsanställda minskat och år 2022 är den 5,3 procent efter att den under flera år legat runt 5,5 procent.

En allt större andel statliga arbetsgivare tror att det blir svårt att få anslagen att räcka till. Nästan hälften av myndigheterna tror att de behöver nyttja sin anslagskredit 2023. Antalet anställda inom staten ökar men andelen av den totala arbetsmarknaden är mindre än tidigare.

Fler arbetsgivare tror på en mer ansträngd ekonomi 2023

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar har, i reala termer det vill säga utöver prisökningar och inflation, under många år fått en större total budget jämfört med året innan. Så är även fallet 2022 och motsvarande förväntningar finns enligt Kompetensbarometern inför 2023. Samtidigt visar höstens barometer en kraftig ökning av antalet arbetsgivare som tror att de inte kommer få anslagen att räcka till och 49 procent anger att de tror att de behöver nyttja sin anslagskredit. Den höga inflationen drabbar även de statliga arbetsgivarna. Kostnader för allt från lokaler och pensioner ökar snabbt och ökar i en snabbare takt än anslagen.

– Förväntningarna om en ökad användning av anslagskrediten kan bero på att vi bland Arbetsgivarverkets medlemmar nu ser mycket snabbt stigande förvaltningskostnader kommande år, säger Roger Vilhelmsson.

Kompetensbarometern hösten 2022