Arbetsgivarverket välkomnar reformen om ett nytt sätt att beräkna pris- och löneuppräkningen för statliga myndigheter

Regeringen offentliggjorde idag i vårpropositionen förändringar i modellen för att beräkna pris- och löneuppräkning för statliga myndigheter. Arbetsgivarverket välkomnar denna reform som underlättar planeringen av statlig verksamhet.

Arbetskostnadsindex som används för att räkna upp myndigheternas löneanslag i den så kallade pris- och löneomräkningen har haft stora variationer mellan åren. Det har inte varit ovanligt att uppräkningarna kunnat variera mellan 5 och 0,25 procent vilket i hög grad försvårat myndigheternas planering. Regeringen inför nu istället ett system med ett glidande medelvärde av uppräkningen från och med nästa år.

– Som företrädare för de statliga arbetsgivarna är jag mycket glad över denna reform. Förändringen gör det enklare att planera verksamheten, inte minst inför stora och ofta kostsamma satsningar. Det blir också enklare att bedöma kompetensförsörjningens kostnader, vilket stärker statens attraktivitet som arbetsgivare, säger Eva Liedström Adler, generaldirektör för Arbetsgivarverket.

Arbetsgivarverket har under många år förespråkat ett system som ger en jämnare uppräkning och som är kostnadsneutralt över tid och där index beräknas som ett femårigt glidande medelvärde. När systemet nu införs ser Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson fler vinnare än bara de statliga verksamheterna.

– Jag ser också att en minskad variation i pris- och löneomräkningen gör att regeringens ekonomiska styrning underlättas genom att det blir enklare att prognosticera dessa kostnader i statsbudgeten, säger Roger Vilhelmsson.

Arbetsgivarverket kan också konstatera att den vårändringsbudget som åtföljer vårpropositionen innebär att resurser tillförs så att nedläggningshotade Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation, blir kvar.

Regeringen tillskjuter också resurser till Kriminalvården. Detta sker dels genom en budgetförstärkning för en bättre balans i rättskedjan, dels genom en omdisponering av resurser från Polisen till Kriminalvården som får ett större ansvar för transporter. En förändring som renodlar Polisens verksamhet. Regeringen gör också vissa satsningar inom arbetsmarknadspolitiken. Däremot tillskjuts inga ytterligare medel för att Arbetsförmedlingen ska kunna minska sina neddragningar. Vårändringsbudgeten innebär också besparingar som innebär en långsammare utbyggnadstakt av högskolesektorn.