Svenska erfarenheter inspirerar utvecklingen av lönebildningen i Sloveniens statsförvaltning

Arbetsgivarverket har på uppdrag av EU-kommissionen tillsammans med Frankrike, Irland, Portugal och Nederländerna bistått den slovenska statsförvaltningen i en workshop om lönebildning.

- Det är alltid givande att få bistå andra länder i EU i våra kärnfrågor, säger Eva Liedström Adler, generaldirektör på Arbetsgivarverket. Ett av målen i den internationella intressebevakningen är att sprida förståelse för den svenska modellen och vårt sätt att arbeta med parterna i statsförvaltningen. Ett annat mål är förstås att lära oss av andras erfarenheter. Det är nyttigt att i ett internationellt perspektiv få reflektera kring förutsättningar för lönebildningen.

- Sverige var inbjudet att delta för att visa ett i ett europeiskt perspektiv annorlunda angreppsätt på lönesättning av statsanställda. Jag upplevde nyfikenheten på våra lösningar som stor och att flera av dem mycket väl kan inspirera Slovenien i dess mer långsiktiga reformarbete, säger Per Stengård, pensionerad utredare som medverkade för Arbetsgivarverkets räkning.

Expertpanelen: David Denny (IRL), Sandra Onwijn (NL), Jaques Roudiere (F), Miguel Rodriguez (PT) och Per Stengård (SE).

Expertpanelen: David Denny (IRL), Sandra Onwijn (NL), Jaques Roudiere (F), Miguel Rodriguez (PT) och Per Stengård (SE).

Syftet med workshopen som hölls i slutet av november förra året, var att inspirera till en utveckling av lönebildningen. Förvaltningsminister tillika biträdande statsminister Boris Koprivnikar fokuserade i sitt anförande på att kunna arbeta med rätt hållpunkter för att förena de politiska målen med olika effektivitetsmål. Det handlar då både om att i Slovenien kunna minska antalet anställda och att nå bättre resultat. Sammanfattningsvis menade han att förändrad lagstiftning inte i sig medför någon skillnad. Statsförvaltningen måste aktivt arbeta med att genomföra förändringarna för att de ska få effekt, menade ministern.

Sverige presenterade systemet med individuell lönesättning i den svenska statsförvaltningen. Framgångsfaktorer i den svenska modellen är en robust uppföljning, fungerande ekonomistyrning, samarbete och samordning samt fortsatta politiska krav på bättre resultat och ökad effektivitet, menade Per Stengård.

Även övriga inbjudna länder redogjorde för sina belöningssystem inom statlig förvaltning och Slovenien fick därmed insyn i fyra sinsemellan olika modeller.

Bakgrunden till workshopen är att Slovenien står inför stora utmaningar. Slovenien tillämpar sedan 2008 ett lönegradssystem som i teorin ger viss flexibilitet att belöna duktiga medarbetare genom beslut om extra lönegrader och bonusar. Eftersom ca 80 procent av all personal har erhållit den högsta möjliga klassningen (excellent) har i praktiken systemet låst sig självt. Mot den bakgrunden vill den slovenska regeringen införa ett flexiblare system med prestationsbaserade löneökningar.

Slovenien har en utvecklad social dialog och ny lagstiftning om statsanställdas anställningsvillkor måste godkännas av 42 fackföreningar innan den kan föreläggas parlamentet. Ytterligare en komplicerande faktor är att Slovenien sedan finanskrisen 2009 kommit överens med facken om ett större antal tillfälliga besparingsåtgärder som upphör med automatik den 1 januari 2017. Regeringen vill förlänga dessa åtgärder vilket facken motsätter sig med motiveringen att landet åter har en viss tillväxt.

Medverkan i Slovenien är andra gången på några års sikt som kommissionen vänt sig till Sverige för att få hjälp med intressanta erfarenheter i sitt arbete med att stötta medlemsländerna i deras utveckling av förvaltningen. Förra gången var 2015 i samband med en insats i Grekland.