Regeringens kapitalkrav hotar tjänstepensionen

DEBATTARTIKEL. Regeringen vill gå längre än EU när det gäller kapitalkrav för vissa tjänstepensionsförsäkringar. Detta kan försämra avkastningen med upp till 20 procent för den som väljer trygga alternativ med garanterad avkastning. Det skriver de statliga avtalsparterna i en debattartikel som idag publiceras på Dagens Industris webbplats.

Läs denna debattartikel på Dagens industris webbplats.

Vi som företräder arbetsgivare och centrala arbetstagarorganisationer inom det statliga avtalsområdet vill med detta debattinlägg understryka vikten av att tjänstepensionsföretagen också i framtiden kan leverera goda pensioner. Detta även till den som önskar en garanterad återbäring och därför väljer en traditionell pensionsförsäkring.

Det EU-direktiv som kallas för tjänstepensionsdirektivet (det så kallade IORP II-direktivet) ska implementeras i svensk rätt genom nationella bestämmelser. I förhållande till vad som nu gäller och vad som följer av den nya EU-lagstiftningen överväger regeringen en förstärkt så kallad solvensreglering för tjänstepensionsföretag. Att det finns sådan reglering är väsentligt, men vi menar att för höga krav riskerar skjuta över målet. Det är självklart grundläggande att försäkringsföretagen kan stå för sina åtaganden. Som kollektivavtalsparter tar vi ingalunda lätt på frågan om risken för att försäkringsföretag kommer på obestånd. Det är våra anställda och medlemmar som skulle få ta konsekvenserna av en sådan händelse.

Vi välkomnar att regeringen vid implementeringen av EU-direktivet inför en självständig reglering för tjänstepensionsföretag. Vi ser emellertid ingen anledning till att Sverige skulle gå längre än vad EU-direktivet kräver och införa en strängare solvensreglering genom högre kapitaltäckningsregler än vad som hittills gällt för tjänstepensionsverksamhet. Det skulle innebära att Sverige går längre än vad andra länder gör, vilket är svårt att motivera.

Även idag finns sådana regler genom det så kallade trafikljussystemet som används av Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet. Vi anser att det hittillsvarande svenska trafikljussystemet är väl balanserat och fungerar bra. Ett införande av strängare kapitalkrav kombinerat med tillsynsåtgärder och ett utökat styrelseansvar, innebär ett behov av betydande kapitalbuffertar. Det leder i sin tur till att tjänstepensionsföretagen tvingas placera en större andel av sitt kapital i alltför säkra tillgångar som långsiktigt kan förväntas ge lägre avkastning. Beräkningar som vi låtit göra visar att tjänstepensionen för en arbetstagare kan bli så mycket som 15-20 procent lägre jämfört med om dagens kapitalkrav och tillsynsregler bibehålls.

Vid ett sådant scenario ser vi en stor fara i att spararna ofrivilligt tvingas försöka kompensera sig för detta genom att i högre utsträckning ta mer risk i sitt sparande, till exempel genom att välja fondförsäkring istället för så kallad traditionell livförsäkring med en garanterad avkastning. Därmed finns också en ökad risk för att det tryggare alternativet traditionella livförsäkringar och livförsäkringsbolag på sikt kommer att försvinna från marknaden.

Parterna avsätter ur löneutrymmet stora pengar till såväl den allmänna pensionen som de anställdas kollektivavtalade tjänstepensioner. En grundläggande förutsättning för att dagens svenska modell med kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner ska fungera, är att de försäkringsföretag som tar emot och förvaltar de inbetalda premierna har möjlighet att ge långsiktigt god avkastning på de insatta medlen. För höga kapitaltäckningskrav för tjänstepensionsinstituten riskerar att begränsa de möjligheterna. Blir förmånen av tjänstepension alltför dyr i förhållande till pensionens värde kommer frågan om att ha kvar den kollektivavtalad tjänstepension att ställas på sin spets.

Vi, de centrala statliga avtalsparterna, vill därför att den kommande lagregleringen för tjänstepensionsföretag när det gäller kapitaltäckningsreglerna ska utformas på ett sätt som innebär att den nuvarande trafikljusregleringen i praktiken bibehålls på nuvarande nivå

Med lägre allmänna pensioner står tjänstepensionen för en betydande del av försörjningen under tiden som pensionär för omkring 90 procent av alla arbetstagare. Ur ett större samhällsekonomiskt perspektiv är det alldeles nödvändigt att vi får ett långsiktigt stabilt och väl balanserat regelverk. Tjänstepensionerna är väsentliga inte bara för den enskilde pensionären utan också för samhällsekonomin och kapitalbildningen i samhället genom det långsiktiga sparande som de representerar.

Anna Falck
Förhandlingschef, Arbetsgivarverket

Lena Emanuelsson
Ordförande, Saco-S

Åsa Erba-Stenhammar
Förhandlingsledare, OFR/S,P,O

Helen Thornberg
Avtalsansvarig statlig sektor, Seko, Service- och kommunikationsfacket

Anna Falck, Lena Emanuelsson, Åsa Erba-Stenhammar och Helen Thornberg