Arbetsgivarverket kritiskt i remissvar till omlokalisering av statliga myndigheter

I remissvaret till Landsbygdskommitténs utredning ställer sig Arbetsgivarverket kritiskt till förslaget att omlokalisera statliga myndigheter då det skulle innebära effektivitetsförluster och stora kostnader för verksamheterna.

Bild på Torbjörn Eklund, ansvarig för förvaltningspolitiska frågor.Torbjörn Eklund, ansvarig för förvaltningspolitiska frågor, har skrivit Arbetsgivarverkets remissvar.

– Erfarenheter från tidigare omlokalisering av statliga myndigheter visar på effektivitetsförluster och kostnadsökningar. En viktig del i detta är att endast ett fåtal medarbetare brukar följa med vid myndighetsflyttar vilket leder till ett kompetenstapp. Erfarenheter visar att det tar tid för omlokaliserade myndigheter att kunna komma tillbaks till tidigare kapacitet, även i de fall då flytten sker till väl fungerade arbetsmarknader såsom i fallet med Konsumentverket som flyttades till Karlstad och Folkhälsoinstitutet som flyttades till Östersund. Det visar tydligt att eventuella omlokaliseringar av myndigheter behöver ske till orter där det finns goda möjligheter att hitta efterfrågad arbetskraft. Det handlar oftast om orter där lärosäten, myndigheter och företag kan samverka i det som brukas benämnas som "klusterbildningar".

I remissvaret framhåller Arbetsgivarverket att god service inte förutsätter fysisk närvaro av kontor?
– Ja, med dagens teknik finns det stora möjligheter att erbjuda service utan fysiska möten. Myndigheternas satsningar på digitala tjänster är stora och utvecklas hela tiden samtidigt som efterfrågan på dessa tjänster ökar. Ett fokus där behovet av fysiska möten blir styrande riskerar att bli problematiskt både ur service- och effektivitetssynpunkt. För de som ändå önskar ett personligt möte, kan mobila serviceställen också vara en möjlighet.

Vilka bedömningar gör Arbetsgivarverket av de statliga verksamheternas möjligheter att stödja sysselsättning i landsbygdskommuner?
– Vi förstår att varje arbetstillfälle är viktigt för varje enskild kommun. Även om antalet anställda i staten ökat de senaste åren har det skett en kraftig minskning av den statliga sektorn ur ett längre perspektiv och den statliga verksamheten är idag för liten för att annat än marginellt kunna motverka urbaniseringen. Dessutom har de statliga myndigheterna behov av högutbildad personal och verksamheterna behöver vara lokaliserade där kompetensförsörjningen kan fungera effektivt. Att staten fokuserar på kostnadseffektivitet är viktigt för svensk ekonomi och tillväxt och det gynnar långsiktigt både landsbygden och storstadsregioner.

Landsbygdskommittén pekar på en expansion av statliga jobb i främst Stockholmsområdet inklusive Uppsala län. Vilken analys gör Arbetsgivarverket kring tillväxten av statliga jobb i Stockholm?
– Vi kan se att antalet statliga jobb har ökat i Stockholmsområdet, hur mycket finns det olika uppgifter om och olika sätt att räkna på. En del av förklaringen till denna ökning är att staten som helhet har expanderat de senaste åren och då ökar förstås anställningarna även i Stockholmsområdet.

– När man tittar närmare var dessa ökningar har skett i regionen kan man se att det främst är inom lärosäten och inom polisen. Satsningar på universitet och högskolor har samtidigt gjorts över hela landet och ökningen av antalet anställda inom polisen beror sannolikt på en kraftig befolkningsökning inom regionen. Samtidigt finns det myndigheter där antalet anställda i Stockholm har minskat och där det har flyttats personalresurser från Stockholm ut till orter runt om i landet. Ett exempel på det är Skatteverket.

Arbetsgivarverket skriver att det är viktigt att värna den svenska förvaltningsmodellen när det gäller myndigheternas organisation och kontorsnät. Förklara?
– De statliga myndigheterna har det delegerade helhetsansvaret för ekonomi och arbetsgivarpolitik. Viktiga delar i detta är ansvaret för arbetskraftskostnader, lokaler och möjligheten att bestämma sin organisation. För att kunna ta detta helhetsansvar är det viktigt att myndigheterna har de verktyg som krävs för olika verksamhetsmässiga beslut, exempelvis gällande lön och lokaler. Med andra ord, har man ansvaret måste man också ha befogenheterna och det gäller också frågan om hur kontorsnätet utformas. Vi menar att det är mycket vanskligt att ändra i denna beslutsrätt för myndigheterna, utan att det får konsekvenser för övriga delar i myndigheternas helhetsansvar. Dessutom har myndigheterna starka effektivitetskrav på sig, vilket är ytterligare skäl till att de nuvarande förutsättningarna behöver bibehållas.

Läs Arbetsgivarverkets remissvar här.