Slopa planerna på medfinansiering

DEBATTARTIKEL. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har föreslagit att arbetsgivarna ska ta ett större ansvar vid sjukskrivningar. De ökade kostnaderna för medfinansiering kommer att uppgå till miljardbelopp, skriver Svenskt Näringslivs Carola Lemne, SKL:s Håkan Sörman och Arbetsgivarverkets Eva Liedström Adler i en gemensam debattartikel i Dagens Industri.

Läs denna debattartikel på Dagens industris webbplats.

Regeringen vill öka arbetsgivarnas kostnader för sjukfrånvaro genom att återinföra den så kallade medfinansieringen. Detta trots att en liknande modell prövades under 2005-2007 men avskaffades eftersom den förfelade sitt syfte. Den ledde inte till att sjukskrivna medarbetare återgick i arbete. Tvärtom, den försvårade för personer med ohälsorisk att få arbete eftersom arbetsgivare blev än mer försiktiga vid rekrytering.

Friska medarbetare och en god arbetsmiljö är självklara förutsättningar för att arbetsgivare ska kunna bedriva långsiktigt hållbar verksamhet. Därför står förebyggande insatser och rehabilitering av sjukskrivna medarbetare högt på arbetsgivarnas agendor.

Men trots god arbetsmiljö och förebyggande arbete kan arbetsgivare inte alltid påverka sjukfrånvaron. Många sjukfall orsakas av faktorer utanför arbetsplatsen. Medarbetare  skadas under fritidsaktiviteter, eller får problem i sin livssituation som påverkar hur de mår. Ibland blir sjukfrånvaron lång i väntan på medicinsk behandling.

Sjukfrånvarons kraftiga upp- och nedgångar är unika för Sverige och kan inte förklaras av motsvarande förändringar i hälsa eller arbetsmiljö. Vi ser med stor oro på de nu ökande sjukskrivningarna. Från historiskt låga sjuktal om sex dagar 2010 har sjukskrivningarna återigen ökat kraftigt och uppgår nu till drygt tio dagar. Detta sker i ett läge då regeringen nyligen tagit bort den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen.

Nu föreslår regeringen en åtgärd som tidigare inte visat sig lösa problemet. Planerna på att återinföra medfinansiering för en sjukpenning utan bortre gräns får allvarliga konsekvenser för alla arbetsgivare. De ökade kostnaderna för medfinansiering kommer att uppgå till miljardbelopp.

Sjukfrånvaron varierar dessutom geografiskt. Den tenderar att vara högre i orter med svag arbetsmarknad, hög arbetslöshet och utflyttning. De är faktorer som en enskild arbetsgivare inte kan styra över. Medfinansiering innebär att arbetsgivare på dessa orter får bära större kostnader än jämförbara arbetsgivare i tillväxtregioner.

Vi vet att ökat kostnadsansvar för sjukfrånvaron innebär att arbetsgivarna blir än mer försiktiga att rekrytera. Det försvårar möjligheterna att få arbete för personer med ohälsohistorik och risk för långvarig sjukfrånvaro. Det var just därför medfinansieringen avskaffades 2007.

Det saknas inte ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna att vara aktiva i sjukprocessen och ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga. Tvärtom.

Arbetsgivare har redan mycket starka ekonomiska drivkrafter att vara aktiva. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen och premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier.

Sjukförsäkringen är en viktig del av trygghetssystemet och finansieras genom arbetsgivaravgiften. Men när kostnaderna för sjukförsäkringen har sjunkit kraftigt över tid har inte de totala arbetsgivaravgifterna minskat. Istället har skattedelen, som inte motsvaras av någon försäkringsförmån (allmänna löneavgiften), successivt höjts. Detta överuttag motsvarar numera nästan en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. Arbetsgivarna finansierar alltså redan sjukfrånvaron - med råge.

Istället för att lägga ytterligare miljarder till en redan tung kostnadsbörda för sjukfrånvaron på arbetsgivarna, bör regeringen använda den allmänna löneavgiften som den är tänkt, som regulator eller ”dragspel” vid utgiftsökningar inom socialförsäkringen.

Det finns förslag som regeringen kan genomföra för att minska sjukfrånvaron. Vi ser stora möjligheter i att gå vidare och utveckla trepartssamtal mellan vården, arbetsgivaren och arbetstagaren i samband med sjukskrivning. Det är också vad den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen nyligen föreslog.

En hållbar sjukförsäkring leder till ökad sysselsättning och tar tillvara de sjukskrivnas arbetsförmåga. Det sker inte genom att ytterligare öka arbetsgivarnas kostnader och försvåra möjligheterna till arbete för människor med sjukdomshistorik eller funktionsnedsättning. Därför borde regeringen skrinlägga planerna på medfinansiering.

Carola Lemne
VD, Svenskt Näringsliv

Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Eva Liedström Adler
Generaldirektör, Arbetsgivarverket