Framtida ledarskap handlar om att se helheter

Erik Fernholm som är föreläsare och expert i applicering av kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi samt organisationsutveckling och ledarskap höll en evidensbaserad föreläsning om värderingsstyrning. Från kontroll till tillit.

Vad kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap enligt dig?

Bild på föreläsaren Erik Fernholm (jpg).

– Ledarskap ett otroligt stort begrepp som innefattar allt från det ledarskapsmässiga hantverket till visionen. Definierar jag framgång som att effektivt och hållbart bidra på så många nivåer som möjligt så skulle jag säga att kärnan för framgångsrikt ledarskap är värderingsmässig mognad. Anledningen till att detta blir centralt, speciellt i dagens samhälle är för att ledarens värderingar avgör deras syn på omvärlden, människor och formandet av framtiden. Ingångsvärdena inom dessa tre områden sätter sedan spelreglerna för allt som kommer sen. Som prioriteringar, mål, beteenden, strukturer, värderingar och syfte. Lever ledaren i en syn där deras ökande framgång ska bevisas eller en syn där deras ansvar är att ta så kloka beslut som möjligt för alla som påverkas så får vi olika konsekvenser och organisationer på sikt.

Hur kan chefer bidra till att nuvarande och framtida medarbetare blir än mer motiverade och engagerade?

– Forskningen tillsammans med de beprövade föregångsexempel som finns visar på att det finns mycket man som chef kan göra som har effekt. Ett exempel är att stärka medarbetarnas självstyre och påverkan. Detta kan göras genom att involvera dem i strategiska beslut, främja en öppenhet av information och låta dem ta så mycket ansvar som är rimligt för målsättning, arbetsprocess, sammansättningar av team, vilka feedback-system som är träffsäkra och inte. Går det dessutom att synliggöra framsteg, våga lyfta goda exempel på beteenden och beslut samt att hjälpa individer känna och se vilken skillnad de gör för andra människor så är man på god väg.

Vilken är den största utmaningen för framtidens ledare?

– Den största utmaningen är att förändringstakten i omvärlden nu går snabbare än vår anpassningstakt. Gamla sätt att känna trygghet och kontroll blir utdaterade. Tiden mellan stora överraskningar eller avvikelser minskar kontinuerligt. Följden är att många ledare känner sig tudelade mellan prioriteringar, blir reaktiva och tappar långsiktigheten. Något som inte bara påverkar resultat men också kultur och engagemang. Åtgärder som fungerat tidigare får inte samma effekt och utmaningen blir att utforska de organisationsformer, kulturer och arbetssätt som kan hantera en ökande komplexitet. Två större utmaningar kommer ur detta. Den ena är att för att utveckla ledarskap efter nya spelregler så måste du kunna se hela systemet utifrån, något som kräver enormt mycket av individerna som ska göra det. Den andra utmaningen är att modellerna som är bättre anpassade för komplexitet är mindre centralstyrda och mer anpassningsbara och där den överblick och kontroll som ledare hade förr blir omöjligt. Detta ger att ledare ska lära sig att gå emot sin egen natur för att bli relevanta i framtiden.

Hur kan forskningen bidra till att utveckla ledarskapet på våra arbetsplatser?

– Forskningen är ett sätt att lära och förstå men också en metodik som hjälper oss med detta. Forskningen visar att kulturen och engagemanget är drivkrafterna bakom resultaten. Men forskningen visar också att man aldrig hittat en specifik personlighetstyp som passar som ledare. Snarare hittar man ledare hos människor som jobbat mycket med den inre aspekten av ledarskapet och sig själva. De har inte bara värderingar som de leder och agerar utifrån, utan har utvecklat dessa värderingar från att till exempel handla om sig själva till att också ta in teamet, organisationer och samhället.

Min reflektion är att vi inte i samma utsträckning behöver ledare som är snabbare, smartare eller starkare. Ledarutveckling har i decennier handlat om denna instrumentella utveckling och utmaningarna det ger ser vi på många områden i organisationer men även politik och samhället idag. Forskningen pekar istället mot ett framtida ledarskap som handlar om att se helheter och som utvecklar våra värderingar så att kartorna vi navigerar efter är lika sammankopplade som den verklighet vi lever i.