Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik 2015

Arbetsgivarverket producerar årligen tidsanvändningsstatistik vilken visar hur årets möjliga arbetstimmar fördelar sig på arbetad tid och olika typer av frånvaro. Det senaste årets statistik, som avser kalenderår 2015, visar på en fortsatt hög ökningstakt av sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron i staten fortsätter att öka

Sjukfrånvaron i staten fortsätter att öka och förstärker därmed den trend som pågått sedan 2011. Den totala sjukfrånvaron i tidsanvändningsstatistiken för 2015 är 3,8 procent. Det innebär en ökning av sjukfrånvaron på 0,2 procentenheter jämfört med 2014. Tas hänsyn till den strukturella effekten av att Försvarsmakten inte är med i underlaget för 2014 så blir ökningen mellan 2014 och 2015 högre. Den blir då närmare en halv procentenhet, vilket är en större ökning än under de två föregående åren dessförinnan.

Om sjukfrånvaron delas upp efter sjukfallens längd blir det tydligt att det framförallt är en ökning av långtidssjukfrånvaron som har bidragit till de senare årens ökning av sjukfrånvaron.

Diagram 1. Utveckling av sjukfrånvaron uppdelat på sjukfrånvarons längd

Diagram: Utveckling av sjukfrånvaro uppdelat på sjukfrånvarons längd

Ökar sjukfrånvaron inom hela staten?

Sjukfrånvaron ökar inom alla delar av staten, men nivån varierar mellan verksamhetsinriktningarna.

Diagram 2. Utveckling av sjukfrånvaron per verksamhetsinriktning

Diagram: Utveckling av sjukfrånvaron per verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. skiljer sig från de andra verksamhetsinriktningarna i flera avseenden. Sjukfrånvaron är högst under hela den redovisade tidsperioden och den börjar också öka igen tidigare än för de andra verksamhetsinriktningarna. Mellan åren 2012 till 2014 är dessutom ökningen av sjukfrånvaron den största.

De senaste två åren är det dock verksamhetsinriktningen Samhällsskydd och rättsskipning som står för den högsta ökningen, nästan 0,7 procentenheter. Därefter följer Fritidsverksamhet, kultur och religion med 0,6 procentenheter, Allmän offentlig förvaltning med 0,5 procentenheter och sedan Socialt skydd m.m. med 0,4 procentenheter. Inom Näringslivsfrågor m.m. och Utbildning är ökningen 0,3 procentenheter. Sjukfrånvaron går också upp inom verksamhetsinriktningen Försvar. Den höga sjukfrånvaron för 2014 beror, som tidigare nämnts, på att Försvarsmakten inte är med i underlaget 2014.

Sammantaget innebär de senaste årens uppgång av sjukfrånvaron att den nu är något högre än 2007, 3,8 procentenheter jämfört med 3,7 procentenheter. 

Hur ser det ut för olika köns- och åldersgrupper?

Sjukfrånvaron visar ett tydligt köns- och åldersmönster inom staten såväl som i samhället i stort. Kvinnor har ofta dubbelt så hög sjukfrånvaro per åldersgrupp jämfört med motsvarande åldersgrupp för män. När det gäller den längre sjukfrånvaron, den som varar mer än 60 dagar, förstärks mönstret ytterligare. Här kan kvinnorna i en viss åldersgrupp vid ett visst tillfälle ha upp till fyra gånger så hög långtidssjukfrånvaro som männen i samma åldersgrupp. Efter de senare årens mycket påtagliga ökning av långtidssjukfrånvaron för kvinnorna inom samtliga åldersgrupper är långtidssjukfrånvaron 2015 på en högre nivå än 2007. Särskilt tydligt är detta för de tre yngsta åldersgrupperna. Nivån för den yngsta åldersgruppen har mer än fördubblats mellan 2007 och 2015 även om den fortfarande är på en förhållandevis låg nivå.

Långtidssjukfrånvaron för männen går också upp för samtliga åldersgrupper. (Den förhållandevis höga eller i något fall högre långtidssjukfrånvaron för 2014 jämfört med 2015 beror på att Försvarsmakten inte är med 2014). Ökningen är däremot inte alls lika dramatisk som för kvinnorna. Det är endast för den äldsta åldersgruppen som nivån är synbart högre 2015 jämfört med 2007 och för åldersgruppen 50-59 år är det fortfarande en bit kvar till 2007 års nivå.

Diagram 3 Utveckling av långtidssjukfrånvaron (> 60 dagar) per kön och åldersgrupp

Diagram: Utveckling av långtidssjukfrånvaron (> 60 dagar) per kön och åldersgrupp

Bakgrund till tidsanvändningsstatistiken

Tidsanvändningsstatistiken har sedan år 2000 tagits fram årligen av Arbetsgivarverket genom frivilligt deltagande bland medlemmarna. Den kan användas som en gemensam grund för arbetsgivarsamverkan kring egna och gemensamma resultat. Statistiken har bl.a. varit utgångspunkten för att utveckla hälsorelaterade nyckeltal som de större myndigheterna inom statsförvaltningen tagit initiativ till.

Statistikens omfattning

Tidsanvändningsstatistiken för år 2015 omfattar 158 medlemmar som tillsammans har 207 700 anställningar. Detta motsvarar 66 procent av alla medlemmar som har haft verksamhet hela året och 80 procent av de statliga anställningarna. Motsvarande uppgifter för 2014 är 65 procent av medlemmarna och 69 procent av anställningarna. Den stora ökningen av andelen anställningar beror på att Försvarsmakten är med i statistikunderlaget igen. Eftersom Försvarsmakten utgör närmare åtta procent av staten påverkar deras uppgifter värdena för hela staten. Detta måste tas hänsyn till när värdena för 2014 och 2015 analyseras både vad gäller uppgifter för staten totalt samt förändringar gentemot föregående år.