Välbehövlig satsning på utbildning men skattehöjningar riskerar att minska arbetskraftsutbudet

Sverige står inför en växande matchningsproblematik där allt fler utan gymnasieutbildning blir utan jobb samtidigt som det finns brist på välutbildade inom vissa områden. Arbetsgivarverket välkomnar därför budgetpropositionens utbildningssatsningar.

Ökade satsningar på bostäder och bättre infrastruktur ökar rörligheten på arbetsmarknaden och gynnar också sysselsättningen. Samtidigt finns inslag i budgeten som riskerar att minska dynamiken och antalet arbetade timmar. Återinförandet av löneskatter för äldre bidrar inte till ett längre arbetsliv utan gör det dyrare att anställa äldre. Arbetsgivarverket är också kritiskt till nedtrappningen av jobbskatteavdraget och den frysta skiktgränsen för statlig inkomstskatt som resulterar i ökad marginalskatt och minskad avkastning på högre utbildning.

– På sikt riskerar detta att innebära färre välutbildade i Sverige och ett minskat antal arbetade timmar, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket, i en kommentar.

Arbetsgivarverket är också kritiskt till att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort. Det är rimligt att en försäkring som är till för en tillfällig nedsättning av arbetsförmågan har en bortre gräns. En begränsning av tiden med sjukpenning ger inblandade parter större incitament att löpande och tidigt vidta återgärder som kortar sjukfrånvaron.

– Idag ökar kostnaderna för sjukfall snabbt och ett slopande av en bortre gräns skulle sannolikt försämra arbetskraftsutbudet och förlänga sjukfrånvaron, säger Roger Vilhelmsson.

En viktig satsning är mer resurser till skolan. Arbetsgivarverket välkomnar detta men konstaterar samtidigt att denna satsning också innehåller ett direkt politiskt inhopp i lönebildningen från regeringens sida genom öronmärkta pengar till lärarnas löner.

– Det är viktigt att stärka läraryrkets attraktivitet men det är olyckligt med en politisk inblandning i lönebildningen vilket riskerar att leda till kompensationskrav från den övriga arbetsmarknaden, säger Eva Liedström Adler, generaldirektör på Arbetsgivarverket, i en kommentar.

Regeringen vill utreda vilka myndighetsfunktioner inom de statliga verksamheterna som kan vara lämpliga att utlokalisera. För att kunna fullgöra sitt uppdrag anser Arbetsgivarverket att myndigheterna och myndighetscheferna behöver ha de befogenheter och mandat som följer både med det ekonomiska ansvaret och med effektiviseringskraven på verksamheten. Det är därför av stor vikt att myndigheternas frihet att bestämma sin inre organisation inte förändras.