Styrning som kan ge missriktat fokus

För mycket mål- och resultatstyrning riskerar att ta tid och kraft i onödan från de offentliga verksamheterna, menar forskaren Bengt Jacobsson som gästade Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling den 22 maj.

Bengt Jacobsson forskar i organisationsteori vid Södertörns högskola och har skrivit boken "Governing the embedded state" som handlar om styrningen av den offentliga förvaltningen. Vid tredje mötet i Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling beskrev han tre långsiktiga trender som samtidigt medför utmaningar för statsförvaltningen.

Den första trenden är en ökande europeisering, där initiativen till förändrade regelverk allt oftare har sitt ursprung i EU genom till exempel EU-direktiv eller europeiska standarder. Trend nummer två kallar Bengt Jacobsson för en tilltagande fragmentisering, där myndigheterna blir allt mer fristående från varandra, och anammar företagsliknande organisationsmodeller.

Av dessa två trender följer den tredje, som handlar om styrningen av de offentliga verksamheterna. Där ser Bengt Jacobsson en tendens av ökande mål- och resultatstyrning, som gradvis växt sig starkare under de senaste decennierna, och tagit sig uttryck i den styrmodell som kallas New public management. Denna styrmodell riskerar att ta för mycket tid och kraft till uppföljning och återrapportering och göra att verksamheten drivs mindre effektivt, menar Bengt Jacobsson.

Kanske blir den stora fokuseringen på uppföljning och återrapportering av mål och resultat också onödig eftersom politikerna i själva verket har två andra styrverktyg som ger större effekt, enligt Bengt Jacobsson. I sin forskning har han undersökt hur politiker faktiskt styr och kommit fram till att de framförallt använder två metoder: organisering och mikrostyrning. Organiseringen kan liknas vid att utforma själva spelplanen och innebär till exempel att skapa eller avveckla olika myndigheter, peka ut vilka myndigheter som ska granska andra eller hur myndigheter ska samarbeta med varandra. Organiseringen kompletteras av mikrostyrningen när verkligheten påkallar behov av förändrade direktiv. Mikrostyrning kan till exempel ges till myndigheterna genom uppdrag i regleringsbrev.

Bengt Jacobsson menar att den offentliga förvaltningen troligen skulle fungera effektivare om myndigheterna inte behövde lägga lika mycket tid och kraft på att följa upp och återrapportera kvantifierade mål, en slutsats som ligger i linje med regeringens ambition att utveckla styrningen i offentlig sektor (öppnas i nytt fönster).

Detta var det tredje mötet i Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling som drivs gemensamt av Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. I programmet arbetar sex myndigheter gemensamt med att utveckla sin verksamhet strategiskt utifrån den statliga arbetsgivarpolitiken. Vid det fjärde och avslutande mötet den 11 september gästar historikern och författaren Henrik Berggren och kommer då att tala om förhållandet mellan individen, samhället och statsförvaltningen.

Mer information

Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling