Socialförsäkringsutredningens breda förankring en styrka för framtida reformer

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har efter drygt fyra års arbete lämnat sitt slutbetänkande. Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson framhåller att det är positivt att det finns en bred parlamentarisk uppslutning kring grundläggande principer.

– Jag tolkar utredningens slutbetänkande som att det finns en bred samsyn kring att framtida reformer ska syfta till att bibehålla en god trygghet för individen med utgångspunkt från samhällsekonomiskt ansvarsfulla lösningar, säger Ulf Bengtsson.

Samtidigt efterlyser Arbetsgivarverket att utredningen avseende arbetslöshetsförsäkringen borde tagit initiativ till förändring. Utredningen anser att den nuvarande modellen med frivilliga a-kassor är ändamålsenlig och att fördelarna med ett obligatorium kan nås med dagens system. Hur fler ska omfattas av försäkringen är dock inte särskilt tydligt. Utredningen resonerar visserligen kring förbättringar av ersättningar och sänkta kvalifikationskrav, men mer konkreta förslag och kostnadskalkyler saknas.

– Den pågående digitaliseringen i samhället kommer göra att många jobb och branscher försvinner medan nya tillkommer. En fungerande omställningsförsäkring i form av en arbetslöshetsförsäkring som täcker alla blir därför viktigt i framtiden. Det bästa sättet att garantera ett sådant skydd för alla på en snabbt föränderlig arbetsmarknad, är att införa en allmän eller obligatorisk försäkring, säger chefekonom Roger Vilhelmsson.

Ett intressant förslag handlar om ett nytt inkomstunderlag i socialförsäkringen, som ska baseras på de genomsnittliga faktiska inkomsterna under tolv månader före försäkringsfallet. Arbetsgivarverket ställer sig positivt till detta under förutsättning att arbetsgivarna inte belastas med en för tung administrativ börda.

Ett annat förslag handlar om att Försäkringskassans samordningsansvar för rehabilitering ska ersättas med ett uppföljningsansvar. Kommittén anser att det samordningsansvar som Försäkringskassan idag har för rehabiliteringsåtgärder kan innebära att arbetsgivare och företagshälsovård väntar på Försäkringskassans initiativ istället för att själva tidigt erbjuda den försäkrade insatser. Kommittén föreslår däremot inte någon förändring av arbetsgivarens nuvarande rehabiliteringsansvar.

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen föreslås kunna tas bort på sikt och ersättas av en regelbunden kontroll där Försäkringskassan med högst ett halvårs mellanrum utreder den sjukskrivnes arbetsförmåga.

– Det är möjligt att utredningens förslag kan innebära en utveckling där den bortre tidsgränsen kan tas bort men fokus bör i nuläget ligga på de åtgärder som kan bryta en negativ trend med ökad sjukfrånvaro snarare än en diskussion om den bortre gränsen, säger Ulf Bengtsson.

Inga större förändringar inom arbetsskadeförsäkringen föreslås, utan kommittén vill satsa på åtgärder som leder till en mer rättssäker arbetsskadeförsäkring. Man vill bland annat att ett arbetsmedicinskt råd ska bildas och man vill satsa på långsiktig forskning samt inrätta en permanent funktion för utvärdering och forskning om arbetsmiljö och arbetsskador.

Arbetsgivarverket har tidigare bland annat i remissvaret till pensionsåldersutredningen konstaterat behov av någon form av nationellt kunskapscentrum för att sprida kunskap om sjukförsäkrings- och arbetsmiljöfrågor. Det är något som ligger i linje med denna del av utredningens förslag.

Arbetsgivarverket kommer att återkomma i remissvar med närmare synpunkter på utredningens förslag.