Förslag till inriktningsbeslut för avtalsrörelsen 2016

En central inriktning under de senaste avtalsrörelserna har varit att alla avtal på det statliga avtalsområdet ska bidra till en effektiv verksamhet. De behöver därför kontinuerligt anpassas så att de stödjer de statliga arbetsgivarnas framtida utmaningar och förändrade förutsättningar i verksamheten. Denna inriktning ska fortsätta. Avtalen måste lämna stor frihet för lokal verksamhetsanpassning allt i syfte att skapa förutsättningar för flexibla lösningar och stödja en önskvärd utveckling utan att generera onödiga kostnader. Avtalen ska ge förutsättningar för att kunna individanpassa olika anställningsvillkor genom enskilda överenskommelser för att främja kompetensförsörjning.

Avtalen ska på ett kostnadseffektivt sätt stödja arbetslinjen och i möjligaste mån stimulera till ett längre arbetsliv.

Arbetet med att utveckla de centrala löneavtalen så de blir ett än mer verksamt styrmedel för de statliga arbetsgivarna ska fortsätta. En viktig princip i arbetet är att lönebildningen utgår från varje verksamhets förutsättningar. Därför är målet att de kommande löneavtalen ska vara utan alla former av siffermässiga garantier. Avtalens konstruktioner ska också bidra till att skapa förutsättningar för en lokal lönebildning med resultat i fokus. För att stärka kopplingen mellan lön och resultat ska avtalens huvudprincip vara att lön ska fastställas genom dialog mellan chef och medarbetare (lönesättande samtal).

Verksamhetsanpassning av arbetstiden är en strategisk viktig arbetsgivarpolitisk fråga. Verksamheten ska kunna bemannas under de tider på dygnet och de dagar som efterfrågas av medborgare, kunder och andra intressenter. Förutsättningarna att hantera arbetstidsfrågorna på ett kostnadseffektivt sätt som stödjer verksamhetsutvecklingen ska därför stärkas.

Inriktningsbeslutet fastställdes av Arbetsgivarverkets kollegium vid årsmötet den 12 november 2015.