Lönsamt förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Arbetsgivarföreträdare för alla arbetsmarknadssektorer samt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson samtalade under Almedalsveckans fjärde dag om vad arbetsgivare kan göra för att förebygga psykisk ohälsa och vilka incitament som behövs för detta.

Bild: Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson; Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverket; Carina Lindfeldt, Svenskt Näringsliv och Ingela Garder Sundström, Sveriges kommuner och landsting, samtalade om psykisk ohälsa i arbetslivet.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson; Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverket; Carina Lindfeldt, Svenskt Näringsliv och Ingela Garder Sundström, Sveriges kommuner och landsting, samtalade om psykisk ohälsa i arbetslivet.

Seminariet arrangerades av Hjärnkoll, en kampanj för att förändra attityder till psykisk ohälsa i samhället, som drivs av bland andra myndigheten Handisam.

Lars Ahlin, förbundsordförande i Sveriges psykologförbund, inledde med att berätta hur förbundet tagit fram en modell för att beräkna vilka ekonomiska kostnader som psykisk ohälsa på arbetsplatsen innebär för arbetsgivaren.

− Det innebär stora kostnader både i produktionsbortfall från den drabbade, men kan också ofta orsaka störningar för andra medarbetare som leder till minskad produktivitet, sa Lars Ahlin.

Hur stora är då problemen med psykisk ohälsa och den psykosociala arbetsmiljön inom olika delar av arbetsmarknaden?

Staten är den sektor som har lägst sjukskrivningsgrad och den fysiska arbetsmiljön är generellt god, berättade Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverkets generaldirektör. Men naturligtvis finns arbetsmiljöproblem även inom staten. Framförallt två områden sticker ut.

− Det gäller stress men också risken att utsättas för hot och våld i arbetet, berättade Ulf Bengtsson. Det senare har delvis att göra med naturen hos vissa statliga yrken, som polis och kriminalvårdare, men negativa tendenser finns också inom andra yrkesgrupper.

− Som arbetsgivare kan vi bidra till att motverka den psykiska ohälsan som är stressrelaterad genom att ge medarbetaren mycket egenkontroll och stort eget ansvar över arbetets utformning. Det är också viktigt att formulera tydliga mål och att följa upp dessa, fortsatte Ulf Bengtsson.

De tydliga incitamenten för att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa finns där inom staten, tyckte Ulf Bengtsson.

− Det är uppenbart att medarbetare som inte kan leverera fullt ut, till exempel till följd av psykisk ohälsa, innebär ett produktionsbortfall och även kan orsaka kostnader för arbetsgivaren i form av sjukskrivningar. Vi har därför allt att vinna på att motverka den psykiska ohälsan också ur ett verksamhetsperspektiv.

De ekonomiska incitamenten är tydliga även på den privata sidan, ansåg Carina Lindfeldt, chef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

− Många av våra medlemmar är småföretag och där handlar det istället ofta om en kunskapsbrist om hur man kan förebygga problem med psykisk ohälsa. Vi har därför en stor utmaning i att nå ut med denna kunskap till våra medlemmar, sa Carina Lindfeldt.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson höll med om att vinsterna med att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa i arbetslivet är tydliga också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Samtidigt finns vissa strukturella problem, som dålig samordning mellan sjukförsäkring och sjukvård, menade Ulf Kristersson. Sjukförsäkringen är också snarare riggad för handfasta, fysiska problem och passar sämre för psykisk ohälsa som har en mer långsiktig problembild – en spegling av att vi rört oss från ett samhälle med många fysiska jobb mot ett tjänstesamhälle.

− Därför finns det skäl för översyn av systemen så att de bättre kan anpassas till dagens behov, sa Ulf Kristersson.

Läs mer

www.hjarnkoll.se