Konjunkturinstitutet rapporterar om stark utveckling av kvinnors löner i staten sedan 2003

Konjunkturinstitutet (KI) har presenterat sin årliga lönebildningsrapport. Arbetsgivarverkets chefekonom Roger Vilhelmsson kommenterar de viktigaste nyheterna för statens del bland annat om en stark utveckling för kvinnors löner.

– Övergripande visar KI:s rapport att de totala löneökningarna mellan 2003 och 2012 ökat mer för privata tjänstemän och kommun- och landstingsanställda än för statligt anställda. Ser man bara på utvecklingen för kvinnor inom respektive sektor är löneökningarna däremot störst i statsförvaltningen, säger Roger Vilhelmsson.

Under perioden 2005 till 2012 minskade löneskillnaderna mellan män och kvinnor på hela arbetsmarknaden från cirka 19 procent till cirka 16 procent. För statens del minskade löneskillnaderna från cirka 16 procent till cirka 10 procent under samma period. Enligt KI har staten efter kommunerna den lägsta löneskillnaden mellan män och kvinnor.

– Statens verksamhet har under en lång rad år förändrats på ett sätt som gynnat kvinnors karriärutveckling. Enklare typer av arbetsuppgifter har försvunnit till förmån för mer kvalificerat tjänsteinnehåll. Andelen högutbildade kvinnor har ökat inom staten och de kvinnliga cheferna har blivit flera.

Lönespridningen på arbetsmarknaden som helhet ökade åren 1996–2000 för att sedan plana ut eller minska. Inom landstingen och staten har däremot lönespridningen fortsatt att öka svagt. Totalt sett har privat sektor störst lönespridning följt av landstingen, staten och kommunerna.

– Lönespridning kan bero på strukturella förändringar som till exempel ökad spridning i yrke, utbildning och erfarenhet men också på en förändring i hur olika kompetenser och prestationer lönesätts och värderas i verksamheten. Som arbetsgivare är lönespridning önskvärt som ett resultat av att man använt lön som styrmedel utifrån individens skicklighet och resultat, säger Roger Vilhelmsson.

KI konstaterar också att arbetsmarknadens funktionssätt tycks ha försämrats. Arbetskraftens och de arbetslösas sammansättning verkar ha förändrats sedan mitten av 2000-talet vilket bidragit till både en sämre matchning och fler långtidsarbetslösa.

– Inte minst är det gruppen utan gymnasieutbildning som ökat och som inte har de kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar. En annan sida av matchningsproblemet kan gälla yrkesområden för högutbildade. Staten har generellt sett inga problem med brist på arbetskraft men för vissa typer av IT-kompetens finns det en brist, avslutar Roger Vilhelmsson.

Läs mer

Lönebildningsrapporten 2013 [Konjunkturinstitutet]