Sammanfattning och kommentar Kompetensbarometern hösten 2021

Kompetensbristen inom staten fortsätter att öka men är fortfarande lägre än innan coronapandemin. Sett till hela den statliga sektorn är den mest utbredd bland IT-kompetens. Trenden att fler myndigheter utnyttjar anslagskrediten och färre anslagssparar fortsätter. Andelen som anslagssparar har aldrig varit så låg.

Gå till Kompetensbarometern för hösten 2021

Medlemmarnas kompetensförsörjning

Brist på kompetens ökar igen

Hösten 2021 uppgav 68 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar att de haft brist på lämpliga sökande. Det är en ökning sedan hösten 2020 då andelen låg på 44 procent och även en ökning sen i våras då andelen låg på 62 procent. Anställningsplanerna på svensk arbetsmarknad är rekordhöga. Konkurrensen om arbetskraft ökar nu mycket snabbt. Bristen på arbetskraft ökar framför allt för utbildad arbetskraft vilket även påverkar den statliga sektorn.

Diagram: Andel medlemmar som rapporterat brist på lämpliga sökande 1998 till 2021

Diagrammet visar hur stor andel av Arbetsgivarverkets medlemmar som från 1998 till hösten 2021 rapporterat att de haft brist på lämpliga sökanden vid rekrytering. I samband med krisen inom it-branschen våren 2001 blev det lättare att rekrytera till staten och bristen minskade kraftigt under några år, från 75 procent brist 2001 till endast 10 procent i slutet på 2005. Sedan 2005 har bristen varierat men ökat långsiktigt fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt, från 80 procent till 44 procent, beroende på Coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden. Under 2021 har bristen ökat igen och var under hösten 68 procent.

Sedan 2005 har kompetensbristen i staten långsiktigt ökat, fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt på grund av pandemin, men ökar nu snabbt igen under 2021.

IT-kompetensbristen kommer tillbaka

Trots att bristen på IT- kompetens minskade under pandemiåret 2020 så har den snabbt vänt tillbaka under 2021. Liksom tidigare är bristen hos Arbetsgivarverkets medlemmar störst inom IT- och systemutveckling. 39 procent av medlemmarna säger sig haft brist inom IT- och systemutveckling under det senaste halvåret.

Bristen på kompetens inom juridiskt utredningsarbete har minskat något men är fortfarande hög, framförallt inom verksamhetsområdena Socialt skydd och Allmän offentlig förvaltning där nästan hälften av arbetsgivarna upplever brist på jurister.

Dock är det värt att notera att av de medlemmar som rekryterar poliser och brottsutredare har 68 procent brist på denna personalgrupp. Inom staten arbetar cirka 20 000 poliser och brottsutredare jämfört med cirka 15 000 inom IT-systemutveckling.

Diagram: Utveckling av kompetensbristen inom it-systemutveckling och förvaltning samt juridiskt utredningsarbete våren 2017 till hösten 2021

Kompetensbristen inom it-systemutveckling och förvaltning har sjunkit från 34 procent hösten 2019 till 12 procent hösten 2020. Under 2021 ökar bristen igen och var under hösten 39 procent. Kompetensbristen inom juridiskt utredningsarbete minskade kraftigt under 2018, från 31 procent till 8 procent och minskade därefter något ytterligare. Hösten 2020 var bristen två procent. Under 2021 ökar bristen igen och var under hösten 17 procent.

Kompetensbristen inom It-systemutveckling och förvaltning har vänt uppåt och bristen på jurister har ökat avsevärt.

Lättare att behålla personal

Andelen medlemmar som upplever svårigheter att behålla personal har sjunkit kraftigt de senaste två åren. Hösten 2019 angav nästan hälften av medlemmarna att de hade svårigheter att behålla personal. År 2021 är det bara 12 procent som har sådana svårigheter. Störst svårigheter har man inom verksamhetsområdet Utbildning där 26 procent av arbetsgivarna har svårigheter att behålla personal.

Minskning av uppsägningar och övertalighet

Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret har minskat från 40 till 22 procent och även de som anser att de har övertalighet det kommande året har minskat från 30 till 23 procent.

Likartat läge vad gäller chefer med personalansvar

När det gäller chefer med personalansvar är rekryteringsläget relativt bra. Brist på chefer med personalansvar och svårigheter att behålla chefer fortsätter att minska från redan låga nivåer (från 6 respektive 3, till 3 respektive 0 procent). Men det ser olika ut i statens olika verksamhetsområden. Bristen på chefer är störst inom Allmän offentlig förvaltning där 17 procent av arbetsgivarna har brist på chefer.

Oförändrat antal årsarbetare

I vårens prognos trodde 40 procent på ett ökat antal årsarbetare under 2021. I höstens reviderade prognos har andelen ökat till 55 procent. I den prognos som de statliga arbetsgivarna gör för 2022 är andelen ungefär densamma, 56 procent tror på en fortsatt ökning. Något fler tror på en ökad personalomsättning, i alla fall jämfört med den kraftiga minskningen under 2020.


Medlemmarnas ekonomi

Medlemmarnas totala budget ökar

72 procent av medlemmarna har rapporterat en ökad budget 2021 i reala termer (när hänsyn tagits till inflation). 68 procent förväntar sig en ökad budget år 2022. Trenden är att budgeten för Arbetsgivarverkets medlemmar i reala termer årligen ökar. Detta beror sannolikt på att en växande befolkning leder till större omfattning på den statliga verksamheten med ökade investeringar och transfereringar. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar. För att mildra konsekvenserna av pandemin har regeringen dessutom utöver ordinarie budget gett vissa myndigheter extra pengar.

Diagram: Andel medlemmar som fått en ökad eller minskad total budget i reala termer

Diagrammet visar hur många procent av Arbetsgivarverkets medlemmar som haft en budgetökning jämfört med föregående år. 2018 hade 72 procent fått en budgetökning, 2019 58 procent, 2020 69 procent, 2021 72 procent, 2022 förväntar sig 68 procent av medlemmarna en budgetökning.

Trenden är att allt fler medlemmar fått en ökad budget i reala termer (när hänsyn tagits till inflationen) och 68 procent av medlemmarna förväntar sig en ökning även 2022.

Samtidigt är det svårt att få anslagen att räcka till

Höstens barometer visar att 58 procent av medlemmarna anslagssparande under pandemiåret 2020. På grund av att många arbetat hemifrån så använde myndigheterna inte hela sitt anslag. Samtidigt utnyttjade 21 procent av medlemmarna anslagskrediten, det vill säga lånade pengar.

Pandemiåret 2020 är dock ett undantag från en tydlig trend. Efter finanskrisen har myndigheterna haft allt svårare att få anslagen att räcka till. Andelen som utnyttjar anslagskrediten (lånar) har ökat över tid samtidigt som andelen som anslagssparar minskat över tid. Andelen myndigheter som väntas låna 2021 fortsätter att öka medan andelen som rapporterat att de anslagssparar i år aldrig varit så lågt. Den trenden väntas fortsätta även år 2022.

Diagram: Andel medlemmar som anslagssparat eller utnyttjat anslagskrediten

Diagrammet visar hur många procent av Arbetsgivarverkets medlemmar som har använt anslagskrediten. 2018 hade 30 procent av medlemmarna använt sin anslagskredit, 2019 var det 35 procent, 2020 var det 21 procent, 2021 var det 39 procent. 2022 förväntar sig 38 procent av medlemmarna att de behöver använda anslagskrediten.

Tydlig långsiktig trend där andelen som anslagssparat minskat och andelen som utnyttjat anslagskrediten ökat över tid. För år 2021 är andelen som anslagssparat rekordlågt. Prognosen för år 2022 visar på att trenden väntas fortsätta.

En möjlig förklaring till denna trend är förvaltningsanslagens svaga utveckling, jämfört med myndigheternas totala budget som haft en positiv real utveckling. När hänsyn tas till inflationen så har förvaltningsanslagen under de senaste 10 åren, med några få undantag, minskat. Modellen för uppskrivning av förvaltningsanslagenkompenserar inte heller fullt ut för de löne- och prisökningar vi har i samhället.

En annan viktig förklaring till myndigheternas svårigheter att få förvaltningsanslagen att räcka till är den stora ökningen av kostnader för den förmånsbestämda pensionen under en period då räntorna sjunkit.

Bakgrund till undersökningen

På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätundersökning, Konjunkturbarometern för den statliga sektorn, där alla Arbetsgivarverkets medlemmar får svara på ett antal frågor om sin kompetensförsörjning och ekonomi. Hösten 2021 svarade 89 procent av medlemmarna.

Medlemmarnas svar viktas i relation till antalet anställda så att organisationer med många medlemmar får större genomslag i resultatet än de med färre anställda.

Digital Kompetensbarometer

Kompetensbarometern för den statliga sektorn (före detta Konjunkturbarometern) har tidigare gjorts som en publikation, från och med undersökningen hösten 2020 görs den digitalt på webben med interaktiva diagram.

Gå till Kompetensbarometern för hösten 2021