Sammanfattning och kommentar Kompetensbarometern hösten 2020

Kompetensbristen inom staten minskar och det har blivit lättare att behålla personal. Många medlemmar har fått större budget men har svårt att få anslagen att räcka till.

Medlemmarnas kompetensförsörjning

Brist på kompetens minskar

44 procent av medlemmarna uppgav hösten 2020 att de hade brist på lämpliga sökande. Det är en kraftig minskning från föregående år när andelen låg på 78 procent. Framför allt är det bristen på lämpliga sökanden inom It-systemutveckling och förvaltning som har sjunkit, från 34 till 12 procent, samt inom It-drift, underhåll och support där det sjunkit från 23 till 4 procent. Störst brist, 13 procent, fanns inom området utbildning och forskning, men jämfört med förra året har bristen nästan halverats.

Diagram: Utveckling av kompetensbrist inom statlig sektor 1998 till 2020

Diagrammet visar hur stor andel av Arbetsgivarverkets medlemmar som från 1998 till 2020 rapporterat att de haft brist på lämpliga sökanden vid rekrytering. I samband med krisen inom it-branschen våren 2001 blev det lättare att rekrytera till staten och bristen minskade kraftigt under några år, från 75 procent brist 2001 till endast 10 procent i slutet på 2005. Sedan 2005 har bristen varierat men ökat långsiktigt fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt, från 80 procent till 44 procent, beroende på Coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden.

Sedan 2005 har kompetensbristen i staten långsiktigt ökat, fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt beroende på coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden.

Lättare att behålla personal

Färre medlemmar upplever svårigheter att behålla personal, från 33 procent hösten 2019 har det nu minskat till 9 procent. Störst svårigheter att behålla personal finns inom samma områden som hösten 2019, It-systemförvaltning och utveckling samt inom It-drift, underhåll och support. 3 procent av medlemmarna rapporterar problem att behålla personal inom båda områdena, att jämföra med förra årets resultat där siffrorna var 16 respektive 11 procent. Även inom området Juridiskt utredningsarbete är svårigheten att behålla personal 3 procent.

Någon ökning av uppsägningar och övertalighet

Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret och som anser att de har övertalighet det kommande året är 27 respektive 26 procent. Det är en ökning från hösten 2019 då bägge andelarna låg på 21 procent.

Likartat läge vad gäller chefer med personalansvar

När det gäller Chefer med personalansvar är rekryteringsläget relativt bra. Brist på chefer med personalansvar och svårigheter att behålla sådana chefer är nu 4 respektive 3 procent. Det är samma nivåer som hösten 2019. Inom just verksamhetsområdet Allmän offentlig förvaltning är bristen på chefer med personalansvar något högre än andra statliga verksamheter, 8 procent.

Oförändrat antal årsarbetare och stor andel pensionsavgångar inom försvar

Pensionsavgångar hos medlemmar som har omfattande sådana är oförändrat jämfört med vårens undersökning, 16 procent. En stor andel pensionsavgångar finns framförallt inom verksamhetsområdet Försvar.

41 procent av medlemmarna rapporterar att antalet årsarbetare har ökat och 13 procent rapporterar ett minskat antal, jämfört med år 2019. Totalt är antalet årsarbetare oförändrat jämfört med 2019, 46 procent.

 

Medlemmarnas ekonomi

Budget har ökat för fler än hälften av medlemmarna

Den totala budgeten har ökat för fler än hälften av medlemmarna, jämfört med år 2019, och 74 procent av medlemmarna förväntar sig en ökning även 2021, jämfört med 2020.

30 procent av medlemmarna anslagssparade 2020, det vill säga använde inte hela sitt anslag. 34 procent av medlemmarna överskred sitt ramanslag och utnyttjade anslagskrediten som innebär att kostnaden belastar nästkommande budgetår. 36 procent hade sina anslag i balans år 2020. Medlemmarna uppskattar att endast 13 procent kommer att anslagsspara 2021 och att 30 procent utnyttjar anslagskrediten.

Diagram 1: Utveckling av budgetökning/minskning 2017 till 2021
Diagram 2: Utveckling av anslagskredit/anslagsparande 2017 till 2021

Diagrammet visar hur många procent av Arbetsgivarverkets medlemmar som haft en budgetökningen. 2017 hade 71 procent fått en budgetökning, 2018 72 procent, 2019 58 procent och 2020 65 procent. 2021 förväntar sig 74 procent av medlemmarna en budgetökning.

Diagrammet visar hur många procent av Arbetsgivarverkets medlemmar som har använt anslagskrediten. 2017 hade 48 procent av medlemmarna använt sin anslagskredit, 2018 var det 30 procent, 2019 35 procent och 2020 34 procent. 2021 förväntar sig 30 procent av medlemmarna att de behöver använda anslagskrediten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
Trenden är att allt fler medlemmar fått en ökad budget och 74 procent av medlemmarna förväntar sig en ökning även 2021. Samtidigt överskrider många medlemmar ramanslaget och utnyttjar anslagskrediten, vilket tyder på att anslagen inte räcker till.  Medlemmarna uppskattar att 30 procent kommer att utnyttjar anslagskrediten 2021. 


Arbetsgivarverkets kommentar till årets resultat

Kärvt läge på arbetsmarknaden

Efter vårens dramatiska försämring av konjunkturen har det skett en återhämtning under sommaren. Arbetslösheten ökade snabbt under våren men har under sommaren planat ut och till och med minskat något. Istället har antalet varslade och korttidspermitterade ökat. Det innebär att företag och organisationer har en personalreserv att ta av innan de nyanställer.

Även om sommarens återhämtning har minskat företagens pessimism så tyder anställningsplanerna i näringslivet på en minskad sysselsättning de kommande månaderna. Sammanfattningsvis används resurserna på arbetsmarknaden i mycket lägre grad än normalt. Konkurrensen om jobben har skärpts och näringslivets brist på arbetskraft har minskat dramatiskt.

Smittspridningen ökade samtidigt under slutet av 2020 och ytterligare restriktioner infördes. Det innebär en ny nedgång i svensk ekonomi och en fortsatt svag arbetsmarknad det kommande halvåret under 2021.

Lättare att rekrytera it-kompetens

De senaste åren har det främst varit lågutbildade som haft det svårt på arbetsmarknaden. Nu ser vi också en tydlig uppgång i arbetslöshet bland högutbildade. Därför är det inte förvånande att vi i statlig sektor nu ser en minskad brist och minskad svårighet att behålla arbetskraft. Eftersom statsförvaltningen står inför en viktig utveckling av digital infrastruktur är det positivt att svårigheterna att rekrytera it-kompetens, som funnits under många år, nu tycks ha minskat.

Diagram: Utveckling av kompetensbristen inom it-systemutveckling och förvaltning våren 2017 till hösten 2020

Kompetensbristen inom it-systemutveckling och förvaltning har sjunkit från 34 procent hösten 2019 till 12 procent hösten 2020. Diagrammet visar utvecklingen: våren 2017 (20 procent), hösten 2017 (42 procent), våren 2018 (38 procent), hösten 2018 (44 procent), våren 2019 (25 procent), hösten 2019 (34 procent), våren 2020 (21 procent) och hösten 2020 (12 procent).

Kompetensbristen inom It-systemutveckling och förvaltning har sjunkit från 34 procent hösten 2019 till 12 procent hösten 2020.

Ökade budgetanslag för många medlemmar

Resultaten från höstens undersökning följer två tydliga trender. Sedan 2015 är trenden att allt fler medlemmar, i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, fått en allt större budget. Sannolikt beror det på att när befolkningen växer så ökar omfattningen på verksamheten. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar. För att mildra konsekvenserna av pandemin har regeringen också, utöver ordinarie budget, gett extra pengar.

Svårare få anslagen att räcka till

Samtidigt ser vi en annan tydlig trend, att det blir svårare för medlemmarna att få anslagen att räcka till. Sedan år 2010 har andelen medlemmar som sparat, det vill säga inte använt hela sitt anslag, minskat samtidigt som andelen som utnyttjat anslagskrediten ökat.

Nettotalet, som visar skillnaden mellan de som sparat och lånat, har långsamt minskat och är i höstens undersökning negativt. Det innebär att en större andel av våra medlemmar lånar än sparar. En möjlig förklaring är att de förvaltningsanslag som ska finansiera myndigheternas personal, lokaler och övriga förvaltningskostnader inte hänger med i samma takt som sakanslagen. Förvaltningsanslagen ökar heller inte i samma takt som löne- och prisökningarna i andra delar av samhället.

Otillräckliga förvaltningsanslag en risk när verksamheter skalas upp på grund av corona

Arbetsgivarverket har uppmärksammat att uppskrivningen av förvaltningsanslagen kan komma att minska ytterligare de närmsta åren på grund av den avmattning som inleddes redan innan pandemin och som nu har fördjupats. I vår senaste prognos från oktober 2020 räknar vi med en uppskrivning av förvaltningsanslagen med cirka 1 procent år 2022.

Dessutom görs ytterligare besparingar i förvaltningsanslagen för år 2021 motsvarande 15 procent av myndigheternas historiska resekostnader, på grund av de inskränkningar som coronapandemin medfört.

När många myndigheter på grund av coronapandemin får större sakanslag för en ökad verksamhet så är det viktigt att resurser för personal och annan förvaltning räcker till. Annars finns det risk för att åtgärderna inte får avsedd effekt.


Bakgrund till undersökningen

På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätundersökning, Konjunkturbarometern för den statliga sektorn, där alla Arbetsgivarverkets medlemmar får svara på ett antal frågor om sin kompetensförsörjning och ekonomi. Hösten 2020 svarade 83 procent av medlemmarna. Det representerar 84 procent av de som är anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar.

Medlemmarnas svar viktas i relation till antalet anställda så att organisationer med många medlemmar får större genomslag i resultatet än de med färre anställda.

Digital Kompetensbarometer

Kompetensbarometern för den statliga sektorn (före detta Konjunkturbarometern) har tidigare gjorts som en publikation, från och med undersökningen hösten 2020 görs den digitalt på webben med interaktiva diagram.

 

Gå till Kompetensbarometern 2020 med interaktiva diagram i två färger och lägre detaljering

Gå till Kompetensbarometern 2020 med interaktiva diagram i flera färger och med mer data