Kompetensbarometern i tabeller
Här finns ett urval av Kompetensbarometern för hösten 2022 i tabeller. Det är en version som passar bra för bland annat dig som läser med skärmläsare.
Kompetensbarometern hösten 2022 redovisar nuläge och prognos vad gäller kompetensförsörjning och ekonomi i staten. Underlaget baseras på en enkät som besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen. Obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköping university och Skansen.
Undersökningen genomförs i maj och november varje år och svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen. Frågorna om kompetensläget relaterar till ARUBA, den strategiska kompetensförsörjningens olika delar. ARUBA står för Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla.
Andra versioner av Kompetensbarometern
Den fullständiga versionen av Kompetensbarometern med interaktiva diagram
Övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist
År | Övertalighet på personal | Uppsägning av personal | Svårt att behålla personal | Personalbrist |
---|---|---|---|---|
2010 vår | 73 | 55 | värde saknas | 32 |
2010 höst | 50 | 47 | värde saknas | 45 |
2011 vår | 56 | 45 | värde saknas | 53 |
2011 höst | 48 | 49 | värde saknas | 51 |
2012 vår | 53 | 51 | värde saknas | 48 |
2012 höst | 42 | 37 | värde saknas | 55 |
2013 vår | 39 | 61 | värde saknas | 50 |
2013 höst | 28 | 22 | värde saknas | 41 |
2014 vår | 46 | 33 | värde saknas | 37 |
2014 höst | 40 | 45 | 17 | 42 |
2015 vår | 23 | 29 | 16 | 46 |
2015 höst | 25 | 32 | 10 | 57 |
2016 vår | 23 | 26 | 42 | 43 |
2016 höst | 19 | 27 | 43 | 66 |
2017 vår | 26 | 30 | 29 | 63 |
2017 höst | 18 | 20 | 29 | 82 |
2018 vår | 35 | 26 | 50 | 72 |
2018 höst | 20 | 25 | 41 | 74 |
2019 vår | 21 | 32 | 48 | 73 |
2019 höst | 32 | 32 | 33 | 78 |
2020 vår | 21 | 21 | 24 | 55 |
2020 höst | 26 | 27 | 9 | 44 |
2021 vår | 30 | 4 | 1 | 62 |
2021 höst | 23 | 22 | 12 | 68 |
2022 vår | 19 | 21 | 23 | 82 |
2022 höst | 15 | 14 | 33 | 91 |
Kommentar till övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist
Svårt att både rekrytera och behålla personal
Att vi är på väg in i en lågkonjunktur har ännu inte påverkat de statliga arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter. I höstens barometer svarar nästan 91 procent att de har brist på lämpliga sökanden när de ska rekrytera. Det är det högsta uppmätta bristtalet sedan Kompetensbarometerns start. Samtidigt ökar även svårigheten att behålla personal kraftigt.
Precis som tidigare år är IT-systemutvecklare det som är svårast att rekrytera. Tre av fyra (75 procent) av de statliga arbetsgivarna har svårt att rekrytera rätt IT-kompetens. Det är nästan en fördubbling mot vårens mätning och indikerar en mycket utbredd brist. Svårigheterna att rekrytera IT-kompetens är inte specifik för staten utan det råder brist på denna kompetens på hela arbetsmarknaden.
De 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten
Arbetsområde | Andel arbetsgivare som har svarat de har brist inom området (procent) |
---|---|
IT: Systemutveckling och systemförvaltning | 75 |
IT: Drift, underhåll och support | 42 |
Inköp och upphandling, marknadsföring och försäljning | 32 |
HR- och personalarbete | 28 |
Medicinskt arbete | 26 |
Juridiskt utredningsarbete | 20 |
Säkerhets-, räddnings- och samhällsskyddsarbete | 18 |
Polis, brottsutredning | 18 |
Utredning allmänrättslig inriktning, arbetsförmedling | 14 |
Psykolog-, socialt och kurativt arbete | 14 |
Chef med personalansvar | 14 |
Utbildning och forskning | 9 |
Kriminalvårdsarbete | 9 |
Produktionsplanering och produktionsledning | 8 |
Utbildningsarbete | 7 |
Kommentar till de 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten
Svårare att rekrytera HR-kompetens
Svårigheterna att rekrytera IT-kompetens är mycket stora, samtidigt är HR och personalarbete det arbetsområde där bristen ökat mest. Detta kan vara ett resultat av att behovet av HR-kompetens ökar när efterfrågan på personal är hög.
I vårens mätning såg vi en snabb ökning av bristen inom Inköp och upphandling och Medicinskt arbete. Även höstens barometer visar att det blivit tydligt svårare att rekrytera inom dessa områden.
Bristtalen skiljer sig åt mellan olika statliga inriktningar. Bristen på HR och personalarbete är högst inom Samhällsskydd och rättskipning (där Polismyndigheten är den största myndgheten) medan Juridiskt utredningsarbete ligger näst högst (efter IT) inom både Allmän offentlig förvaltning och Näringsliv.
Konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid
År | Konsulter/ Uppdragstagare | Personalomsättning | Årsarbetare | Övertid |
---|---|---|---|---|
1998 | 0 | 23 | -25 | 1 |
1999 | 17 | 66 | -9 | 16 |
2000 | 16 | 40 | 8 | 12 |
2001 | 15 | 18 | 12 | 10 |
2002 | 11 | -12 | 30 | -8 |
2003 | 5 | 0 | 37 | -9 |
2004 | 9 | 10 | -11 | -18 |
2005 | -2 | -3 | -16 | -7 |
2006 | 8 | 36 | 13 | 5 |
2007 | 9 | 28 | 6 | -15 |
2008 | 8 | 5 | 2 | 2 |
2009 | 4 | -13 | 21 | -18 |
2010 | 9 | 21 | 38 | -8 |
2011 | 33 | 17 | 36 | -11 |
2012 | 16 | 23 | 40 | 18 |
2013 | 12 | -8 | 32 | -21 |
2014 | -7 | 1 | 39 | -2 |
2015 | 3 | 28 | 44 | -15 |
2016 | 12 | 39 | 33 | -14 |
2017 | 18 | 22 | 9 | -20 |
2018 | 7 | 15 | 23 | 3 |
2019 | -8 | 28 | 40 | 0 |
2020 | 5 | -17 | 30 | 25 |
2021 | 9 | 13 | 66 | 24 |
2022 | 22 | 48 | 63 | 24 |
2023 | -6 | -3 | 54 | 10 |
Kommentar till konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid
Antal anställa ökar men minskar i andel
Antalet anställda i staten fortsätter att öka. Dock har andelen anställda inom staten, i procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden minskat till 5,3 procent kvartal tre år 2022 (enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik).
En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar uppger, precis som i de senaste barometrarna, att antalet årsarbetare ökar och väntas öka även under 2023. Personalomsättningen väntas däremot sjunka kraftigt 2023 från årets förhållandevis höga nivåer. Det tyder på att de statliga arbetsgivarna förväntar sig att den kommande lågkonjunkturen kommer att börja påverka förutsättningarna för deras kompetensförsörjning nästa år.
Nettotalen för budget och anslagssparande/anslagskredit
År | Budget, nettotal | Anslag, nettotal |
---|---|---|
1998 | 26 | 9 |
1999 | 31 | 5 |
2000 | 40 | 19 |
2001 | 53 | 6 |
2002 | 52 | 20 |
2003 | 46 | 13 |
2004 | 26 | 6 |
2005 | 25 | 43 |
2006 | 42 | 68 |
2007 | 46 | 64 |
2008 | 37 | 17 |
2009 | 49 | 14 |
2010 | 53 | 68 |
2011 | 34 | 45 |
2012 | 51 | 48 |
2013 | 34 | 20 |
2014 | 57 | 41 |
2015 | 41 | 45 |
2016 | 74 | 9 |
2017 | 60 | -2 |
2018 | 68 | 30 |
2019 | 42 | 16 |
2020 | 55 | 37 |
2021 | 73 | 38 |
2022 | 70 | 5 |
2023 | 50 | -49 |
Kommentar till total budget och nettotalet för anslagssparande/anslagskredit
Sverige och staten växer
Sedan en längre tid ser vi en tydlig trend i kompetensbarometern. Trenden visar att en majoritet av våra medlemmar i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, har fått en större total budget jämfört med året innan. Detta beror sannolikt på att befolkningstillväxten leder till att den statliga verksamheten ökar. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar.
Myndigheterna har svårt att få anslagen att räcka till
Kompetensbarometern visar en annan tydlig trend de senaste tio åren, att medlemmarna har svårare att få anslagen att räcka till. Visserligen är det fortfarande en större andel myndigheter som anslagssparar än som utnyttjar anslagskrediten, det vill säga lånar. Men trenden visar att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar, även om det varierar mellan åren och under pandemiåren sparades mer på grund av att många arbetade hemifrån. Fram till och med 2021 syns det tydligt i nettotalen att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar. Enligt prognosen 2023 är det till och med betydligt fler medlemmar som tror att de måste låna än som tror att de måste spara.