Kompetensbarometern i tabeller

Här finns ett urval av Kompetensbarometern för våren 2022 i tabeller. Det är en version som passar bra för bland annat dig som läser med skärmläsare.

Kompetensbarometern våren 2022 redovisar nuläge och prognos vad gäller kompetensförsörjning och ekonomi i staten. Underlaget baseras på en enkät som besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen. Obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköping university och Skansen. 

Undersökningen genomförs i maj och november varje år och svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen. Frågorna om kompetensläget relaterar till ARUBA, den strategiska kompetensförsörjningens olika delar. ARUBA står för Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla.

Andra versioner av Kompetensbarometern

Den fullständiga versionen av Kompetensbarometern med interaktiva diagram

Övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Andel av arbetsgivarna i den statliga sektorn som uppger att de har övertalighet av personal, har sagt upp personal, svårt att behålla personal och/eller personalbrist. Tabellen redovisar procent år 2010 till 2022 med undantag för uppgiften om svårighet att behålla personal som redovisas från november 2014, eftersom frågan inte har ställts innan dess.
 ÅrÖvertalighet
på personal
Uppsägning av
personal
Svårt att behålla
personal
Personalbrist 
2010 vår 73  55 värde saknas  32
2010 höst 50  47 värde saknas  45
2011 vår 56  45 värde saknas   53
2011 höst 48  49 värde saknas   51
2012 vår 53  51 värde saknas   48
2012 höst 42  37 värde saknas   55
2013 vår 39  61 värde saknas  50
2013 höst 28  22 värde saknas  41
2014 vår 46  33 värde saknas  37
2014 höst 40  45  17  42
2015 vår 23  29  16  46
2015 höst 25  32  10  57
2016 vår 23  26  42  43
2016 höst 19  27  43  66
2017 vår 26  30  29  63
2017 höst 18  20  29  82
2018 vår 35  26  50  72
2018 höst 20  25  41  74
2019 vår 21  32  48  73
2019 höst 32  32  33  78
2020 vår 21  21  24 55
2020 höst 26 27 9 44
2021 vår 30 4 1 62
2021 höst 23 22 12 68
2022 vår 19 21 23 82

Kommentar till övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Svårare att rekrytera till staten

Läget på arbetsmarknaden blev betydligt bättre under 2021. Sysselsättningen är idag högre och arbetslösheten lägre än innan pandemin. Antal lediga platser är fler och efterfrågan på arbetskraft högre än på mycket länge. Samtidigt har andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen med svag konkurrensförmåga ökat.

Företagen har positiva anställningsplaner vilket visar på en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft.

Generellt ökar bristen på arbetskraft på svensk arbetsmarknad och det förbättrade läget på arbetsmarknaden syns även i vårens kompetensbarometer.

Andelen medlemmar som har brist på lämpliga sökande har fortsatt att öka och är återigen uppe på rekordhöga nivåer. Andelen medlemmar som har svårt att behålla arbetskraft fortsätter också att öka, men från låga nivåer. Andelen medlemmar med övertalighet minskar.

De 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

De statliga arbetsgivare som har rapporterat att de har en personalbrist våren 2022 har fått svara på en följdfråga inom vilka arbetsområden de har bristen. Tabellen redovisar hur många procent av arbetsgivarna med personalbrist som uppger de har brist inom respektive arbetsområde. En arbetsgivare kan uppge personalbrist inom flera områden.
 ArbetsområdeAndel arbetsgivare som har svarat de har brist inom området (procent)
IT: Systemutveckling och systemförvaltning 45
IT: Drift, underhåll och support 32
Polis, brottsutredning 20
Säkerhets-, räddnings- och samhällsskyddsarbete 17
Medicinskt arbete 16
Inköp och upphandling, marknadsföring och försäljning 13
Juridiskt utredningsarbete 11
Militärt arbete 11
Utbildning och forskning 10
Utbildningsarbete 6
Kriminalvårdsarbete 6
Psykolog-, socialt och kurativt arbete 6
Chef med personalansvar 6
Tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete 6
Ekonomiarbete 5
Produktionsplanering och produktionsledning 5
Underhåll anläggningsarbete och dylikt 5

Kommentar till de 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

Ännu svårare att rekrytera it-kompetens

Andelen medlemmar med brist på it-kompetens blir allt större. Brist finns framförallt inom arbetsområdet it-systemutveckling men bristen är även stor inom it-drift, underhåll och support. Det finns också brist inom arbetsområdet polis och brottsutredning. Bristen på chefer med personalansvar har ökat något men rekryteringsläget är fortsatt relativt bra. Det finns en relativt låg brist på chefer inom staten och det är inte heller svårt att behålla chefer.

Konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Tabellen visar nettotalet hos statliga arbetsgivare under åren 1998 till 2022 för fyra områden: konsulter/uppdragstagare, personalomsättning, årsarbetare och övertid. Nettotalet uttrycks i procent och är rapporterad ökning minus rapporterad minskning för respektive område – jämfört med året innan. Nettotalet för 2022 är en prognos.
ÅrKonsulter/
Uppdragstagare
PersonalomsättningÅrsarbetareÖvertid
1998 0 23 -25 1
1999  17  66  -9  16 
2000  16  40  12 
2001  15  18  12  10 
2002  11  -12  30  -8 
2003  37  -9 
2004  10  -11  -18 
2005  -2  -3  -16  -7 
2006 36  13 
2007  28  -15 
2008 
2009  -13  21  -18 
2010  21  38  -8 
2011  33  17  36  -11 
2012  16  23  40  18 
2013  12  -8  32  -21 
2014 -7  39  -2 
2015  28  44  -15 
2016  12  39  33  -14 
2017 18  22  -20 
2018 15  23 
2019 -8  28  40  0
2020 5 -17 30 25
2021 9 13 66 24
2022 -3 33 46 19

Kommentar till konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Sysselsättningen ökar både i näringsliv och offentlig sektor

Antalet anställda i staten fortsätter att öka. Alltjämt är cirka 5,5 procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden statsanställda.

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar har, precis som i de senaste barometrarna, svarat att antalet årsarbetare ökar och väntas öka 2022.

Under pandemin var rörligheten på arbetsmarknaden generellt låg. I kompetensbarometern syns tydligt att personalrörligheten minskade i staten under pandemiåret 2020 för att sedan bli högre under 2021. Den utvecklingen ser ut att fortsätta även 2022.

Nettotalen för budget och anslagssparande/anslagskredit

Tabellen visar nettotalet för de statliga arbetsgivarna vad gäller budget respektive anslagssparande/anslagskredit. 

Nettotalet för budget uttrycks i procent och är andelen som fått en ökad budget, jämfört med föregående år, minus andelen som fått en minskad budget.

Nettotalet för anslag uttrycks i procent och är andelen som kunnat anslagsspara, jämfört med föregående år, minus andelen som varit tvungna utnyttja anslagskrediten.

Nettotalen för 2022 är en prognos

ÅrBudget, nettotalAnslag, nettotal
1998 26 9
1999 31 5
2000 40 19
2001 53 6
2002 52 20
2003 46 13
2004 26 6
2005 25 43
2006 42 68
2007 46 64
2008 37 17
2009 49 14
2010 53 68
2011 34 45
2012 51 48
2013 34 20
2014 57 41
2015 41 45
2016 74 9
2017 60 -2
2018 68 30
2019 42 16
2020 55 37
2021 73 38
2022 63 -14

Kommentar till total budget och nettotalet för anslagssparande/anslagskredit

Sverige och staten växer

Sedan en längre tid ser vi en tydlig trend i kompetensbarometern. Trenden visar att en majoritet av våra medlemmar i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, har fått en större total budget jämfört med året innan. Detta beror sannolikt på att befolkningstillväxten leder till att den statliga verksamheten ökar. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar.

Myndigheterna har svårt att få anslagen att räcka till

Kompetensbarometern visar en annan tydlig trend de senaste tio åren, att medlemmarna har svårare att få anslagen att räcka till. Visserligen är det fortfarande en större andel myndigheter som anslagssparar än som utnyttjar anslagskrediten, det vill säga lånar. Men trenden visar att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar, även om det varierar mellan åren och under pandemiåren sparades mer på grund av att många arbetade hemifrån. Fram till och med 2021 syns det tydligt i nettotalen att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar. Enligt prognosen 2022 är det till och med betydligt fler medlemmar som tror att de måste låna än som tror att de måste spara.

En möjlig förklaring är att de förvaltningsanslag som ska finansiera myndigheternas personal, lokaler och övriga förvaltningskostnader inte ökar i samma takt som sakanslagen.