Kompetensbarometern i tabeller

Kompetensbarometern våren 2022 redovisar nuläge och prognos vad gäller kompetensförsörjning och ekonomi i staten. Underlaget baseras på en enkät som besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen. Obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköping university och Skansen. 

Undersökningen genomförs i maj och november varje år och svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen. Frågorna om kompetensläget relaterar till ARUBA, den strategiska kompetensförsörjningens olika delar. ARUBA står för Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla.

Andra versioner av Kompetensbarometern

Den fullständiga versionen av Kompetensbarometern med interaktiva diagram

Övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Andel av arbetsgivarna i den statliga sektorn som uppger att de har övertalighet av personal, har sagt upp personal, svårt att behålla personal och/eller personalbrist. Tabellen redovisar procent år 2010 till 2022 med undantag för uppgiften om svårighet att behålla personal som redovisas från november 2014, eftersom frågan inte har ställts innan dess.

År	Övertalighet på personal	Uppsägning av personal	Svårt att behålla personal	Personalbrist
2010 vår	73	55	värde saknas	32
2010 höst	50	47	värde saknas	45
2011 vår	56	45	värde saknas	53
2011 höst	48	49	värde saknas	51
2012 vår	53	51	värde saknas	48
2012 höst	42	37	värde saknas	55
2013 vår	39	61	värde saknas	50
2013 höst	28	22	värde saknas	41
2014 vår	46	33	värde saknas	37
2014 höst	40	45	17	42
2015 vår	23	29	16	46
2015 höst	25	32	10	57
2016 vår	23	26	42	43
2016 höst	19	27	43	66
2017 vår	26	30	29	63
2017 höst	18	20	29	82
2018 vår	35	26	50	72
2018 höst	20	25	41	74
2019 vår	21	32	48	73
2019 höst	32	32	33	78
2020 vår	21	21	24	55
2020 höst	26	27	9	44
2021 vår	30	4	1	62
2021 höst	23	22	12	68
2022 vår	19	21	23	82

Kommentar till övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Svårare att rekrytera till staten

Läget på arbetsmarknaden blev betydligt bättre under 2021. Sysselsättningen är idag högre och arbetslösheten lägre än innan pandemin. Antal lediga platser är fler och efterfrågan på arbetskraft högre än på mycket länge. Samtidigt har andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen med svag konkurrensförmåga ökat.

Företagen har positiva anställningsplaner vilket visar på en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft.

Generellt ökar bristen på arbetskraft på svensk arbetsmarknad och det förbättrade läget på arbetsmarknaden syns även i vårens kompetensbarometer.

Andelen medlemmar som har brist på lämpliga sökande har fortsatt att öka och är återigen uppe på rekordhöga nivåer. Andelen medlemmar som har svårt att behålla arbetskraft fortsätter också att öka, men från låga nivåer. Andelen medlemmar med övertalighet minskar.

De 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

De statliga arbetsgivare som har rapporterat att de har en personalbrist våren 2022 har fått svara på en följdfråga inom vilka arbetsområden de har bristen. Tabellen redovisar hur många procent av arbetsgivarna med personalbrist som uppger de har brist inom respektive arbetsområde. En arbetsgivare kan uppge personalbrist inom flera områden.

Arbetsområde	Andel arbetsgivare som har svarat de har brist inom området (procent)
IT: Systemutveckling och systemförvaltning	45
IT: Drift, underhåll och support	32
Polis, brottsutredning	20
Säkerhets-, räddnings- och samhällsskyddsarbete	17
Medicinskt arbete	16
Inköp och upphandling, marknadsföring och försäljning	13
Juridiskt utredningsarbete	11
Militärt arbete	11
Utbildning och forskning	10
Utbildningsarbete	6
Kriminalvårdsarbete	6
Psykolog-, socialt och kurativt arbete	6
Chef med personalansvar	6
Tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete	6
Ekonomiarbete	5
Produktionsplanering och produktionsledning	5
Underhåll anläggningsarbete och dylikt	5

Kommentar till de 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

Ännu svårare att rekrytera it-kompetens

Andelen medlemmar med brist på it-kompetens blir allt större. Brist finns framförallt inom arbetsområdet it-systemutveckling men bristen är även stor inom it-drift, underhåll och support. Det finns också brist inom arbetsområdet polis och brottsutredning. Bristen på chefer med personalansvar har ökat något men rekryteringsläget är fortsatt relativt bra. Det finns en relativt låg brist på chefer inom staten och det är inte heller svårt att behålla chefer.

Konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Tabellen visar nettotalet hos statliga arbetsgivare under åren 1998 till 2022 för fyra områden: konsulter/uppdragstagare, personalomsättning, årsarbetare och övertid. Nettotalet uttrycks i procent och är rapporterad ökning minus rapporterad minskning för respektive område – jämfört med året innan. Nettotalet för 2022 är en prognos.

År	Konsulter/ Uppdragstagare	Personalomsättning	Årsarbetare	Övertid
1998	0	23	-25	1
1999	17	66	-9	16
2000	16	40	8	12
2001	15	18	12	10
2002	11	-12	30	-8
2003	5	0	37	-9
2004	9	10	-11	-18
2005	-2	-3	-16	-7
2006	8	36	13	5
2007	9	28	6	-15
2008	8	5	2	2
2009	4	-13	21	-18
2010	9	21	38	-8
2011	33	17	36	-11
2012	16	23	40	18
2013	12	-8	32	-21
2014	-7	1	39	-2
2015	3	28	44	-15
2016	12	39	33	-14
2017	18	22	9	-20
2018	7	15	23	3
2019	-8	28	40	0
2020	5	-17	30	25
2021	9	13	66	24
2022	-3	33	46	19

Kommentar till konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Sysselsättningen ökar både i näringsliv och offentlig sektor

Antalet anställda i staten fortsätter att öka. Alltjämt är cirka 5,5 procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden statsanställda.

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar har, precis som i de senaste barometrarna, svarat att antalet årsarbetare ökar och väntas öka 2022.

Under pandemin var rörligheten på arbetsmarknaden generellt låg. I kompetensbarometern syns tydligt att personalrörligheten minskade i staten under pandemiåret 2020 för att sedan bli högre under 2021. Den utvecklingen ser ut att fortsätta även 2022.

Nettotalen för budget och anslagssparande/anslagskredit

Tabellen visar nettotalet för de statliga arbetsgivarna vad gäller budget respektive anslagssparande/anslagskredit. 

Nettotalet för budget uttrycks i procent och är andelen som fått en ökad budget, jämfört med föregående år, minus andelen som fått en minskad budget.

Nettotalet för anslag uttrycks i procent och är andelen som kunnat anslagsspara, jämfört med föregående år, minus andelen som varit tvungna utnyttja anslagskrediten.

Nettotalen för 2022 är en prognos. 

År	Budget, nettotal	Anslag, nettotal
1998	26	9
1999	31	5
2000	40	19
2001	53	6
2002	52	20
2003	46	13
2004	26	6
2005	25	43
2006	42	68
2007	46	64
2008	37	17
2009	49	14
2010	53	68
2011	34	45
2012	51	48
2013	34	20
2014	57	41
2015	41	45
2016	74	9
2017	60	-2
2018	68	30
2019	42	16
2020	55	37
2021	73	38
2022	63	-14

Kommentar till total budget och nettotalet för anslagssparande/anslagskredit

Sverige och staten växer

Sedan en längre tid ser vi en tydlig trend i kompetensbarometern. Trenden visar att en majoritet av våra medlemmar i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, har fått en större total budget jämfört med året innan. Detta beror sannolikt på att befolkningstillväxten leder till att den statliga verksamheten ökar. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar.

Myndigheterna har svårt att få anslagen att räcka till

Kompetensbarometern visar en annan tydlig trend de senaste tio åren, att medlemmarna har svårare att få anslagen att räcka till. Visserligen är det fortfarande en större andel myndigheter som anslagssparar än som utnyttjar anslagskrediten, det vill säga lånar. Men trenden visar att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar, även om det varierar mellan åren och under pandemiåren sparades mer på grund av att många arbetade hemifrån. Fram till och med 2021 syns det tydligt i nettotalen att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar. Enligt prognosen 2022 är det till och med betydligt fler medlemmar som tror att de måste låna än som tror att de måste spara.

En möjlig förklaring är att de förvaltningsanslag som ska finansiera myndigheternas personal, lokaler och övriga förvaltningskostnader inte ökar i samma takt som sakanslagen.