Kompetensbarometern i tabeller

Kompetensbarometern hösten 2022 redovisar nuläge och prognos vad gäller kompetensförsörjning och ekonomi i staten. Underlaget baseras på en enkät som besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen. Obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköping university och Skansen. 

Undersökningen genomförs i maj och november varje år och svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen. Frågorna om kompetensläget relaterar till ARUBA, den strategiska kompetensförsörjningens olika delar. ARUBA står för Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla.

Andra versioner av Kompetensbarometern

Den fullständiga versionen av Kompetensbarometern med interaktiva diagram

Övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Andel av arbetsgivarna i den statliga sektorn som uppger att de har övertalighet av personal, har sagt upp personal, svårt att behålla personal och/eller personalbrist. Tabellen redovisar procent år 2010 till 2022 med undantag för uppgiften om svårighet att behålla personal som redovisas från november 2014, eftersom frågan inte har ställts innan dess.

År	Övertalighet på personal	Uppsägning av personal	Svårt att behålla personal	Personalbrist
2010 vår	73	55	värde saknas	32
2010 höst	50	47	värde saknas	45
2011 vår	56	45	värde saknas	53
2011 höst	48	49	värde saknas	51
2012 vår	53	51	värde saknas	48
2012 höst	42	37	värde saknas	55
2013 vår	39	61	värde saknas	50
2013 höst	28	22	värde saknas	41
2014 vår	46	33	värde saknas	37
2014 höst	40	45	17	42
2015 vår	23	29	16	46
2015 höst	25	32	10	57
2016 vår	23	26	42	43
2016 höst	19	27	43	66
2017 vår	26	30	29	63
2017 höst	18	20	29	82
2018 vår	35	26	50	72
2018 höst	20	25	41	74
2019 vår	21	32	48	73
2019 höst	32	32	33	78
2020 vår	21	21	24	55
2020 höst	26	27	9	44
2021 vår	30	4	1	62
2021 höst	23	22	12	68
2022 vår	19	21	23	82
2022 höst	15	14	33	91

Kommentar till övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Svårt att både rekrytera och behålla personal

Att vi är på väg in i en lågkonjunktur har ännu inte påverkat de statliga arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter. I höstens barometer svarar nästan 91 procent att de har brist på lämpliga sökanden när de ska rekrytera. Det är det högsta uppmätta bristtalet sedan Kompetensbarometerns start. Samtidigt ökar även svårigheten att behålla personal kraftigt.

Precis som tidigare år är IT-systemutvecklare det som är svårast att rekrytera. Tre av fyra (75 procent) av de statliga arbetsgivarna har svårt att rekrytera rätt IT-kompetens. Det är nästan en fördubbling mot vårens mätning och indikerar en mycket utbredd brist. Svårigheterna att rekrytera IT-kompetens är inte specifik för staten utan det råder brist på denna kompetens på hela arbetsmarknaden.

De 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

De statliga arbetsgivare som har rapporterat att de har en personalbrist hösten 2022 har fått svara på en följdfråga inom vilka arbetsområden de har bristen. Tabellen redovisar hur många procent av arbetsgivarna med personalbrist som uppger de har brist inom respektive arbetsområde. En arbetsgivare kan uppge personalbrist inom flera områden.

Arbetsområde	Andel arbetsgivare som har svarat de har brist inom området (procent)
IT: Systemutveckling och systemförvaltning	75
IT: Drift, underhåll och support	42
Inköp och upphandling, marknadsföring och försäljning	32
HR- och personalarbete	28
Medicinskt arbete	26
Juridiskt utredningsarbete	20
Säkerhets-, räddnings- och samhällsskyddsarbete	18
Polis, brottsutredning	18
Utredning allmänrättslig inriktning, arbetsförmedling	14
Psykolog-, socialt och kurativt arbete	14
Chef med personalansvar	14
Utbildning och forskning	9
Kriminalvårdsarbete	9
Produktionsplanering och produktionsledning	8
Utbildningsarbete	7

Kommentar till de 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

Svårare att rekrytera HR-kompetens

Svårigheterna att rekrytera IT-kompetens är mycket stora, samtidigt är HR och personalarbete det arbetsområde där bristen ökat mest. Detta kan vara ett resultat av att behovet av HR-kompetens ökar när efterfrågan på personal är hög.

I vårens mätning såg vi en snabb ökning av bristen inom Inköp och upphandling och Medicinskt arbete. Även höstens barometer visar att det blivit tydligt svårare att rekrytera inom dessa områden.

Bristtalen skiljer sig åt mellan olika statliga inriktningar. Bristen på HR och personalarbete är högst inom Samhällsskydd och rättskipning (där Polismyndigheten är den största myndgheten) medan Juridiskt utredningsarbete ligger näst högst (efter IT) inom både Allmän offentlig förvaltning och Näringsliv.

Konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Tabellen visar nettotalet hos statliga arbetsgivare under åren 1998 till 2022 för fyra områden: konsulter/uppdragstagare, personalomsättning, årsarbetare och övertid. Nettotalet uttrycks i procent och är rapporterad ökning minus rapporterad minskning för respektive område – jämfört med året innan. Nettotalet för 2022 och 2023 är en prognos.

År	Konsulter/ Uppdragstagare	Personalomsättning	Årsarbetare	Övertid
1998	0	23	-25	1
1999	17	66	-9	16
2000	16	40	8	12
2001	15	18	12	10
2002	11	-12	30	-8
2003	5	0	37	-9
2004	9	10	-11	-18
2005	-2	-3	-16	-7
2006	8	36	13	5
2007	9	28	6	-15
2008	8	5	2	2
2009	4	-13	21	-18
2010	9	21	38	-8
2011	33	17	36	-11
2012	16	23	40	18
2013	12	-8	32	-21
2014	-7	1	39	-2
2015	3	28	44	-15
2016	12	39	33	-14
2017	18	22	9	-20
2018	7	15	23	3
2019	-8	28	40	0
2020	5	-17	30	25
2021	9	13	66	24
2022	22	48	63	24
2023	-6	-3	54	10

Kommentar till konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Antal anställa ökar men minskar i andel

Antalet anställda i staten fortsätter att öka. Dock har andelen anställda inom staten, i procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden minskat till 5,3 procent kvartal tre år 2022 (enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik).

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar uppger, precis som i de senaste barometrarna, att antalet årsarbetare ökar och väntas öka även under 2023. Personalomsättningen väntas däremot sjunka kraftigt 2023 från årets förhållandevis höga nivåer. Det tyder på att de statliga arbetsgivarna förväntar sig att den kommande lågkonjunkturen kommer att börja påverka förutsättningarna för deras kompetensförsörjning nästa år.

Nettotalen för budget och anslagssparande/anslagskredit

Tabellen visar nettotalet för de statliga arbetsgivarna vad gäller budget respektive anslagssparande/anslagskredit. 

Nettotalet för budget uttrycks i procent och är andelen som fått en ökad budget, jämfört med föregående år, minus andelen som fått en minskad budget.

Nettotalet för anslag uttrycks i procent och är andelen som kunnat anslagsspara, jämfört med föregående år, minus andelen som varit tvungna utnyttja anslagskrediten.

Nettotalen för 2022 och 2023 är en prognos. 

År	Budget, nettotal	Anslag, nettotal
1998	26	9
1999	31	5
2000	40	19
2001	53	6
2002	52	20
2003	46	13
2004	26	6
2005	25	43
2006	42	68
2007	46	64
2008	37	17
2009	49	14
2010	53	68
2011	34	45
2012	51	48
2013	34	20
2014	57	41
2015	41	45
2016	74	9
2017	60	-2
2018	68	30
2019	42	16
2020	55	37
2021	73	38
2022	70	5
2023	50	-49

Kommentar till total budget och nettotalet för anslagssparande/anslagskredit

Sverige och staten växer

Sedan en längre tid ser vi en tydlig trend i kompetensbarometern. Trenden visar att en majoritet av våra medlemmar i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, har fått en större total budget jämfört med året innan. Detta beror sannolikt på att befolkningstillväxten leder till att den statliga verksamheten ökar. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar.

Myndigheterna har svårt att få anslagen att räcka till

Kompetensbarometern visar en annan tydlig trend de senaste tio åren, att medlemmarna har svårare att få anslagen att räcka till. Visserligen är det fortfarande en större andel myndigheter som anslagssparar än som utnyttjar anslagskrediten, det vill säga lånar. Men trenden visar att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar, även om det varierar mellan åren och under pandemiåren sparades mer på grund av att många arbetade hemifrån. Fram till och med 2021 syns det tydligt i nettotalen att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar. Enligt prognosen 2023 är det till och med betydligt fler medlemmar som tror att de måste låna än som tror att de måste spara.