Kompetensbarometern i tabeller

Här finns ett urval av Kompetensbarometern för hösten 2022 i tabeller. Det är en version som passar bra för bland annat dig som läser med skärmläsare.

Kompetensbarometern hösten 2022 redovisar nuläge och prognos vad gäller kompetensförsörjning och ekonomi i staten. Underlaget baseras på en enkät som besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen. Obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköping university och Skansen. 

Undersökningen genomförs i maj och november varje år och svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen. Frågorna om kompetensläget relaterar till ARUBA, den strategiska kompetensförsörjningens olika delar. ARUBA står för Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla.

Andra versioner av Kompetensbarometern

Den fullständiga versionen av Kompetensbarometern med interaktiva diagram

Övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Andel av arbetsgivarna i den statliga sektorn som uppger att de har övertalighet av personal, har sagt upp personal, svårt att behålla personal och/eller personalbrist. Tabellen redovisar procent år 2010 till 2022 med undantag för uppgiften om svårighet att behålla personal som redovisas från november 2014, eftersom frågan inte har ställts innan dess.
 ÅrÖvertalighet
på personal
Uppsägning av
personal
Svårt att behålla
personal
Personalbrist 
2010 vår 73  55 värde saknas  32
2010 höst 50  47 värde saknas  45
2011 vår 56  45 värde saknas   53
2011 höst 48  49 värde saknas   51
2012 vår 53  51 värde saknas   48
2012 höst 42  37 värde saknas   55
2013 vår 39  61 värde saknas  50
2013 höst 28  22 värde saknas  41
2014 vår 46  33 värde saknas  37
2014 höst 40  45  17  42
2015 vår 23  29  16  46
2015 höst 25  32  10  57
2016 vår 23  26  42  43
2016 höst 19  27  43  66
2017 vår 26  30  29  63
2017 höst 18  20  29  82
2018 vår 35  26  50  72
2018 höst 20  25  41  74
2019 vår 21  32  48  73
2019 höst 32  32  33  78
2020 vår 21  21  24 55
2020 höst 26 27 9 44
2021 vår 30 4 1 62
2021 höst 23 22 12 68
2022 vår 19 21 23 82
2022 höst 15 14 33 91

Kommentar till övertalighet, uppsägningar, svårighet att behålla personal och personalbrist

Svårt att både rekrytera och behålla personal

Att vi är på väg in i en lågkonjunktur har ännu inte påverkat de statliga arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter. I höstens barometer svarar nästan 91 procent att de har brist på lämpliga sökanden när de ska rekrytera. Det är det högsta uppmätta bristtalet sedan Kompetensbarometerns start. Samtidigt ökar även svårigheten att behålla personal kraftigt.

Precis som tidigare år är IT-systemutvecklare det som är svårast att rekrytera. Tre av fyra (75 procent) av de statliga arbetsgivarna har svårt att rekrytera rätt IT-kompetens. Det är nästan en fördubbling mot vårens mätning och indikerar en mycket utbredd brist. Svårigheterna att rekrytera IT-kompetens är inte specifik för staten utan det råder brist på denna kompetens på hela arbetsmarknaden.

De 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

De statliga arbetsgivare som har rapporterat att de har en personalbrist hösten 2022 har fått svara på en följdfråga inom vilka arbetsområden de har bristen. Tabellen redovisar hur många procent av arbetsgivarna med personalbrist som uppger de har brist inom respektive arbetsområde. En arbetsgivare kan uppge personalbrist inom flera områden.
 ArbetsområdeAndel arbetsgivare som har svarat de har brist inom området (procent)
IT: Systemutveckling och systemförvaltning 75
IT: Drift, underhåll och support 42
Inköp och upphandling, marknadsföring och försäljning 32
HR- och personalarbete 28
Medicinskt arbete 26
Juridiskt utredningsarbete 20
Säkerhets-, räddnings- och samhällsskyddsarbete 18
Polis, brottsutredning 18
Utredning allmänrättslig inriktning, arbetsförmedling 14
Psykolog-, socialt och kurativt arbete 14
Chef med personalansvar 14
Utbildning och forskning 9
Kriminalvårdsarbete 9
Produktionsplanering och produktionsledning 8
Utbildningsarbete 7

Kommentar till de 15 arbetsområden där det råder störst personalbrist inom staten

Svårare att rekrytera HR-kompetens

Svårigheterna att rekrytera IT-kompetens är mycket stora, samtidigt är HR och personalarbete det arbetsområde där bristen ökat mest. Detta kan vara ett resultat av att behovet av HR-kompetens ökar när efterfrågan på personal är hög.

I vårens mätning såg vi en snabb ökning av bristen inom Inköp och upphandling och Medicinskt arbete. Även höstens barometer visar att det blivit tydligt svårare att rekrytera inom dessa områden.

Bristtalen skiljer sig åt mellan olika statliga inriktningar. Bristen på HR och personalarbete är högst inom Samhällsskydd och rättskipning (där Polismyndigheten är den största myndgheten) medan Juridiskt utredningsarbete ligger näst högst (efter IT) inom både Allmän offentlig förvaltning och Näringsliv.

Konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Tabellen visar nettotalet hos statliga arbetsgivare under åren 1998 till 2022 för fyra områden: konsulter/uppdragstagare, personalomsättning, årsarbetare och övertid. Nettotalet uttrycks i procent och är rapporterad ökning minus rapporterad minskning för respektive område – jämfört med året innan. Nettotalet för 2022 och 2023 är en prognos.
ÅrKonsulter/
Uppdragstagare
PersonalomsättningÅrsarbetareÖvertid
1998 0 23 -25 1
1999  17  66  -9  16 
2000  16  40  12 
2001  15  18  12  10 
2002  11  -12  30  -8 
2003  37  -9 
2004  10  -11  -18 
2005  -2  -3  -16  -7 
2006 36  13 
2007  28  -15 
2008 
2009  -13  21  -18 
2010  21  38  -8 
2011  33  17  36  -11 
2012  16  23  40  18 
2013  12  -8  32  -21 
2014 -7  39  -2 
2015  28  44  -15 
2016  12  39  33  -14 
2017 18  22  -20 
2018 15  23 
2019 -8  28  40  0
2020 5 -17 30 25
2021 9 13 66 24
2022 22 48 63 24
2023 -6 -3 54 10

Kommentar till konsulter, personalomsättning, årsarbetare och övertid

Antal anställa ökar men minskar i andel

Antalet anställda i staten fortsätter att öka. Dock har andelen anställda inom staten, i procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden minskat till 5,3 procent kvartal tre år 2022 (enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik).

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar uppger, precis som i de senaste barometrarna, att antalet årsarbetare ökar och väntas öka även under 2023. Personalomsättningen väntas däremot sjunka kraftigt 2023 från årets förhållandevis höga nivåer. Det tyder på att de statliga arbetsgivarna förväntar sig att den kommande lågkonjunkturen kommer att börja påverka förutsättningarna för deras kompetensförsörjning nästa år.

Nettotalen för budget och anslagssparande/anslagskredit

Tabellen visar nettotalet för de statliga arbetsgivarna vad gäller budget respektive anslagssparande/anslagskredit. 

Nettotalet för budget uttrycks i procent och är andelen som fått en ökad budget, jämfört med föregående år, minus andelen som fått en minskad budget.

Nettotalet för anslag uttrycks i procent och är andelen som kunnat anslagsspara, jämfört med föregående år, minus andelen som varit tvungna utnyttja anslagskrediten.

Nettotalen för 2022 och 2023 är en prognos

ÅrBudget, nettotalAnslag, nettotal
1998 26 9
1999 31 5
2000 40 19
2001 53 6
2002 52 20
2003 46 13
2004 26 6
2005 25 43
2006 42 68
2007 46 64
2008 37 17
2009 49 14
2010 53 68
2011 34 45
2012 51 48
2013 34 20
2014 57 41
2015 41 45
2016 74 9
2017 60 -2
2018 68 30
2019 42 16
2020 55 37
2021 73 38
2022 70 5
2023 50 -49

Kommentar till total budget och nettotalet för anslagssparande/anslagskredit

Sverige och staten växer

Sedan en längre tid ser vi en tydlig trend i kompetensbarometern. Trenden visar att en majoritet av våra medlemmar i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, har fått en större total budget jämfört med året innan. Detta beror sannolikt på att befolkningstillväxten leder till att den statliga verksamheten ökar. Det har också funnits en stark politisk majoritet de senaste åren för att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar.

Myndigheterna har svårt att få anslagen att räcka till

Kompetensbarometern visar en annan tydlig trend de senaste tio åren, att medlemmarna har svårare att få anslagen att räcka till. Visserligen är det fortfarande en större andel myndigheter som anslagssparar än som utnyttjar anslagskrediten, det vill säga lånar. Men trenden visar att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar, även om det varierar mellan åren och under pandemiåren sparades mer på grund av att många arbetade hemifrån. Fram till och med 2021 syns det tydligt i nettotalen att andelen som sparar minskar och andelen som lånar ökar. Enligt prognosen 2023 är det till och med betydligt fler medlemmar som tror att de måste låna än som tror att de måste spara.