Sjukfrånvaro

Statlig sektor har lägre sjukfrånvaro än de andra arbetsmarknadssektorerna och så har det sett ut under de senaste 25 åren.

Sjukfrånvaron som mäts i Statistiska centralbyråns, SCB:s, urvalsundersökning Arbetskraftsundersökningar (AKU) har successivt ökat på arbetsmarknaden sedan år 2010 men visar under de två senaste åren 2016-2017 på en minskning. Det finns dock flera olika sätt att mäta sjukfrånvaro och olika mätningar kan visa olika trender och utfall. Om jämförelse ska göras mellan olika arbetsmarknadssektorer är det SCB:s Arbetskraftsundersökningar som finns att tillgå.

Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar ökade sjukfrånvaron i staten under 2011, liksom under åren 2013-2015. År 2015 var sjukfrånvaron 3,0 procent och minskade år 2016 till 2,7 procent. Sjukfrånvaron i staten ökade 2017 åter med 0,34 procentenheter till 3,1 procent. Sjukfrånvaron mäts här i procent av den tid som de anställda skulle ha arbetat under mätveckan om de inte varit sjuka.

Sjukfrånvaron var oförändrad i privat sektor och fortsatte att minska år 2017 i kommun- och landstingssektorn. Detta innebär att bland alla anställda på arbetsmarknaden sammantaget minskade sjukfrånvaron med 0,1 procentenheter till 3,7 procent.

Även om sjukfrånvaron enligt AKU ökade 2017, har statsanställda i snitt mindre sjukfrånvaro än andra anställda. Det hänger bland annat samman med att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken än de andra sektorerna. Om man skulle jämföra enbart tjänstemannagrupper inom de olika sektorena med varandra skulle skillnaderna bli mindre.

Sjukfrånvaro 1990-2017 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar

Ladda ned filen Sjukfrånvaro 1990-2017 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (xls).

Bild: Sjukfrånvaro 1990-2017

 

Arbetsgivarverkets och Statskontorets uppföljning av sjukfrånvaron i staten

Arbetsgivarverket samlar in uppgifter i tidsanvändningsstatistiken från både statliga myndigheter och frivilliga medlemmar, statistiken omfattar 80 procent av det statligt anställda. Detta är en individbaserad insamling i register och resultatet blir då den faktiska sjukfrånvaron för de medlemmar som ingår. Arbetsgivarverkets mätningar är inte jämförbara med SCB:s arbetskraftsundersökning eftersom definitioner och mätmetoder är helt olika.

Till skillnad mot SCB:s resultat för 2017 så visar Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik för första gången sedan 2011 en minskning av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron uppgick till 3,8 procent av tillgänglig arbetstid, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2016. Läs mer om undersökningen: https://www.arbetsgivarverket.se/medlem/medlemsnyheter/2018/sjukfranvaron-i-staten-vander---svag-minskning/   

Sedan 2003 finns krav på att myndigheterna redovisar uppgifter om sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Dessa uppgifter sammanställs årligen av Statskontoret. Statskontorets uppgifter avser ett flertal myndigheter under regeringen eller riksdagen, vilket innebär att undersökningen till viss del skiljer sig från Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik, som utgår ifrån Arbetsgivarverkets medlemsorganisation. Det finns minst tre olika undersökningar av sjukfrånvaro i staten och alla görs på olika sätt och visar delvis olika resultat.