Vi styrs inte av regeringen

Arbetsgivarverkets generaldirektör reagerar på uttalanden av OFR:s förhandlare Åsa Erba-Stenhammar: Arbetsgivarverket agerar självständigt som avtalsslutande part och styrs inte av regeringens önskemål. Debattartikeln är publicerad i tidningen Arbetet.

Läs debattartikeln i tidningen Arbetet

Påståendet att Arbetsgivarverket skulle agera på regeringens uppdrag saknar all grund. Vi är en självständig avtalspart, skriver verkets generaldirektör.

Avtalsförhandlingars logik och dynamik utgår från skilda medlemsintressen. Oavsett motsättningar så vet varje förhandlare att det är avgörande att respektera motpartens legitimitet som medlemsföreträdare. Det är därför mycket anmärkningsvärt att ST:s förhandlingschef och tillika förhandlingsledaren för OFR/S,P,O, Åsa Erba-Stenhammar, hävdar att Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen styrs av regeringen.

I artikeln Märket norm – utom för staten (Arbetet den 6 september) diskuteras sifferlösa avtal inom det statliga avtalsområdet. Artikeln ställer sig frågan om det finns en motsättning mellan Medlingsinstitutets uppdrag att verka för industrins lönenormering och Arbetsgivarverkets önskan om sifferlösa avtal. I artikeln framgår att varken Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth eller jag själv ser någon sådan motsättning.

Uppfattningen delas inte av Åsa Erba-Stenhammar som i sin argumentation tar i så mycket att huvudsaken – att diskutera sifferlösa avtal – blir en liten bisak i förhållande till en konspirationsteori om att Arbetsgivarverket utformar sina yrkanden i avtalsrörelsen på uppdrag av regeringen.

Låt mig slå fast det självklara: Arbetsgivarverket agerar som avtalspart helt självständigt i förhållande till regeringen. Riksdagen och regeringen har vid flera tillfällen slagit fast de skilda rollerna för riksdag och regering respektive Arbetsgivarverket.

Arbetsgivarverkets ståndpunkter och yrkanden utvecklas och förankras i medlemsmöten med de statliga arbetsgivarföreträdarna. Inriktningen av avtalsrörelsen beslutades formellt av vårt årsmöte. De slutgiltiga yrkandena beslutades av vår styrelse. Om man nu ska ta det Åsa Erba-Stenhammar säger på allvar så måste slutsatsen bli att denna förankring i själva verket bara var en kuliss och skådeprocess i regi av regeringen. En milt sagt mycket märklig teori. Om den vore sann skulle vi ha svikit grunden för vår egen organisation – att som avtalspart agera självständigt i förhållande till regeringen. Så är självfallet inte fallet och det vet alla som är något insatta i frågeställningen.

Sifferlösa avtal har tillämpats inom delar av det statliga avtalsområdet i över tio år och omfattar cirka en tredjedel av alla statligt anställda. På lokal nivå sker ett omfattande arbete från både arbetsgivare och fack för att utveckla avtalets tillämpning. Att påstå att detta inte bygger på ett genuint engagemang utan på en beställning från regeringen är att förringa partssystemet. Olika uppfattningar om hur avtalen ska utformas är i sig inte problematiskt, att en part börjar ifrågasätta en annan parts legitimitet är däremot både olyckligt och mycket anmärkningsvärt.

Ulf Bengtsson Generaldirektör, Arbetsgivarverket