Inget ”trixande” med visstidsanställningar i staten

Arbetsgivarverket svarar idag i Svenska Dagbladet på Fackförbundet ST:s utspel om visstidsanställningar i staten. Arbetsgivarverket vänder sig starkt mot det ogrundade påståendet att visstidsanställningar i staten missbrukas. Tvärtom värnar de statliga arbetsgivarna om tillsvidareanställning som huvudregel. Läs Arbetsgivarverkets svar här.

Läs debattartikeln på Svenska Dagbladets webbplats

Det är en nedslående bild av kompetensförsörjningen inom staten som Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon tecknar i sin debattartikel på Brännpunkt. Statliga arbetsgivare med ett egenintresse av att stapla visstidsanställningar på varandra och som "trixar" med reglerna för att slippa tillsvidareanställa.

Onekligen en problematisk bild om den hade varit sann men det är den inte. ST är väl medvetet om att de statliga arbetsgivarna värnar om att tillsvidareanställningar ska vara huvudregel för anställningar inom staten. Ett exempel på detta är att Arbetsgivarverket valt att inte delegera rätten att lokalt teckna avtal om tidsbegränsade anställningar, utöver vad Las medger, till skillnad mot andra centrala arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarverket vänder sig mycket starkt mot det ogrundade påståendet att de statliga arbetsgivarna trixar med tidsbegränsade anställningar. Källan till påståendet uppges vara rapporter från ST:s medlemmar. Under senare år har Arbetsgivarverket i domstol bara företrätt sina medlemmar i något enstaka fall i ärenden som rört tillämpningen av regler kring visstidsanställningar. Antingen stämmer inte påståendet att arbetsgivarna bryter mot reglerna eller så väljer uppenbarligen ST att inte företräda sina medlemmar rättsligt i denna fråga.

Britta Lejon nämner i sin artikel ett antal exempel på verksamheter där visstidsanställningar är vanligt, utan att nämna något om särdragen hos dessa verksamheter som leder till visstidsanställningar. Regeringskansliet exempelvis, lånar ofta in experter från andra myndigheter för tidsbegränsade utredningsuppdrag, experter vilka vanligtvis har en tillsvidareanställning hos sin ordinarie arbetsgivare. Den största andelen visstidsanställda finns inom universitet och högskolor där visstidsanställningarna ingår i det utbildnings- och karriärsystem som finns i flera steg med syfte att säkra kompetensförsörjningen inom universitet och högskolor. Liknande exempel på karriärsystem med visstidsanställningar finns inom Sveriges domstolar. En annan unik verksamhet är Försvarsmakten där regering och riksdag beslutat att soldater, sjömän och gruppbefäl ska vara tidsbegränsat anställda. Inom de statliga verksamheterna står Regeringskansliet, universitet och högskolorna och Försvarsmakten för mer än 65 procent av de visstidsanställda.

Utöver verksamheternas specifika förutsättningar finns också en rad förmånliga ledighetsregler i de allmänna villkorsavtalen och tjänstledighetsförordningen. Fackförbunden inom det statliga avtalsområdet brukar värna om dessa möjligheter till ledighet även om det naturligtvis innebär att ett vikariebehov uppstår. Värt att notera är att parterna i avtalsrörelsen 2012 diskuterade förekomsten av tidsbegränsade anställningar i staten. Vår uppfattning är att den analys som gjordes mynnade ut i att parterna inte fann något problem i regelverket. Arbetsgivarverket är trots detta självfallet öppet för att diskutera förändringar av ledighetsregler som kan minska visstidsanställningarna.

Britta Lejon avslutar sin debattartikel med ett förslag om en utökad företrädesrätt inom staten för de som förlorat sin anställning. Att företrädesrätten ser annorlunda ut i staten än på andra områden beror på den grundläggande principen att statlig anställning ska gå till den mest meriterade kandidaten, främst med hänsyn till skickligheten. Alla ska också ha samma möjlighet att söka lediga statliga anställningar.

Om Britta Lejon vill ändra på detta är det inte bara en fråga om att ändra våra grundlagar, det skulle också innebära att andra principer än verksamhetens effektivitet ska vara styrande för den statliga kompetensförsörjningen. Diskussion och debatt är bra – men den ska baseras på relevanta fakta. Det gör inte Britta Lejons debattartikel.

Monica Dahlbom förhandlingschef, Arbetsgivarverket

Karl Pfeifer chefsjurist, Arbetsgivarverket