Ledighet och frånvaro (olika ledigheter och frånvaro, föräldraledighet, semester, sjuk samt studieledighet)

Ledighet och frånvaro

En arbetstagare har i olika situationer rätt till ledighet. Det kan vara vid studier, semester, barns födelse och sjukdom eller vid egen sjukdom samt som facklig förtroendeman.

Frånvaro kan delas upp i ledigheter och annan frånvaro från arbetet.

Med ledigheter avses sådan frånvaro från arbetet som arbetsgivaren är införstådd med och där arbetstagaren befrias från att utföra sitt arbete enligt anställningsavtalet under en viss tid. Till ledighet räknas också frånvaro på grund av sjukdom (sjukfrånvaro).

Med annan frånvaro menas när arbetstagaren är frånvarande från arbetet utan att arbetsgivaren har beviljat ledighet, till exempel på grund av att arbetstagaren uteblir från arbetet, är avstängd från arbetet eller deltar i facklig stridsåtgärd.

Lagar och regler

Socialförsäkringsbalken, [Riksdagen] 
Föräldraledighetslagen [Riksdagen] 
Semesterlagen [Riksdagen] 
Studieledighetslagen [Riksdagen] 
Lag om sjuklön [Riksdagen]

Avtal och skrifter

Om ledighet - en väglednig för statliga arbetsgivare

Olika ledigheter och frånvaro

I tabellen nedan finn olika typer av ledigheter och frånvaro och de lagar/författningar/avtal som gäller för respektive ledighet. Kontakta din rådgivare på Arbetsgivarverket för ytterligare stöd och råd.

På den svenska arbetsmarknaden förekommer en relativt omfattande reglering av olika typer av ledigheter. För det statliga området gäller dessutom en del särbestämmelser i dessa frågor.

En arbetstagare kan ha rätt till ledighet, antingen direkt med stöd av lag, annan författning eller med stöd av bestämmelser i kollektivavtal. Olika förutsättningar, till exempel kvalifikationstid, kan påverka rätten till ledighet.

Ledighetsorsak Lag/författning/avtal
Annan anställning (tidsbegränsad) för fullmaktsanställd Anställningsförordningen
Annan anställning för vissa domare

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T

Annan ledighet ("enskild angelägenhet")

Tjänstledighetshetsförordningen
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Annan statlig anställning

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T

Anställning inom en nordisk institution Tjänstledighetsförordningen
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S
Anställning i verksamhet utomlands i syfte att främja svensk export (gäller även medföljande make/maka) Tjänstledighetsförordningen
Anställning utomlands i biståndsverksamhet (gäller även medföljande make/maka) Tjänstledighetsförordningen 
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S
Delpension Avtal om delpension
Deltagande i förhandling Lag om medbestämmande i arbetslivet
Deltagande i svenskundervisning för invandrare Lag om rätt till ledig för svenskundervisning för invandrare
Fackligt förtroendemannauppdrag

Villkorsavtal (OFR/S,P,O)
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T 
Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 
Lag och avtal om fackliga förtroendemän

Fortsatt "tjänsteförening" enligt äldre bestämmelser

Villkorsavtal (OFR/S,P,O)
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T

Fria besöksresor

Villkorsavtal (OFR/S,P,O)
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T

Föreningsuppdrag inom skolan Lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m.
Föräldraledighet, vård av barn Föräldraledighetslagen
Kommunalt eller landstingskommunalt uppdrag enligt författning efter särskilt beslut Tjänstledighetsförordningen
Kommunalt förtroendeuppdrag Kommunallagen
Kompensationsledighet vid mertidsarbete

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T 
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Kompensationsledighet vid övertidsarbete

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T 
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Läkar- och vissa tandläkarbesök

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Make/maka till utlandsanställd (inom UD) Tjänstledighetsförordningen 
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S
Nationell expert EU:s regelverk
Näringsverksamhet Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
Närståendevård Lag om ersättning och ledighet för närståendevård
Partiell ledighet för vård av barn under 12 års ålder Tjänstledighetsförordningen 
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S
Semester Semesterlagen

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T 
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté Arbetsmiljölagen
Studier Studieledighetslagen
Tidsbegränsad anställning i EU:s institutioner eller organ (gäller även medföljande make) Tjänstledighetsförordningen
Tidsbegränsad anställning som sakkunnig i regeringskansliet för den som är tillsvidareanställd

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T

Totalförsvarsplikt med mera Lag om totalförsvarsplikt
Under sjukdom för att prova annat arbete Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
Under uppsägningstid för att söka arbete Lag om anställningsskydd
Under uppsägningstid genomgå utbildning, pröva annan anställning med mera (genom Trygghetsstiftelsens försorg) Avtal om omställning
Uppdrag som ledamot av riksdagen

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Regeringsformen

Frånvaroorsak Lag/författning/avtal
Avstängning Lag om anställningsskydd
Lagen om fullmaktsanställning
Myndighetsförordningen

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T  
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Frånvaro för smittbärare Smittskyddslagen
Livsmedelslagen
Lagen om ersättning till smittbärare

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Frånvaro på grund av deltagande i facklig stridsåtgärd Lag om medbestämmande i arbetslivet
Lagen om offentlig anställning

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Försättande ur tjänstgöring

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T

Uteblivande från arbetet:
a) på grund av anhållande, häktning, frihetsberövande

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

b) på grund av naturhinder

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

c) av annat skäl

Villkorsavtal OFR/S,P,O
Villkorsavtal (Seko)
Villkorsavtal-T
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Seko
Affärsverksavtal Arbetsgivarverket och Saco-S

Föräldraledighet

En arbetstagare har rätt till ledighet och ersättning i samband med barns födelse och sjukdom.

Bestämmelser vid ledighet

Enligt föräldraledighetslagen har en arbetstagare rätt till hel föräldraledighet till dess barnet är ett och ett halvt år oavsett om denne får föräldrapenning eller inte. Utöver detta har föräldern rätt till ledighet under den tid då han eller hon uppbär föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan. Föräldern har även rätt att förkorta arbetstiden med upp till en fjärdedel av normal arbetstid till dess att barnet har fyllt åtta år eller till dess att barnet har avslutat första skolåret.

Enligt tjänstledighetsförordningen bör en arbetstagare också i regel beviljas partiell ledighet för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år.

Arbetstagaren får enligt föräldraledighetslagen dela upp ledigheten med eller utan föräldrapenning på högst tre perioder per kalenderår. Ytterligare uppdelning får göras endast om arbetsgivaren medger det. Regeln gäller inte för ledighet med tillfällig föräldrapenning eller ledighet för föräldrautbildning.

Rätt till omplacering

En kvinnlig arbetstagare har enligt föräldraledighetslagen rätt till omplacering då hon väntar barn och har ett fysiskt tungt arbete. En arbetstagare som är gravid, nyss fött barn eller ammar har även rätt till omplacering om hon har en arbetsmiljö som enligt Arbetsmiljölagen medför en särskild risk för henne eller barnet.

Graviditetspenning

Graviditetspenning, enligt socialförsäkringsbalken, kan betalas ut innan barnet föds om kvinnan har ett fysiskt påfrestande arbete eller ett arbete som innebär risk för fosterskador. Förutsättningen för att graviditetspenningen ska kunna betalas är att kvinnan inte kan omplaceras till ett lämpligare arbete.

Föräldrapenning

Föräldrapenning, enligt socialförsäkringsbalken, kan betalas ut i samband med barns födelse eller adoption. Föräldrapenning kan tas ut tidigast från och med 60:e dagen före barnets födelse av barnets mor. Om barnet är fött före den 1 januari 2014 kan sedan föräldrapenning betalas längst till dess barnet fyller åtta år eller har avslutat första skolåret.

Om barnet är fött den 1 januari 2014 eller senare kan arbetstagaren ta ut föräldrapenning till och med den dag då barnet fyller 12 år eller när barnet slutar årskurs 5 i skolan. Efter att barnet har fyllt 4 år betalas föräldrapenning dock endast ut under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning, enligt socialförsäkringsbalken, kan betalas ut för vård av barn som inte har fyllt tolv år, till exempel vid sjukdom hos barnet eller barnets ordinarie vårdare. För barn med särskilda behov kan tillfällig föräldrapenning betalas till dess barnet fyller sexton år. För barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kan tillfällig föräldrapenning i vissa fall betalas utäven för äldre barn.

Den förälder som inte föder barnet har rätt till tio extra dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse.

Ersättning enligt kollektivavtal

Ersättningarna enligt lag kompletteras till viss del genom löneförmåner enligt kollektivavtal. Under tid med föräldrapenning betalar arbetsgivaren, under vissa förutsättningar, enligt villkorsavtalen ett så kallat föräldrapenningtillägg som tillsammans med föräldrapenningen kompenserar cirka 90 procent av inkomstbortfallet.

En arbetstagare som om fattas av villkorsavtalen mellan Arbetsgivarverket och Seko respektive Saco-S och som får graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken har i vissa fall rätt till graviditetspenningtillägg i enlighet med avtalen.

Lagar och bestämmelser

Bestämmelser avseende ledighet vid barns födelse och vid tillfällig vård av barn finns i föräldraledighetslagen och i tjänstledighetsförordningen. Rätten till föräldrapenning regleras i socialförsäkringsbalken.

Lagarna kompletteras genom kollektivavtal om löneförmåner under föräldraledighet. Reglerna om kollektivavtalad lön under föräldraledighet för statligt anställda finns i villkorsavtal/villkorsavtal-T och i affärsverksavtalen (AVA/AVA-T). Observera att det utöver villkorsavtal/villkorsavtal-T och AVA/AVA-T kan finnas lokala avtal med avvikelser.

Lagar och regler

Socialförsäkringsbalken, [Riksdagen] 
Föräldraledighetslagen [Riksdagen] 
Semesterlagen [Riksdagen] 
Studieledighetslagen [Riksdagen] 
Lag om sjuklön [Riksdagen]

Avtal och skrifter

Om föräldraledighet - en vägledning för statliga arbetsgivare

Semester

Enligt semesterlagen (SemL) har varje arbetstagare rätt till minst 25 semesterdagar per år.

Semesterlagen är tvingande till arbetstagarens fördel, det vill säga den innehåller minimiregler för semestern och avtal som inskränker eller upphäver arbetstagares rättigheter enligt lagen är ogiltiga. Genom centralt kollektivavtal kan däremot en arbetstagare få längre semester eller andra semestervillkor som är förmånligare än lagens regler.

Semesterlagens bestämmelser utgör grunden för de centrala avtalens semesterbestämmelser (5 kap. VIllkorsavtal/VIllkorsavtal-T, 11 § AVA). Avtalen reglerar i huvudsak de semidispositiva reglerna i semesterlagen och innebär till exempel att andra regler för beräkning av semesterlön än lagens har införts (16 § SemL).

Avtalen innehåller också vissa kompletteringar till semesterlagens tvingande bestämmelser. Det gäller bland annat semesterlönegrundande frånvaro där avtalen kompletterar lagen (17 § SemL). Skillnader finns dock mellan villkorsavtalens (Villkorsvavtal/Villkorsavtal-T) och AVA:s regleringar av semesterbestämmelser. Skillnaderna i avtalen är resultat av olika förhandlingsuppgörelser där hänsyn har tagits till de sammantagna anställningsförmånerna i respektive avtal.

Villkorsavtalen (Villkorsavtal/Villkorsavtal-T) och AVA möjliggör dessutom andra semestervillkor genom lokalt kollektivavtal eller enskild överenskommelse (2 kap 2§ och 7§ Villkorsavtal/VIllkorsavtal-T, 5 kap 17§ Villkorsavtal-T, 1-1 a §§ och 11 § 2 mom. AVA).

En viktig utgångspunkt för reglerna om semester är följande indelning av semesterförmånerna:

  • Ledigheten, själva semestern
  • Semesterlönen, den lön man har under semesterledigheten
  • Semesterersättning, den ersättning man får om man inte har fått ut sin intjänade semesterledighet då man slutar sin anställning.

Lagar och regler

Socialförsäkringsbalken, [Riksdagen] 
Föräldraledighetslagen [Riksdagen] 
Semesterlagen [Riksdagen] 
Studieledighetslagen [Riksdagen] 
Lag om sjuklön [Riksdagen]

Avtal och skrifter

Om semester - en väglednig för statliga arbetsgivare

Sjuk (på grund av sjukdom prova annat arbete)

Lagen (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete ger arbetstagare rätt att vara lediga för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Denna ledighetslag utgör ett led i rehabiliteringskedjan och syftet med lagen är att det ska bli lättare för sjukskrivna arbetstagare att prova annat arbete och därmed kunna återgå i arbete. Lagen är tvingande till arbetstagarens fördel.

Rätten till ledighet

Som villkor för att ha rätt till ledigheten gäller att arbetstagaren:

  • på grund av sjukdom har haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete, eller till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjudit arbetstagaren, under en period om minst 90 dagar, och
  • har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden.

Ledighetens omfattning och längd

Omfattningen på ledigheten ska motsvara omfattningen på den nya anställningen och arbetstagaren kan ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga. Det finns inget krav på att den nya anställningen ska avse en viss anställningsform.

Ledigheten och den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet får tillsammans uppgå till högst tolv månader och kan därmed som längst pågå under nio månader. Ledigheten anses börja löpa när arbetstagaren påbörjar det nya arbetet.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet ska anmäla detta till arbetsgivaren senast två veckor före ledighetens början.

Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning. Kan överenskommelse inte träffas ska arbetsgivaren förlägga ledigheten enligt arbetstagarens önskemål.

Återgång i arbete

Arbetstagaren får avbryta sin påbörjade ledighet och återgå i arbete hos arbetsgivaren. Arbetstagaren ska i dessa fall snarast möjligt underrätta sin arbetsgivare om återgången. Om ledigheten varit avsedd att pågå under minst en månad ska arbetsgivaren ha rätt att skjuta på återgången högst en månad. Arbetstagaren ska även underrätta arbetsgivaren om att han eller hon avser att återgå i arbete efter ledighetsperiodens slut senast en månad före återgången.

Anställningsskydd och kollektivavtal

En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet ska tillförsäkras skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller anställningsvillkor.

Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks ska vara ogiltigt i den delen. Avvikelser får dock göras genom kollektivavtal, som har slutits på central nivå, i fråga om anmälan om ledighet, underrättelsefristerna för återgång i arbete och den närmare tillämpningen gällande ledighetens förläggning och skyddet för anställningsförmånerna.

Mål om tillämpning av lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Frågor och svar

Frågor och svar Sjukfrånvaro

Lagar och regler

Socialförsäkringsbalken, [Riksdagen] 
Föräldraledighetslagen [Riksdagen] 
Semesterlagen [Riksdagen] 
Studieledighetslagen [Riksdagen] 
Lag om sjuklön [Riksdagen]

Studieledighet

En arbetstagare som vill studera har rätt till behövlig ledighet från sin anställning enligt lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (1 § studieledighetslagen).

Vad är studier?

Med utbildning avses en kunskapsförmedling som följer en kurs- eller studieplan. Arbetsdomstolen (AD) har prövat vad som avses med utbild-ning i lagens mening (AD 1982:32).

Finns det någon kvalifikationstid?

Enkelt svarat, ja. Men, man skiljer på facklig utbildning där inga krav på anställningstid innan ledighet för utbildning finns och annan utbildning där arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren vid ledighetens början.

Kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten?

Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledighet som överstiger en arbetsvecka i upp till sex månader från ansökningstillfället utan att få berörd lokal arbetstagarorganisations samtycke. Däremot ska både arbetstagaren och arbetstagarorganisationen genast underrättas om beslutet och skälen för detta. Ledighet som sammanlagt motsvarar högst en arbetsvecka får skjutas upp i högst två veckor. Samma gäller för utbildning som till vä-sentlig del avser fackliga frågor eller frågor som hänger samman med facklig verksamhet.

Vad är behövlig ledighet?

Uttrycket behövlig ledighet innebär att det måste finnas ett samband mellan utbildningens och ledighetens längd, omfattning och förläggning.

Om det är fråga om undervisning som ligger utanför arbetstid, har arbetstagaren alltså rätt till ledighet endast om arbetstagaren måste vara ledig för att kunna fullfölja utbildningen, till exempel för att kunna läsa in den aktuella kurslitteraturen (så kallad skälig förberedelsetid).

För vilka tider ska ledigheten beviljas?

Ledigheten får inte beviljas för annan tid än den som arbetstagaren begärt. Om arbetstagaren till exempel begär studieledighet för en termin i taget, får arbetsgivaren inte ändra ledighetsperioden till att till exempel avse ett helt läsår.

Har arbetstagaren rätt att avbryta ledigheten och återgå till arbetet?

En arbetstagare som avbryter sin utbildning har rätt att återgå i arbete. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om de ändrade planerna. Arbetsgivaren kan skjuta på återgången två veckor om ledighetens längd är mer än en vecka och en månad om ledighetens längd är ett år eller mer. Om arbetsgivaren vill skjuta på återgången ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta och samtidigt ange när återgången kan ske.

En arbetstagare som önskar återgå i arbete efter flera års studieledighet kan inte kräva att få tillbaka sina tidigare arbetsuppgifter om arbetsgivarens verksamhet har genomgått förändringar sedan arbetstagarens studieledighet började. Enligt studieledighetslagen ska dock arbetstagaren "vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om han ej haft ledighet" (9 § stu-dieledighetslagen).

Är studieledighet semesterlönegrundande?

Studieledighet innebär vanligtvis att helt löneavdrag görs och att ledighe-ten inte är semesterlönegrundande. Viss ledighet för utbildning är semesterlönegrundande enligt semesterlagen (17 § SemL). Om arbetsgivaren betalar lön, helt eller delvis, under studieledigheten grundar ledigheten rätt till semester på samma sätt som arbetad tid.

Vad gäller vid tvist?

Den lokala arbetstagarorganisationen har i vissa fall så kallat tolkningsföreträde om det uppstår tvist om tillämpningen av studieledighetslagen, det vill säga organisationens mening gäller till dess tvisten avgjorts i Arbetsdomstolen. Arbetstagarorganisationen kan dock inte genom tolkningsföreträde hindra arbetsgivaren från att skjuta upp en studieledighet under en viss tid. Sådana tvister kan till exempel avse frågor om vad som är behövlig ledighet, om studierna ska anses vara utbildning, om ledigheten ska anses avse facklig utbildning, om kvalifikationstiden är uppnådd eller om vilka uppskjutandefrister som gäller.

Lagar och regler

Socialförsäkringsbalken, [Riksdagen] 
Föräldraledighetslagen [Riksdagen] 
Semesterlagen [Riksdagen] 
Studieledighetslagen [Riksdagen] 
Lag om sjuklön [Riksdagen]