Semester

Syftet med semester är att arbetstagaren ska få ledighet för vila och rekreation. Då huvudregeln är att semester ska tas ut som ledighet kan arbetstagaren inte välja att arbeta istället för att vara semesterledig, vilket i sin tur innebär att arbetsgivaren är skyldig att se till att semester läggs ut som ledighet. Arbetsgivaren är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att lägga ut en arbetstagares hela årssemester som ledighet under året, om inte arbetstagaren sparar semester enligt 5 kap. 13 § villkorsavtalen alternativt 11 § 9.1 mom. affärsverksavtalen.

Vilken årssemester som ska tillämpas för en arbetstagare varierar beroende på arbetstagarens ålder och vilket kollektivavtal som är tillämpligt. Det är arbetsgivaren som bestämmer hur årssemestern ska förläggas om inte annat följer av lokalt kollektivavtal. Ett sådant beslut är ett arbetsledningsbeslut. Arbetstagarna och deras fackliga organisationer har dock enligt semesterlagen (SemL) rätt att påverka beslutet på olika sätt.

Enligt villkorsavtalen och affärsverksavtalen sammanfaller intjänandeår och semesterår och är detsamma som kalenderår. Statligt anställda kan därför få ut betald semester innan den helt har tjänats in. När arbetsgivaren beviljar semester ska därför förutsättas att arbetstagaren arbetar till kalenderårets slut.

Huvudregeln är att en arbetstagare har rätt att få ut semester som en sammanhängande ledighet under minst fyra veckor under juni-augusti, den så kallade huvudsemestern. Detta gäller inte då annat har avtalats mellan lokal arbetstagarorganisation och arbetsgivaren.

I Arbetsdomstolens dom 1983 nr 123 framgår att arbetsgivaren inte ensidigt, utan fog, kan återkalla beslut om semesterförläggning. Inte heller arbetstagaren kan ensidigt återta beviljad semester. Arbetsgivare och arbetstagare kan däremot komma överens om en ändring av semesterns förläggning.