Frågor och svar om lönebildning

Utgångspunkten i de centrala avtalen är att lön är styrmedel, därför är också utgångspunkten i avtalen att revision av lön sker årligen. Längre perioder mellan revisionstillfällena kan motverka detta syfte.

Om lokala parter, arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen är överens om det så går det att ha färre eller fler revisioner än vad som följer av det centrala avtalet. Vilka tidpunkter som revision av löner ska äga rum under avtalsperioden ska lokala parter fastställa som en del i planeringen av det lokala lönebildningsarbetet. Parterna bör också enas om hur och enligt vilken tidsplan förberedelsearbetet och lönerevisionen ska ske, se 6 § RALS-avtalen.

Nej det finns inget stöd för ett sådant resonemang i RALS-avtalen. Av RALS-avtalens löneprinciper, se 5 § RALS-avtalen, framgår att lönebildning och lönesättning ska medverka till att målen för verksamheten uppnås, att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt och att kompetensförsörjningen säkras.

Lönen ska vara individuell och differentierad. Detta leder till en lönesättning som alltså styrs av andra parametrar än att löneökningar för olika grupper ska vara lika stora.

Utgångspunkten och den gemensamma löneprincipen i RALS-avtalen är att lönen ska vara individuell och differentierad. Lönen ska bestämmas utifrån sakliga grunder som ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad, övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna och arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen.

Vid revisionen ska fokus vara på individens lön och om den bör ändras. Att fokusera enbart på löneökningens storlek tenderar att leda till att man inte beaktar löneprinciperna och lönekriterierna i avtalen. Huvudregeln är alltså att det ska vara individuell lön.

Undantagsvis kan lokala parter om de finner skäl för det komma överens om annat än individuell lönesättning, se 5 § RALS-avtalen.

Om arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen inte vid fastställd revisionstidpunkt har slutit lokalt kollektivavtal om nya löner, ska de gemensamt begära stöd från de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse.

Om oenighet därefter ändå kvarstår och slutligen en lokal lönenämnd försökt underlätta för parterna att finna en förhandlingslösning fördelar lönenämnden ett beräknat revisionsbelopp (gäller endast avtal med OFR/S,P,O och Seko).

Nej, det finns inga individgarantier i RALS-avtalen. De angivna procentsatserna i oenighetsbilagan ska beräknas för kollektivet och ska vid oenighet fördelas på individerna utifrån avtalens löneprinciper (gäller endast avtal med OFR/S,P,O och Seko).

Nej, det gör det inte om inte lokala parter har kommit överens om att så ska ske. Om oenighet uppstår vid avtalsperiodens tredje revisionstidpunkt och revisionsbeloppet därför ska fördelas av en lokal lönenämnd beräknas revisionsbeloppet, om inte annat överenskommits lokalt, enligt den procentsats i oenighetsbilagan som gäller vid tredje lönerevisionen (gäller endast avtal med OFR/S,P,O och Seko). Se bilaga B i RALS-avtal OFR/S,P,O respektive RALS-avtal Seko.