Distansarbete

Nedanstående svar bygger huvudsakligen på regelverket för myndigheter under regeringen. För frivilliga medlemmar eller organisationer med servicekontrakt kan andra regler gälla.

Distansarbete

Öppna alla

Nedan följer ett antal frågor att ta ställning till som arbetsgivare:

  • Lämpliga arbetsuppgifter
  • IT-lösningar
  • Närvaro och tillgänglighet
  • Målstyrning och resultatuppföljning
  • Kostnader
  • Arbetsledning
  • Arbetstagarorganisationernas syn
  • Skriftlig överenskommelse
  • Arbetsmiljöansvar
  • Försäkringar
  • Utrustning
  • Tidsperspektiv
  • Organisatorisk tillhörighet
  • Omfattning av distansarbetet

Arbetstagare som utför arbete hemifrån/på distans omfattas av samma arbetstidsbestämmelser som övriga arbetstagare. Vissa arbetstagare som normalt utför arbete i hemmet har dock förtroendearbetstid (4 kap. 29 § villkorsavtalen). Om omfattningen av distansarbetet blir stort bör arbetsgivaren och medarbetaren teckna en överenskommelse om vilka villkor som ska gälla för distansarbetet. Överenskommelsen bör bland annat innehålla uppgifter om distansarbetets omfattning, hur arbetsmiljöfrågan ska lösas i hemmiljön med mera samt hur överenskommelsen kan komma att upphöra.

Arbetstidsbestämmelser beskrivs i Arbetsgivarverkets skrift "Verksamhetsanpassa arbetstiden". Även arbetsmiljöreglerna får indirekt påverkan på arbetstiden. Utifrån 9 § i Arbetsmiljöverkets föreskrift "Organisatorisk och social arbetsmiljö" ska arbetsgivaren till exempel se till att arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren behöver regelbundet stämma av arbetstagarens arbetssituation.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån/på distans eller om det sker på arbetsgivarens initiativ. Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större ansvar har arbetsgivaren att tillgodose en god arbetsmiljö samt att också tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning.

Även den psykosociala arbetsmiljön måste beaktas. Är det frågan om omfattande distansarbete finns en risk att arbetstagaren hamnar i skymundan. Arbetsmiljölagen tar dock också upp arbetstagarens eget ansvar för sin arbetsmiljö.

Jobbar arbetstagaren på distans är kommunikation kring arbetsplatsens brister i arbetsmiljö extra viktigt. Hur långt arbetsgivaren behöver gå när det gäller anpassning och vilka åtgärder som behöver vidtas när en anställd jobbar hemifrån eller distansarbetar från någon annan plats, beror på hur ofta, hur länge och hur intensivt arbetet utförs.

Om omfattningen av distansarbetet blir stort ska arbetsgivaren och medarbetaren teckna en överenskommelse om vilka villkor som ska gälla för distansarbetet, se Avtal om distansarbete. Överenskommelsen bör bland annat innehålla uppgifter om distansarbetets omfattning, hur arbetsmiljöfrågan ska lösas samt hur överenskommelsen kan komma att upphöra.

Utifrån 9 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:5, ska arbetsgivaren till exempel se till att arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren behöver regelbundet stämma av arbetstagarens arbetssituation.

Mer information

Arbetsmiljölagen [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [Arbetsmiljöverket]

Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 [Arbetsmiljöverket]

Avtal om distansarbete