Arbetstid

Nedanstående svar bygger huvudsakligen på regelverket för myndigheter under regeringen. För frivilliga medlemmar eller organisationer med servicekontrakt kan andra regler gälla.

Arbetstid

Öppna alla

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att arbetstagare ska arbeta på övertid, se 4 kap. 18 § villkorsavtalen. Skyldighet att arbeta på övertid ryms vanligen inom arbetstagarens arbetsskyldighet. Arbete på övertid ska dock i möjligaste mån undvikas och i första hand ska arbetstagare som frivilligt åtar sig övertidarbete anlitas. Vid förläggning av övertid bör övertiden ur arbetsmiljösynpunkt fördelas mellan flera arbetstagare. Befrielse från övertid bör inte nekas om arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Med godtagbara skäl anses särskilt sådana skäl som att arbetstagaren inte har fått rimlig tid att hinna ordna till exempel barnomsorg.

Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av en arbetstagare som är partiellt sjukskriven, partiellt föräldraledig med stöd av lag eller för vård av barn. Det finns också gränser för hur mycket övertid en arbetstagare får arbeta, högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår, se 4 kap. 18 § villkorsavtalen.

Mer information

Villkorsavtal Arbetsgivarverket - OFR/S,P,O

Villkorsavtal Arbetsgivarverket - Seko

Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket - Saco-S

Arbetsmiljöverkets föreskrift Anteckningar om jourtid, övertid och mertid, AFS 1982:17 [Arbetsmiljöverket]

Skyldighet att fullgöra beredskap ryms vanligen inom arbetstagarens arbetsskyldighet. Detta gäller vid tillfälligt behov av beredskap. Vid löpande beredskap bör detta vara reglerat i ett lokalt kollektivavtal och vanligtvis schemaläggs då arbetstagarens beredskap.

Precis som vid övertid handlar det om att skapa en rimlig arbetsbelastning och ta hänsyn till arbetsmiljöaspekterna för den enskilde arbetstagaren. Befrielse från beredskap kan övervägas om arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Se 13-14§§ arbetstidslagen, 4 kap. 5 § Villkorsavtalen, 7.4 Verksamhetsanpassa arbetstiden.

Mer information

Arbetstidslag [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Villkorsavtal Arbetsgivarverket - OFR/S,P,O

Villkorsavtal Arbetsgivarverket - Seko

Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket - Saco-S

Arbetsgivarverkets skrift Verksamhetsanpassa arbetstiden

För arbetstagare med så kallad kontorsarbetstid gäller, om inte annat reglerats i lokalt kollektivavtal, att tid då arbetstagare fullgör beredskap inte kan räknas som veckovila. Det framgår av 14 § arbetstidslagen som gäller i form av kollektivavtal, se 4 kap. 5 § villkorsavtalen. Kompenserande ledighet kan därför behöva ges om arbetstagaren har beredskap under den tid som annars skulle ha varit veckovila.

För arbetstagare med oregelbunden arbetstid gäller vad som reglerats i lokalt kollektivavtal.

Mer information 

Villkorsavtal Arbetsgivarverket - OFR/S,P,O

Villkorsavtal Arbetsgivarverket - Seko

Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket - Saco-S

Arbetsgivarverkets skrift Verksamhetsanpassa arbetstiden

Arbetstidslagen med kommentarer [Arbetsmiljöverket]

Arbetsmiljölag [Riksdagen, Svensk författningssamling]

I de fall beredskap har lagts ut under dygnsvila och arbetstagaren måste gå in och arbeta så bryts därmed dygnsvilan.

Lokala parter bör i lokalt avtal ta ställning till hur avbrott i dygnsvilan ska hanteras utifrån den aktuella verksamheten. Avvikelse från dygnsviloreglerna kan göras genom lokalt kollektivavtal.

Mer information

Arbetsgivarverkets skrift Verksamhetsanpassa arbetstiden

Arbetstidslagen med kommentarer [www.arbetsmiljoverket.se]

Arbetsgivarguiden - ett stöd för dig som arbetsgivare

Arbetsgivarguiden ger dig stöd i din roll som arbetsgivare. Under olika ämnesområden hittar du fakta, råd och information utifrån centrala kollektivavtal och regler. Här har vi också samlat några av de vanligaste frågorna och svaren.