"Gemensam styrning för digitalisering inom staten saknas"

Hur digitaliseringen påverkar statlig verksamhet i framtiden är en svår nöt att knäcka. Hans-Eric Holmqvist, som utreder frågan på regeringens uppdrag, hade bjudits in som föreläsare till Arbetsgivarverkets utvecklingsprogram.

Arbetsgivarverkets tredje träff i utvecklingsprogrammet hölls på konferensanläggningen 7A i Stockholm i början av juni. Ämnet för dagen var digitalisering och hur den kan påverka statlig verksamhet framöver. Dagens inbjudna gästföreläsare var Hans-Eric Holmqvist som är regeringens utredare om digitaliseringen inom offentlig sektor.

Hans-Eric Holmqvists delbetänkande digitalforvaltning.nu överlämnades till regeringen i mitten av mars i år och är i skrivande stund ute på remiss. Slutresultatet av utredningen redovisas den 31 december 2017. En av slutsatserna i delbetänkandet är att Ekonomistyrningsverket, ESV, föreslås bli den myndighet som ska ha fullt ansvar för digitaliseringen av offentlig sektor.

– I en internationell undersökning hamnar Sverige på fjortonde plats vad gäller digital förvaltning, sade Hans-Eric Holmqvist.

Digitalisering är i sig inte någonting nytt, förutom själva benämningen menar Hans-Eric Holmqvist. Till och med telegrafen var på sin tid digital och en viktig del av Europas framgångar under industrialiseringens dagar. Idag har digitaliseringen genom internet, fått en delvis ny betydelse och tekniken ställer inte längre höga krav på användarens tekniska kompetens eftersom verktygen har blivit mer tillgängliga. I en historisk tillbakablick förklarade han att redan ekonomen Adam Smith kunde visa på 1700-talet att man genom specialisering kunde uppnå högre produktivitet och därmed också ett högre välstånd. Samma tankesätt återfinns i dagens digitalisering där automatisering och specialisering är två viktiga hörnstenar.

– Idag är specialiseringen annorlunda genom att marknaden har blivit global och finns på nätet. Det mesta som finns där genererar data som har ett ekonomiskt värde. Ett fåtal stora bolag styr utvecklingen genom att de ofta köper upp nya mindre företag som lanserat innovativa produkter, menade han.

På vilket sätt digitaliseringen kommer att påverka myndigheternas roll i framtiden är en viktigt nöt att knäcka. Ett av problemen som Hans-Eric Holmqvist påpekar är att det i dagsläget saknas en gemensam styrning för digitaliseringen.
– Vi måste våga säga att vi går mot en digitaliserad förvaltning. Det betyder bland annat att man som medborgare enkelt ska kunna få en e-legitimation som är gemensam för samtliga myndigheter. Det bör också finnas en gemensam portal med hög informationssäkerhet som har en funktion för Mina meddelanden. Det är frågor som är avgörande för digitaliseringen av offentlig sektor, fortsatte han.

Både Norge och Danmark ligger före Sverige när det gäller digitaliseringen av statlig förvaltning. Däremot ligger flera svenska myndigheter i framkant, till exempel högskolesektorn som under lång tid har haft distansutbildningar som har fungerat väl.

Under den efterföljande lunchen fortsatte diskussionerna bland deltagarna. Därefter var det dags för Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson att tala om hur digitaliseringen påverkat arbetsmarknaden och hur den kan tänkas påverka arbetsgivarpolitiken. Han beskrev bland annat de nya anlitandeformer som har vuxit fram under senare år. Han påpekade bland annat att omkring 47 procent av alla jobb i USA riskerar att automatiseras under de kommande 20 åren enligt de bägge forskarna Carl Frey och Michael Osborne från Oxford University.
– Fortfarande är det svårt att automatisera yrken inom områden som kräver kreativitet, konstnärskap, empati, fingerfärdighet, originalitet och förståelse, sade han.

Roger Vilhelmsson konstaterade att andelen temporära jobb ökar medan andelen permanenta jobb blir färre. Förklaringen är bland annat att digitala plattformar underlättar matchningen mellan uppdragstagare och uppdragsgivare. Och när kostnaderna för att kontrollera, värdera, förhandla och skriva kontrakt för anlitad arbetskraft blir lägre, blir det också mer attraktivt för en arbetsgivare att hyra in personal istället för att anställa. Sammantaget gör detta att allt fler väljer någon av de nya anlitandeformerna även om det fortfarande handlar om en mindre grupp totalt sett.
– Ytterligare en faktor är att det krävs mindre kapital än tidigare för att kunna starta eget idag än det gjorde tidigare, fortsatte han.
Bilden visar Arbetsgivarverkets biträdande chefsjurist Hedda Mann.
Hedda Mann
som är biträdande chefsjurist vid Arbetsgivarverket menar att normen för lagstiftningen i Sverige utgår från tillsvidare- eller visstidsanställningar. I takt med att så kallade egenanställningar som förmedlas via digitala plattformar blir allt vanligare, blir det svårare att definiera om det är fråga om ett anställningsförhållande eller inte.
Som alltid när något är nytt kommer det att bli domstolsprövningar tills dess praxis har satt sig, sade Hedda Mann

Dessutom finns det inom staten ett antal rättsregler som man måste förhålla sig till i det nya digitaliserade arbetslivet. Frågan om det är en anställning eller inte har betydelse för om det är reglerna om förtjänst och skicklighet som ska tillämpas eller lagen om offentlig upphandling. Eftersom de nya anlitandeformerna ofta tillämpas av kombinatörer aktualiseras även reglerna om förtroendeskadliga bisysslor, men även förbudet mot att ha två statliga anställningar, menar Hedda Mann.
– Det är viktigt att komma ihåg att syftet med dessa regler är att minimera risken för till exempel korruption. Svensk statlig verksamhet har ett högt anseende och detta ska vi värna, avslutade hon.