Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor.

Revideringen av BESTA innebär ingen förändring jämfört med tidigare vad gäller skillnad mellan nivå 4 och 5. Precis som tidigare gäller att i båda nivåerna återfinns arbetsuppgifter som är av analyserande och utvärderande karaktär. Dock är beslut och ställningstaganden baserade i huvudsak på tidigare praxis, erfarenheter eller metoder i nivå 4, medan de i nivå 5 krävs mer nytänkande eftersom arbetsmetoder och alternativ till lösningar inte är givna. Största skillnaden mellan nivå 4 och 5 är att på nivå 5 är arbetet som utförs strategiskt till skillnad från arbetsuppgifterna i nivå 4 som är mer operativa. Det finns en form av strategiskt arbete som i grunden är operativ och det är arbete som utförs av experternas expert. 

Om man arbetar med IT-systemens drift, underhåll och support eller förvaltning och utveckling bör arbetsuppgifterna klassificeras som IT-arbete (arbetsområde 45 eller 46). Arbetar man däremot i IT-system för att utföra sitt dagliga arbete ska man klassificeras inom det arbetsområde som är aktuellt för de arbetsuppgifter som utförs. Det kan gälla t. ex registreringar av saker i system eller framsökningar i system. 

Om arbetsuppgifterna passar in i arbetsområde 13 ska det arbetsområdet användas. Inom arbetsområde 13 kan myndighetsutövning och myndighetsbeslut ingå som arbetsuppgift. Det spelar ingen roll om er verksamhet är en statlig myndighet eller någon annan verksamhetsform för att kunna använda arbetsområdet.

Arbetsuppgifter som innebär utveckling inom kärnverksamhet ska fortsatt klassificeras i arbetsområde 10 (Samhällsinriktat planerings-, utrednings, och förhandlingsarbete). Arbetsuppgifter som innehåller verksamhetsutveckling dvs. styrning, planering, utveckling och uppföljning kopplat till hur verksamheten i stort kan bli effektivare och fungera bättre klassificeras i arbetsområde 53 (Internt stöd-, utvecklings- och administrativt arbete).

Gäller arbetsuppgifterna specifikt IT-säkerhetsfrågor ska arbetsuppgifterna klassificeras i arbetsområde 46 (Systemutveckling och systemförvaltning). Gäller det informationssäkerhet i vidare bemärkning så är alternativet arbetsområde 72 (Säkerhet-, räddnings- och samhällsskyddsarbete).

Administrativa chefer, förvaltningschefer och stabschefer ska klassificeras inom arbetsområde 48 – Ekonomiarbete. Det som är gemensamt för ovannämnda chefer är att de ofta är chefer över personer som har arbetsuppgifter inom ett flertal arbetsområden som är kopplade till stödkompetens. Eftersom medarbetarna har stor spridningen av arbetsuppgifter kan det vara svårt att avgöra vilket arbetsområde som chefen ska klassificeras inom, vilket har lett till att klassificeringen av dessa chefer blivit väldigt olika. Därför har beslut tagit som att administrativa chefer, förvaltningschefer och stabschefer ska klassificeras i arbetsområde 48, för att göra klassificeringen mer enhetlig

BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifterna för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet.

BESTA-systemet ska

  • vara centrala parters indelningsgrund av lönestatistik för staten,
  • ha hög tillförlitlighet,
  • vara lätt att använda,
  • kunna anpassas till lokal användning (genom att BESTA-koden går att komplettera utan att enhetligheten går förlorad),
  • vara möjligt att översätta till Svensk standard för yrkesklassificering, SSYK,
  • kunna samordnas med den kodning i kompetenskategorier (lednings-, kärn- och stödkompetens) som myndigheterna ska göra varje år i samband med sin redovisning av kompetensförsörjning m.m. till regeringen och
  • kunna användas som utgångspunkt vid lönekartläggning enligt BESTA-vägen.

BESTA har utvecklats partsgemensamt av Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O, Saco-S och Seko.

BEfattningsgruppering för STAtistik.

Individer som utför arbetsuppgifter inom staten eller hos andra arbetsgivare som är medlem i Arbetsgivarverket.

Steg 1

Bestäm vilket arbetsområde som de huvudsakliga arbetsuppgifterna tillhör. Läs vad som står om arbetsinnehåll och avgränsning under arbetsområdet för att bekräfta valet.

Steg 2

Markera med 1 om befattningen är en chefsbefattning eller med 2 om det är en annan befattning.

Steg 3

Bestäm grupperingsnivå enligt den generella nivåbeskrivningen för chefsbefattningar/andra befattningar och de exempel på arbetsuppgifter som finns angivna på olika nivåer inom det valda arbetsområdet. Anges med 1-6.

Steg 4

Ange eventuell lokal komplettering av arbetsområde eller grupperingsnivå. Om ingen lokal komplettering används anges detta med 00.

Steg 5

Markera enighet/oenighet vid samråd. Ange 0 vid enighet och 1 om oenighet om koden råder.

Steg 6

Ange yrkesspecificering enligt de befintliga alternativ som finns angivna för respektive arbetsområde.

Steg 7

Bestäm kompetenskategori enligt regeringens gällande definitioner. Ledningskompetens anges med L, kärnkompetens med K och stödkompetens med S.

Det är bara de faktiska arbetsuppgifterna som utförs i en befattning som ska ligga till grund för klassificeringen. Hänsyn ska inte tas till andra uppgifter som till exempel individens skicklighet och resultat, utbildningsbakgrund, titlar och tjänstebenämningar.

I samband med val av grupperingsnivå är det extra viktigt att tänka på att det är arbetsuppgifterna som klassificeras och inte individens resultat eller yttre omständigheter. Bilden tydliggör vad som ska klassificeras samt vilka områden som inte ska tas hänsyn till vid klassificering i BESTA.

I princip ska samtliga befattningar som ingår i lönestatistiken klassificeras. Vid klassificering ska en helhetsbedömning göras av de sammanlagda arbetskrav som ställs på de faktiska arbetsuppgifterna som utgör befattningen. De aktuella arbetsuppgifterna behöver inte utföras vid själva klassificeringstillfället, utan kan vara koncentrerade till en viss period under året, till exempel bokslutsarbete eller annat säsongsbetonat arbete.

Tillfälliga variationer i arbetsuppgifterna ska inte klassificeras. Arbetsområde och grupperingsnivå som bäst stämmer överens med arbetsuppgifternas huvudsakliga innehåll ska väljas. Om befattningen innehåller arbetsuppgifter som faller inom flera olika arbetsområden används det arbetsområde och den grupperingsnivå som tidsmässigt dominerar. Undantag från denna regel måste ibland göras då det är uppenbart att befattningen har kommit till för att en viss arbetsuppgift ska utföras. Den får då styra vilket arbetsområde och vilken grupperingsnivå som ska väljas.

Tre grupper av befattningar ingår i lönestatistikunderlaget, men används inte som material vid analys. Dock behöver dessa tre grupper kunna särskiljas och därför används nedanstående specialkoder.

100000000 Myndighetschefer, eller motsvarande
800000000 Befattningar som för tillfället inte är meningsfulla att klassificera. Här klassificeras också arbetsuppgifter där medarbetaren är tjänstledig en längre period. Det gäller också medarbetare som till övervägande del är tjänstlediga för att utföra fackliga uppdrag.
900000000 Arbete som det inte finns någon lämplig BESTA-kod för.

Eftersom syftet  med BESTA är att ta fram lönestatistik behöver befattningar som är vakanta och obemannade inte klassificeras. Tillfälliga anställningar som varar mindre än 3 månader behöver inte heller klassificeras.

- BESTA är framtaget för att beskriva arbetsuppgifter i staten, medan SSYK beskriver yrkesgrupper inom hela den svenska arbetsmarknaden. För statlig sektor är SSYK en grov indelning där del flesta individer klassificeras inom samma kod, därför behövs BESTA på det statliga avtalsområdet.

Eftersom arbetsuppgifternas innehåll förändras med tiden är arbetet med BESTA-klassificeringen ett ständigt pågående arbete. Löpande måste nyanställda individer och individer som byter befattning få korrekt BESTA-klassificering.

Genomförs större förändringar i verksamhetens organisation ska klassificeringarna ses över. Dessutom kan en större översyn av BESTA-klassificering behöva göras i samband med att en lönekartläggning ska genomföras i enlighet med BESTA-vägen (ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män).

All översyn av BESTA-klassificeringen på myndigheten bör göras klar före det datum, i mars respektive september, då lönestatistiken samlas in.

Arbetsgivaren beslutar om klassificering i samråd med berörda lokala arbetstagarorganisationer. Det framgår av kodningen om parterna är eniga (position 7 - eniga = 0, oenig =1).

Nej. Lönen utgörs av många olika faktorer, såsom bland annat arbetets innehåll och svårighetsgrad, rekryteringsläge, arbetstagarens skicklighet och resultat varför den individuella lönen varierar såväl inom respektive arbetsområde som mellan motsvarande nivå i andra arbetsområden.

Ja, det finns möjlighet att ha mer detaljerade funktionsindelningar anpassade efter specifik myndighet eller organisation (position 5-6, anges som 00 om lokal kompettering inte används).

Från och med september 2016.