Sjukfrånvaron i statlig sektor ökar för första gången på fyra år

Ökningen av sjukfrånvaron beror framför allt på att de sjukfall som är kortare än 20 arbetsdagar (sjuk 6-20 arbetsdagar) ökat som andel av tillgänglig arbetstid, medan andelen för sjukfall längre än 20 arbetsdagar minskat för fjärde år i rad. Andelen för kortare sjukfrånvaro (sjuk 2-5 dagar) är oförändrad och ligger ganska stabilt över åren.

Den totala sjukfrånvaron ökade från knappt 3,7 till drygt 3,8 procent och sjukfall kortare än 20 arbetsdagar (sjuk 6-20 arbetsdagar) ökade från 0,4 till 0,8 procent mellan åren 2019 och 2020 (diagram 1). Ökningen av total sjukfrånvaro mellan åren 2019 och 2020 uppgår till knappt 0,2 procentenheter.

Diagram 1 Andel sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, år 2011-2020 (uppdelat på sjukfrånvarons längd)

Ökningen av den totala sjukfrånvaron som var knappt 0,2 procentenheter, har skett främst inom verksamhetsinriktningar som är mansdominerande. Sjukfrånvaron inom verksamhetsinriktningarna Försvar samt Samhällsskydd och rättsskipning har ökat med 0,6 respektive 0,9 procentenheter (diagram 2). Sjukfrånvaron inom de fem resterande verksamhetsinriktningarna har minskat med mellan 0,1 och 0,4 procentenheter.

Diagram 2 Andel sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, år 2011-2020 (uppdelat på verksamhetsinriktning)

Efter tre år av minskande sjukfrånvaro för både kvinnor och män i statlig sektor bryts denna trend år 2020 (diagram 3). Ökningen av sjukfrånvaron beror på att sjukfrånvaron för män ökat från 2,4 procent år 2019 till 2,8 procent år 2020. Däremot minskar kvinnors sjukfrånvaro för fjärde året i rad. Minskningen är marginell och sjukfrånvaron uppgår år 2020 till 4,9 procent.

Minskningen av sjukfrånvaron har skett främst bland kvinnor i åldersgrupperna 50-59 år och 60 år eller äldre. En ökning av sjukfrånvaron bland män finns i alla åldersgrupper, framförallt i grupperna yngre än 30 år och 30-39 år. 

Diagram 3 Andel sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, år 2011-2020 (uppdelat på kön)

Coronapandemin och sjukfrånvaron

Det är oklart hur coronapandemin under 2020 påverkat sjukfrånvaron. Arbetstagare som arbetat hemifrån kan ha anmält sjukfrånvaro i lägre omfattning än vad de annars skulle ha gjort medan arbetstagare som inte kunnat arbeta hemifrån anmodats att sjukanmäla sig även vid milda symtom. Andelen kvinnor är större än andelen män i denna statistik liksom i lönestatistiken och kvinnor har en genomsnittligt högre sjukfrånvaro. Sjukfallen som varat mellan 6-20 dagar ökar för både män och kvinnor, men något mer för män. Sjukfrånvaron minskar totalt sett marginellt för kvinnor, men framför allt för sjukfall längre än 20 dagar, vilka också utgör en större del av den totala sjukfrånvaron bland kvinnor än bland män.

Om tidsanvändningsstatistiken

Tidsanvändningsstatistiken tas fram årligen sedan 2000 av Arbetsgivarverket. Huvudsyfte med undersökningen är att utgöra en gemensam grund för arbetsgivarsamverkan kring egna och gemensamma resultat. Data samlas in från Arbetsgivarverkets medlemmar, som utgörs av myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Endast medlemmar med verksamhet under hela referensåret ingår i undersökningens målpopulation. År 2020 omfattade målpopulationen totalt 240 medlemmar. Deltagande i tidsanvändningsstatistiken är frivillig, och svarsfrekvensen 2020 var 68 procent. De deltagande medlemmarna (totalt 163 stycken) representerar drygt 225 000 anställningar, vilket motsvarar 82 procent av alla statliga anställningar.

Statistiken är behäftad med en viss osäkerhet och små observerade förändringar ska därför tolkas med försiktighet. Osäkerheten beror dels på att inte alla medlemsorganisationer deltar i undersökningen, och dels på att det inte är precis samma medlemmar som deltar varje år.