Regeringen lyfter behov av ökad statlig effektivitet, styrning och samverkan

Bland annat lyfter regeringen i propositionen behovet av ökad effektivitet, utvecklad styrning och samverkan. Flera satsningar görs på Arbetsförmedlingens verksamhet och inom det utbildningspolitiska området föreslås satsningar på både grundskolan och högre utbildning. Regeringen går också vidare med några av förslagen i LAS-bokstavsutredningarna.

Ökad effektivitet

I rapporten Administrationen i statliga myndigheter – en verksamhet i förändring (RiR 2021:3) har Riksrevisionen granskat regeringens åtgärder för att säkerställa en balans mellan myndigheternas administration och kärnverksamhet. Riksrevisionens bedömning är att de resurser som frigjorts inom myndigheterna genom effektivisering av administrationen används för mer och bättre stödverksamhet, snarare än för att öka resurserna i kärnverksamheten.

Regeringens inriktning är att förvaltningen ska fortsätta att utvecklas och effektiviseras och hänvisar till rapporten. Åtgärder kommer bl.a. att vidtas för att utveckla servicekontorsorganisationen. Nya uppgifter ska även fortsatt i första hand utföras av befintliga myndigheter. Regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur införandet av Statens servicecenter har påverkat förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sin verksamhet, samt vilken effekt införandet haft för administrativa kostnader inom staten som helhet.

Regeringen tar även upp att utredningar har visat att det kan vara utmanande för små myndigheter att upprätthålla nödvändig kompetens för att efterleva regelverken inom olika områden, såsom ekonomisk styrning och tillhandahållande av offentlig information. Regeringen kommer att analysera behovet av lämpliga åtgärder för att verksamheterna ska kunna bedrivas med bättre måluppfyllelse och högre kostnadseffektivitet än i dag.

Utvecklad styrning och arbetsgivarpolitiska delegeringen ligger fast

Regeringen uttalar att den anser att det är angeläget att ytterligare utveckla styrningen och uppföljning av myndigheterna. Detaljstyrning och onödig administration bör undvikas, myndigheternas kärnverksamhet ska värnas, statsförvaltningens organisering ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, samt att myndigheternas roll-, uppgifts- och ansvarsfördelning ska vara tydlig. Inriktningen är fortsatt att myndigheterna löpande ska utvecklas och effektiviseras. Regeringen bedömer vidare att den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten bör ligga fast.

Tillitsbaserad styrning och en gemensam utbildning för statsförvaltningen

Regeringen välkomnar i budgetpropositionen Arbetsgivarverkets initiativ att inom ramen för den delegerade arbetsgivarpolitiken erbjuda stöd till myndigheterna i deras arbete med att utveckla en tillitsbaserad styrning och avser att följa arbetet.

Regeringen tar även upp Tillitsdelegationens betänkande om en gemensam utbildning inom statsförvaltningen har remissbehandlats (SOU 2020:40). Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att utarbeta och förvalta en elektronisk introduktionsutbildning som ska tillhandahållas för anställda vid myndigheter under regeringen. Statskontoret ges 750 000 kr i extra anslag 2022 och 2023 för detta uppdrag.

Värnande av förvaltningsmodellen

Regeringen konstaterar att den svenska förvaltningsmodellen satts på prov under pandemin. Den sammantagna bedömningen är fortsatt att den svenska förvaltningsmodellen överlag ger goda verktyg att styra statsförvaltningen. Regeringen uttalar att förvaltningsmodellen bör vårdas och värnas, och att eventuella justeringar som behöver göras kan hanteras inom de ramar som den konstitutionella ordningen ger. Regeringen följer därför de pågående granskningarna av hanteringen av pandemin, bland annat den som utförs av Coronakommissionen (dir. 2020:74).

Utveckla statsförvaltningens förmåga att samverka

I ett förvaltningssystem med många organisatoriska gränser är det enligt regeringen särskilt viktigt att det finns goda förutsättningar för samarbete, samordning och samverkan. Att myndigheterna ses som delar av staten som helhet är avgörande för att statsförvaltningen ska vara effektiv. Regeringen anser därför att statsförvaltningens förmåga att samverka bör utvecklas.

Regeringen pekar på att flera av de myndigheter som har fått en ökad arbetsbelastning under pandemin har löst detta genom att tillfälligt låna in personal från andra myndigheter, vilket regeringen uttalar att den ser positivt på. Regeringen bedömer att in- och utlån av personal mellan myndigheter borde kunna ske i större utsträckning. Ett arbete har därför initierats för att utreda om åtgärder behöver vidtas för att fler in- och utlån ska kunna genomföras framöver.

Statlig närvaro i hela landet

En fortsatt utveckling av den statliga närvaron och servicen i hela landet är viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen. För att åstadkomma en mer jämn fördelning av statliga arbetstillfällen behöver den statliga närvaron stärkas utanför de största städerna. En utgångspunkt är därför att inga nya myndigheter ska lokaliseras till Stockholm under mandatperioden.

Arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) fortsätter

Arbetsgivarverket noterar också att regeringen vill göra ett ”jämställdhetslyft” och avsätter 28 miljoner kronor per år 2022-2024 för att stärka arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Som en del i arbetet utvidgas satsningen på jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM, till att omfatta även länsstyrelserna. Regeringen konstaterar att länsstyrelserna har en central roll för att jämställdhetspolitiken ska få effekt på regional och lokal nivå. Arbetet framöver ska fokusera på specifika ojämställdhetsproblem.

Staten som attraktiv arbetsgivare

Regeringen bedömer att kompetensförsörjningen i staten i huvudsak fungerar väl men uppmärksammar att andelen statliga arbetsgivare med brist på lämpliga sökande dock har ökat jämfört med tidigare år. Bristen är fortfarande störst ifråga om lämpliga sökanden med it-kompetens. Regeringen konstaterar att bristerna på lämpliga sökanden inom områden som it och juridik ställer krav på myndigheterna och Arbetsgivarverket att ytterligare stärka statens attraktivitet som arbetsgivare.

Arbetsmarknadspolitiska satsningar

Budgeten innehåller också en hel del arbetsmarknadspolitik. Regeringen beskriver budgetens arbetsmarknadspolitiska satsningar som en ”förstärkt jobbpolitik” som har som övergripande mål att fler ska komma i arbete.

Bland annat föreslås en höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag som innebär att resursneddragningen som tidigare aviserats inte blir lika omfattande som planerats. Regeringen föreslår också ökade resurser på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som exempelvis matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning.

Under pandemin har det gjorts flera ändringar i reglerna för a-kassan för att möjliggöra för fler att få tillgång till ersättning. Justeringen av arbetsvillkoret och höjningen av ersättningsnivåerna ligger kvar under hela 2022, och regeringen föreslår därutöver att antalet dagar i karensvillkoret i a-kassan ska minskas tillfälligt, från sex till två dagar. Den som blir arbetslös kommer alltså att kunna få arbetslöshetsersättning tidigare än med nuvarande regler.

Regeringen går vidare med förslagen i LAS-bokstavsutredningarna

Arbetsgivarverket kan också konstatera att regeringen i och med budgeten går vidare med några av förslagen i LAS-bokstavsutredningarna.

I budgeten föreslås resurser för att finansiera det nya offentliga grundläggande omställnings- och kompetensstödet genom den nya offentliga omställningsorganisationen. Både Kammarkollegiets och Skatteverkets förvaltningsanslag höjs för att finansiera arbetet med omställningsorganisationen respektive den IT-utveckling som krävs.

Regeringen föreslår också en höjning av räntan på de reguljära studielånen som ett första steg för att införa det nya offentliga studiestödet, omställningsstudiestödet. Regeringen skriver att omställningsstudiestödet ska införas från 2023 och att den höjda räntan ska stå för delar av finansieringen.

Satsningar på grundskolan och högre utbildning

Inom det utbildningspolitiska området föreslås satsningar på grundskolan såväl som högre utbildning. Regeringen konstaterar att yrkeshögskolan har en viktig roll att spela för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och föreslår en ökning av antalet utbildningsplatser. Även högskolan föreslås få fler utbildningsplatser.

Satsning på livslångt lärande och omställning

Regeringen beskriver hur utvecklingen på arbetsmarknaden gjort att utbildning behöver vara något som sker återkommande under arbetslivet. För att öka möjligheterna för fler att ställa om eller vidareutbilda sig, föreslår regeringen medel som ska fördelas till lärosätena som en särskild satsning på livslångt lärande och omställning. Satsningen motsvarar 259 miljoner kronor eller cirka 3000 helårsstudenter.

Lärosätena ska kunna anta fler studenter

Idag kan universitet och högskolor utbilda fler studenter än vad anslagen räcker till och sedan få betalt för dessa studenter då det råder ett mindre intresse för att utbilda sig. I budgeten föreslår regeringen att möjligheten att anta fler studenter utökas ytterligare, från 10 till 15 procent av anslagen. Syftet är att göra det lättare för lärosätena att möta när det sker en stor ökning av antalet ansökningar till högskolan.