Flera förslag i budgetpropositionen till förändrade socialförsäkringar

Förändrad sjukförsäkring

För att förstärka försäkringsskyddet föreslår regeringen att inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs från 8 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 januari 2022. De förmåner som enligt regeringen bör omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. För statligt anställda som blir sjukskrivna innebär detta inte någon skillnad. Vår kollektivavtalade försäkring kompenserar redan för inkomstbortfall både under och över taket. Nivån skiljer något beroende på var man befinner sig i sjukperioden.

Regeringen föreslår även en förlängning under hela 2022 av de tillfälliga reglerna om undantag från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete då vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av sjukdomen covid-19. För att undantaget ska bli aktuellt ska det även fortsättningsvis krävas att övervägande skäl talar för att arbetstagaren kan återgå i arbete hos arbetsgivaren när vården eller rehabiliteringen har slutförts.

Utredningen en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Flera andra förslag inom sjukförsäkringen träder ikraft den 1 februari 2022 och kommer från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum och de tre betänkanden som ingår i utredningen. Arbetsgivarverket har ingått i den partssammansatta referensgruppen och även lämnat synpunkter i remissvar.

Bland annat föreslår regeringen att en anställd för rätt till sjukpenning ska kunna få sin nedsatta arbetsförmåga bedömd i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 365 i sjukperioden. Detta om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar. I dagsläget behöver en person i en sådan situation som regel söka ett annat arbete, trots att anställningen finns kvar. Det skapar svårigheter för både arbetsgivare och arbetstagare och kan försvåra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

– Vi välkomnar att tiden för bedömning mot den egna arbetsgivaren förlängs och tycker att den bortre gränsen på 550 dagar är väl avvägd. Det är också bra att det är högt ställda krav för att en anställd ska kunna få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos arbetsgivaren, säger Jenny Lindmark, socialförsäkringsexpert och Arbetsgivarverkets representant i utredningen.

Ett annat förslag som Arbetsgivarverket är positivt till, är ökade möjligheter att bevilja sjukpenning på deltid utifrån en mer flexibel förläggning av arbetstiden än att den minskas med lika mycket varje dag. Kravet på att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad tas bort och det räcker nu att en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete.

 – Både arbetsgivare och arbetstagare kan ha nytta av att arbetstiden vid partiell sjukskrivning ibland förläggs på ett annat sätt. Under utredningens gång var vi tydliga med att det ytterst är arbetsgivaren som utifrån verksamhetens behov som avgör hur arbetstiden förläggs och det framgår också klart av propositionen.

Ett annat förslag är att personer som har begränsad tid kvar av arbetslivet ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete. I stället ska dessa personer från och med dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Syftet med förslaget är att undvika att människor i nära anslutning till pensionsåldern hänvisas till att ställa om till nytt jobb.

– Att undanta en viss åldersgrupp från gängse regler i sjukförsäkringen som innebär omställning till annat arbete efter viss tid, går emot inriktningen om ett längre arbetsliv. De övriga lättnaderna i sjukförsäkringen borde vara tillräckliga även för denna grupp.

Regeringen aviserar även att de avser återkomma med ett förslag om att införa en så kallad trygghetspension inom ramen för sjukersättningen för försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår en ålder då de inte längre kan få sjukersättning. Regeringen bereder för närvarande de förslag som Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning samt förmåner vid rehabilitering lämnat i sitt betänkande En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69), där detta ingår som en del.

Familjeveckan

Regeringen föreslår att införandet av den så kallade familjeveckan ska påbörjas under 2022 och att de nya reglerna ska träda i kraft den 4 april 2022. Förmånen, familjedagspenning, ska kunna lämnas till föräldrar med barn i åldern mellan fyra och sexton år när föräldern avstår från att arbeta under tid då skolan är stängd på grund av till exempel lov eller studiedag eller i samband med att föräldern deltar i ett utvecklingssamtal. Förmånen föreslås kunna lämnas under högst tre dagar per år till en förälder som har gemensam vårdnad om sina barn och under högst sex dagar per år till en förälder som har ensam vårdnad om sina barn.

En departementspromemoria med förslaget gällande familjeveckan, Införandet av en familjevecka påbörjas – familjedagspenning vid lov, studiedagar och utvecklingssamtal (Ds 2020:24), har tidigare remissbehandlats.

– Föräldraförsäkringen är redan mycket generös, både när det gäller antalet dagar, den övre åldersgränsen för barnet och möjlighet för föräldrar att gå ner i arbetstid. Detta i kombination med det sätt på vilket ledigheten kan tas ut, innebär en hög flexibilitet för föräldrar. Vi anser att nuvarande lagstiftning på området är fullt tillräcklig, säger Hanna Larsson, socialförsäkringsexpert som skrivit Arbetsgivarverkets remissvar i frågan.

Enligt förslaget ska den nya ledigheten inte begränsas i antal perioder och ska därmed alltså gälla utöver de tre perioder per år som gäller för föräldraledighet idag. Detta innebär att en arbetstagare kan vara ledig vid ett flertal separata tillfällen per år och att antalet perioder kan utökas än mer om föräldern är ensam vårdnadshavare eller då uttag av halva förmånsdagar görs vid olika tillfällen. 

– Anledningen till att det finns en begränsning på tre ledighetsperioder per år med föräldraledighet är att arbetsgivaren har behov av att kunna planera sin verksamhet. Det finns många arbetsplatser med en hög andel arbetstagare som har barn i åldern mellan fyra och sexton år, och som därmed omfattas av den nya ledighetsrätten. Förutom problem för arbetsgivaren att planera verksamheten så riskerar de nya reglerna att leda till en försämring av övriga arbetstagares arbetsmiljö och möjlighet till ledighet, säger Hanna Larsson.