Avtal 2023

Inriktning för avtalsrörelsen 2023

I avtalsrörelsen är det Arbetsgivarverkets styrelse som är förhandlingsdelegation. Arbetsgivarverkets förhandlingschef är direkt ansvarig inför styrelsen och får mandat i förhandlingarna från den.

Utgångspunkten för styrelsen och förhandlingschefen är den inriktning som Arbetsgivarkollegiet beslutat om.

Inför förhandlingarna 2023 gäller följande inriktning:

Arbetsgivarverket medlemmar har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. De centrala avtalen ska bidra till effektiva verksamheter. Avtalen ska därför stödja nuvarande verksamheter, kunna anpassas till framtida utmaningar och vara möjliga att tillämpa vid förändrade förutsättningar för de olika verksamheterna.

Avtalen behöver därför ge utrymme för ansvarsfull frihet för lokal verksamhetsanpassning antingen genom kollektivavtal eller genom arbetsgivarbeslut. Anställningsvillkor ska också kunna individanpassas genom överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare i syfte att främja kompetensförsörjningen.

Statlig sektor ska över tid inte vara löneledande. Samtidigt ska avtalens konstruktion skapa förutsättningar för en lokal lönebildning med resultat och kompetensförsörjning i fokus. Lönebildningen ska utgå från varje arbetsgivares situation. Löneavtalen ska därför beakta arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar och vara utan alla former av siffermässiga garantier. Inriktningen är löneavtal som gäller tillsvidare. För att stärka kopplingen mellan lön och resultat ska avtalens huvudprincip vara att lön fastställs i dialog mellan chef och medarbetare (lönesättande samtal).

Avtalen ska ge arbetsgivarna möjligheter att inom de ekonomiska ramarna bemanna verksamheterna under de tider på dygnet, de dagar i veckan och i övrigt på ett sådant sätt som verksamheten kräver eller som efterfrågas av medborgare, kunder och andra intressenter. Avtalens bestämmelser avseende arbetstider och andra frågor om hur verksamheten organiseras är härvid avgörande.

Arbetsgivarverket ska i förhandlingarna beakta att de centrala avtalen bidrar till kompetensförsörjningen bland annat genom avtal som stimulerar till ett längre och hållbart arbetsliv. Avtalens nuvarande värden ska beaktas.

Detta arbetar Arbetsgivarverket och dess medlemmar för:

Arbetsgivarverkets uppgift är att ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna OFR/S, P, O, Saco-S och Seko. Kollektivavtalen som sluts ger en ram för vad som ska gälla för hela det statliga avtalsområdet.

Oavsett om det är avtalsår eller ej, arbetar Arbetsgivarverket och dess medlemmar för:

• Den svenska modellen.
• Den arbetsgivarpolitiska delegeringen.
• En lönebildning fri från politisk inblandning.
• Lön och villkor genom kollektivavtal, inte lagstiftning.
• En lönebildning som respekterar märket.

Därför tar vi gemensamt ansvar för: 

• Att staten inte är löneledande.
• Den statliga sektorns behov.
• Löner som styrs av verksamhetens behov.
• Att lönerna är individuellt bestämda.

Den svenska modellen ger stabilitet

Arbetsmarknadens parter tar ansvar för lönerna i Sverige. Villkoren regleras i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack. På så sätt kan olika verksamheters skilda förutsättningar tas om hand. Det är det som är den svenska modellen. Den ger stabila villkor och arbetsfred. 

Den arbetsgivarpolitiska delegeringen

Den svenska modellen gäller även statlig sektor. På myndighetschefernas uppdrag är det Arbetsgivarverket som samordnar, förhandlar och sluter centrala kollektivavtal. I den lokala lönebildningen tar myndighetscheferna enskilt och i samverkan ansvar för lönerna. Genom ramanslagen tydliggörs politikens ansvar för statens utgifter och myndighetschefernas ansvar för lönerna. Det är en del av den arbetsgivarpolitiska delegeringen.

Läs mer om den arbetsgivarpolitiska delegeringen

Märket ska respekteras

Sveriges ekonomi behöver en konkurrenskraftig exportnäring. Därför anger arbetsgivare och fack inom den konkurrensutsatta industrin takten för löneutvecklingen på svensk arbetsmarknad. Det är den takten som kallas för märket. 

Myndighetscheferna har genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen ansvar för att lönerna på det statliga området respekterar märket.

De här avtalen omfattas av avtalsrörelsen 2023

Inom statliga sektor finns idag tre löneavtal:

• RALS 2020-2023 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
• RALS 2020-2023 mellan Arbetsgivarverket och Seko samt
• RALS 2010-T mellan Arbetsgivarverket – Saco-S.

(RALS står för: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet.)

Genom dessa sluts även avtal om de allmänna villkor som gäller för anställda i staten. Dessa återfinns i villkorsavtalen och affärsverksavtalen med respektive organisation.

Kollektivavtalen med Saco-S gäller tillsvidare (-T) och de övriga två är tidsbestämda och gäller till den 30 september 2023.

När ett tidsbestämt avtal löper ut och därmed upphör att gälla behöver det ersättas av ett nytt centralt kollektivavtal. Avtalsrörelsen är processen för att komma överens om de nya centrala avtalen.

Saco-S avtal gäller tillsvidare och löper inte ut om det inte särskilt har sagts upp. Arbetsgivarverket behöver därför inte träffa något nytt avtal med Saco-S, men kan förhandla om ändringar i befintliga avtal.

Genom kollektivavtalen bestäms de förmåner som gäller på den statliga sektorn generellt. Samtidigt bestäms och delegeras de möjligheter som den enskilda myndigheten har att träffa lokala kollektivavtal. Utan delegationen finns till exempel ingen rätt att förhandla och besluta om nya löner.

När de centrala avtalen träffats råder fredsplikt på statlig sektor. Alla förhandlingar som sedan genomförs lokalt omfattas av fredsplikten, som till exempel lönerevisionsprocessen.