Linköpings universitet först med nytt arbetstidsavtal efter förändringar i det centrala avtalet
2010-01-22
Arbetsgivare och fack på Linköpings universitet har enats om ett nytt arbetstidsavtal som tydligt kopplar arbetstiden till de uppdrag universitetet har för forskning och utbildning. Avtalet är det första inom högskolesektorn som bygger på förändringarna i de centrala avtalen som genomfördes i samband med avtalsrörelsen 2007.
Linköpings universitet beskriver den nya arbetstidsplaneringen som mer individualiserad utifrån universitetets uppdrag, de ekonomiska förutsättningarna och med hänsyn tagen till planeringen inom lärarlagen. Sammantaget ska universitetets alla uppdrag kunna utföras på ett bra sätt i en god arbetsmiljö. Det nya avtalet slöts den 11 januari efter att förhandlingarna påbörjats i augusti förra året.
Rektorn vid Linköpings universitet, Mille Millnert, är mycket glad över det nya avtalet som han tror kommer att stärka universitetets konkurrenskraft både nationellt och internationellt.
- Vi går nu från ett synsätt där kompetensutveckling är individens ansvar till att det blir ett ansvar för organisationen. Det ger oss möjlighet att arbeta systematiskt och strategiskt med kompetensutveckling utifrån verksamhetens mål. Avtalet och den programförklaring som universitetsledningen gjort klargör väldigt tydligt att vi vill arbeta ambitiöst och modernt med kompetensutveckling. Det är avgörande för oss som kunskapsorganisation och universitet, säger Mille Millnert.
- Med avtalet som grund kommer Linköpings universitet att tillsammans med de fackliga organisationerna att arbeta fram ett nytt sätt att fördela och utnyttja kompetensutvecklingen. Alla anställda ska ha 5-åriga kompetensutvecklingsplaner som utgår från verksamhetens behov, berättar personalchefen Randi Hellgren.
Det nya avtalet tydliggör att de olika lärarkategorierna, som exempelvis professor, lektor eller adjunkt, främst markerar den vetenskapliga kompetensen och inte den enskildes arbetsuppgifter. För de lärare som avlagt doktorsexamen innebar det gamla avtalet att fördelningen mellan forskning och undervisning var låst enligt givna ramar, nu kan det på individnivå ske en omfördelning.
- Tidigare avtal gav rätt till viss omfattning av olika arbetsuppgifter, oavsett om det fanns resurser eller inte för uppgifterna, säger universitetsdirektören Curt Karlsson.
Det nya avtalet ska förstärka dialogen om arbetsuppgifternas omfattning och fördelning mellan chefen och den enskilde läraren. Hänsyn ska då tas till medarbetarens undervisningsförmåga, förmågan att bedriva forskning eller utvecklingsarbete och arbetsuppgiftens finansieringsförutsättningar.